Malin Marcko Podcasts
-
I mitten av 1900-talet kunde så gott som varenda svensk nynna en låt av Ulf Peder Olrog. Fraser som samling vid pumpen, du ska göra som Svensson gör och allting går att sälja med mördande reklam blev nästan som egna ordspråk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ulf Peder Olrog var mer än enbart en schlagerkompositör. Han var också visforskare, radioman, översättare och upphovsman till Svenskt visarkiv. Mycket av det han skapade lever än i dag, mer är 60 år senare.
Olrog växte upp i Nyköping och studerade under många år i Uppsala, där han så gott som hela livet fortsatte en evig resa mot en doktorsavhandling. Båda städerna har varit viktiga kulisser i hans schlagers. Här får vi för första gången en dokumentär som samlar alla delar av mannen som ständigt hade nya idéer på gång.
Medverkande i programmet:
Bengt Peder Olrog, son
Lars Gurell, fd arbetskamrat på Sveriges Radio
Johanna Broman Åkesson, musikvetare
Karin Strand och Wiktor Johansson, Svenskt visarkiv
Peter J Lind, Olrog-entusiastIntervjuer från arkivet:
Ulf Peder Olrog
Sven G Svensson, vän
Margareta Kjellberg, vissångare och kollega
Georg Eliasson, förläggare och radioman
Bo Sundblad, vänEn dokumentär från 2023 av Malin Marcko, Iris Media.
-
Att bli omsjungen kan vara smickrande men också ge upphov till ilska. Särskilt när sångerna framställer en som hora. Bellmans Ulla Winblad är troligen den svenska musikhistoriens mest omsjungna kvinna. Bakom namnet fanns en verklig person, Maria-Christina Källström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Maria-Christina Källström skapade själv namnet Ulla Winblad. Ett alterego hon använde när hon var ute i Stockholms nöjesliv under 1700-talet – och där var hon ofta. Hon och Carl-Michael Bellman levde sina liv i samma stad och på samma gator. Han tog namnet Ulla Winblad och förde in det i epistlarna. Till en början gestaltade han henne som en gudinnelik ouppnåelig kvinna. Senare ändrade texterna karaktär och Winblad blev en kvinna som var lika mycket hora som madonna i Bellmans värld.
Etnologen Rebecka Lennartsson som grävt i arkiven från den här tiden har sett en kvinna som inte hukade under fattigdom och det patriarkala klassamhället, utan som vågade sticka ut och utmana normerna. Men hon blev också utmanad själv, av självaste Bellman. Hur mycket var verkligt och hur mycket var dikt i hans epistlar?
Att Ulla Winblads liv blev starkt påverkat av att hennes namn användes av Bellman står klart. Inom henne puttrade en ilska som kunde slå över i fysiskt våld när människor sjöng Bellmans sånger i hennes närhet. Under en period flyttade hon från Stockholm för att komma undan. Men det skulle visa sig att Bellmans sånger var kända över hela landet och förföljde henne vart hon än gick.
En dokumentär från 2022 av Malin Marcko, Iris Media.
-
I Thomas Munters källare i Sparreholm finns ett helt rum till KISS ära. Men nu planerar bandet sin sista turné. Hur tar man farväl av ett band som man levt med större delen av sitt liv?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
2019 meddelar rockbandet KISS att de gör sin sista turné som band. The end of the road tour inleds.
Ett ständigt samlande och letande efter spelningar, bilder och information om bandet präglar Thomas Munters och Tony Rosenholms liv. Men de har också helt olika syn på bandet. För där Tony tycker att KISS mest ett halvt cover-band numera så tycker Thomas att det fortsatt är kul att följa bandet där de är idag.
Följ med ner i källaren där väggarna är täckta av album och affischer med KISS. Till konsertupplevelser och möten med idoler. Möt två hängivna KISS-fans.
Ett program av Malin Marcko år 2020.
-
En klinik öppnar i Stockholm där narkomaner själva får välja drog och dos. Hör om försöket som påverkar svensk narkotikapolitik för alltid.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är under 1950- och 1960-talet som en våg av ökat droganvändande sköljer över Sverige. Grupper man inte tidigare har sett använda droger syns på gatorna uppenbart påtända. En av de populäraste drogerna är bantningsmedlet Preludin, som påminner om amfetamin. Det blir hårdare tag men det höjs också röster om att ett annat angreppssätt behövs.
Den svenska legalförskrivningen
Medicinalstyrelsen ger tillstånd till ett par läkare att testa en verksamhet där narkomaner får droger utskrivna. I april 1965 öppnar kliniken för legal förskrivning i centrala Stockholm och drivs av doktor Sven Erik Åström. Det som skulle bli ett försök med ett tiotal personer slutar med en okontrollerad utskrivning av amfetamin, morfin och metadon till uppemot 120 personer. Hör Monica Wachtmeister som arbetade som sjuksköterska på kliniken.
Reporter: Malin Marcko, Iris Media AB
-
Monica är 17 år när hon dör i en överdos av droger från projektet. Legalförskrivningen läggs ner men påverkar svensk narkotikapolitik i decennier.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett par läkare i Sverige får i mitten på 1960-talet tillstånd från Medicinalverket att skriva ut droger till narkomaner. Läkarna driver tesen att en mättnadskänsla kommer att infinna sig och att patienterna frivilligt kommer att trappa ner sitt droganvändande om de får tillgång till droger. I Stockholm drivs en klinik av läkaren Sven Erik Åström, där köerna ringlar långa och det som skulle vara ett försök med tio personer sväller till över hundra personer. Vissa av dem fungerar som satelliter och förser utomstående med droger. Monica är en av dem.
Amfetamin, morfin och metadon
Två personer dör i överdoser med droger som skrivs ut i projektet. Först en jazzmusiker som lyckats få morfin på recept. Hör hans nära vän Göran Bergman berätta.
Och så 17-åriga Monica. Hon är inte med i försöket men får droger av en person som är inskriven på kliniken i Stockholm. Hennes yngre bror, Sören Jonsson, minns sin syster och hur hennes död blev en annonskampanj mot droger.
Nils Bejerot tog starkt intryck av den svenska legalförskrivningen
Sverige har idag några av världens strängaste narkotikalagar och i narkotikadebatten har det länge varit hårda tag och nolltolerans som gäller. Nils Bejerot, som varit tongivande för såväl den svenska debatten som lagstiftningen var motståndare till försöket.
Format svensk narkotikapolitik
Såväl Björn Johnsson, professor i socialt arbete på Malmö Universitet och Lena Eriksson, historiker och lektor vid Stockholms Universitet menar båda två att projektet har haft stor betydelse för hur den svenska narkotikadebatten formats när det gäller framförallt sprutbytesprogram, metadonbehandling och andra skadereducerande insatser för narkomaner.
Reporter: Malin Marcko, Iris Media AB
-
Sandra hade precis fött sitt fjärde barn. Men istället för familjelycka och bebisbubbla tog hon livet av sig på den slutna avdelning, där hon vårdades för förlossningspsykos. Hur kunde det bli så?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sandra var en kvinna som älskade familjelivet. Men en månad efter att hon fått sitt fjärde efterlängtade barn, en dotter, börjar något förändras hos Sandra.
– Hon kunde gå till kylskåpet plötsligt och hälla ut alla mjölkprodukter för att hon var övertygad om att det var livsfarligt för barnen att dricka mjölken, säger Sandras syster Christine.
Sandras man ringer till slut efter akut psykiatrisk hjälp.
– När jag fick veta det här så då låg hon redan inlagd i slutenvården. Och jag blev ju alldeles chockad eftersom hon var helt som vanligt en vecka tidigare.
Blir inlagd på sluten avdelningSandra har fått en förlossningspsykos. Hon är paranoid, rädd och uttrycker att det vore bättre för hennes familj om hon inte fanns. En läkare bedömer att det föreligger risk för självmord och Sandra blir inlagd i slutenvården med vak flera gånger i timmen. Hon kommer att vara inskriven på avdelningen i Gubbängen i Stockholm i lite drygt tre veckor. Under den tiden skadar hon sig själv vid minst tre tillfällen. Eftersom Sandra inte får träffa sin bebis på avdelningen får hon istället permission att gå ut på promenader. Det är efter en sån här promenad som Sandras man ringer till avdelningen och säger att han är orolig över henne, att hon är än mer förvirrad och pratar konstigt, som han uttrycker det.
– Men sen drog de ändå ner på tillsynsfrekvensen, på morgonen efter tror jag att det var. Så att då tittade de till henne då en gång i halvtimmen, säger Christine.
Efter det händer det som gör att deras värld rasar. Sandra skadar sig själv så svårt inne på sitt rum att hon senare avlider av skadorna.
Få regioner har särskild vårdplanChefen på avdelningen som Sandra var inlagd på menar att det är en svår balansgång att bolla patientens önskan om att bli lämnad ifred med det vårdbehovet man ser, att det handlar om att också bygga ett förtroende för att få fortsätta ge vård. De har dragit lärdom av den tragiska händelsen.
– Där har vi gjort det bästa som går för att förklara, inte bara vad som hände utan också hur vi ska förstå det och vad vi gör nu, säger han.
Kaliber har tittat närmare på fallet med Sandra, men också hur vården av de som drabbas av förlossningspsykos ser ut i Sverige. Det ska visa sig att få regioner i Sverige har en särskild vårdplan för nyförlösta kvinnor som behöver psykiatrisk vård.
Reporter: Malin Marcko.
-
Erik Skoglund ska gå sin livs viktigaste match. Han är en hårsmån från världsmästartiteln och växlar upp träningen. Men under en sparringmatch får han en smäll mot huvudet som orsakar hjärnblödning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Erik Skoglund är liten och svag när han är liten. Han näsa blöder av minsta lilla. Men när han som 11-åring följer med sin storebror till boxningsträningen bestämmer han sig: Han ska bli bäst i världen.
Trots att han inte är någon given talang i boxningsringen nöter han på med en dåres envishet och redan som 18-åring blir han proffsboxare. Han kämpar sig upp till toppen och blir rankad som en av de bästa i världen. Men siktet är inställt på att bli den absolut bästa.
HjärnblödningenErik Skoglund är nära att nå sitt mål och lägger i en högre växel än någonsin på träningen. Då kommer en smäll som ger honom en hjärnblödning som förändrar allt. När han vaknar upp på sjukhuset, efter att ha legat nedsövd i två veckor, lyder varken kropp eller huvud honom.
Men det tar inte lång tid förrän Erik Skoglunds envishet gör sig påmind. Trots att flera i hans omgivning tycker det är ett för riskabelt beslut bestämmer sig för att att han ska tillbaka till boxningsringen igen.
I programmet följer journalisten Malin Marcko Erik Skoglund och hans sambo Angelica några månader under hösten 2021.
Medverkande
Erik Skoglund, proffsboxare
Angelica Sjöstedt, Eriks sambo
Martin Brunelius, sportjournalist
Programmet är gjort 2021.
Reporter: Malin Marcko
Producent: Sofia Kottorp
-
I dagarna är det hundra år sen som svenska kvinnor för första gången kunde gå och rösta i ett riksdagsval. Sång och musik visar sig ha varit viktiga inslag i rösträttskampen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kvinnorna samlade sig i föreningar över hela landet och höll föreningsmöten där de ofta sjöng kampsånger för att stärka sig i kampen för rösträtt. Vad de sjöng på mötena och hur sångerna lät har hittills varit ganska okänt. Det ville Marita Rehdin, lektor på Göteborgs universitet, ändra på och började gräva i arkiven för att hitta sångerna.
Medverkande: Martia Rehdin, lektor vid Göteborgs universitet, Maria Carlgren, filosofie doktor i konst- och bildvetenskap samt enhetschef på Röhsska museet.
Reporter
Malin MarckoProducent
Peter Normark
[email protected] -
Skrinnaren om segerns sötma och balansen mellan att vara ödmjuk och kaxig.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
I vintras blev Nils van der Poel överraskande världsmästare i skridsko på distanserna 5000 och 10000 meter. Han har tidigare blivit juniorvärldsmästare två gånger och tagit mängder med SM-guld.
Nils van der Poel har alltid gått sin egen väg. 2018 tog han en paus från tävlandet och gjorde lumpen i Arvidsjaur. Han har sprungit ultramaraton och cyklat från Riksgränsen till Smygehuk. Sommaren 2021 ska han försöka hinna med 100 fallskärmshopp.
Han är ett stort medaljhopp inför vinter-OS i Peking 2022.
Nils van der Poels Sommar handlar om motivationsbrist, framgång, sorg och eufori.
- Det blir en självbiografisk balans mellan ödmjuk och kaxig.
Om Nils van der Poel:Skridskoåkare, 25 år.
Född och bosatt i Trollhättan.
Debuterar som Sommarvärd.
Producent: Malin Marcko.
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play -
En ny våg av elektrifiering drar över Sverige. Kraftledningar behöver byggas för att trygga behovet av elektricitet på vägen mot klimatmålen. Något som lett till konflikter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sörmland planeras en drygt sju mil lång kraftledning genom fyra kommuner, ut till kusten och stålföretaget SSAB. Företaget behöver mer el till sin fossilfria ståltillverkning som planeras inom några år.
De allra flesta ansökningar om att bygga nya kraftledningar överklagas. Kraftbolagen vill oftast bygga ledningarna i luften och de allra flesta sakägare längs ledningsvägen vill att ledningarna grävs ner och leds genom marken. Det här gör att ledningarna ofta försenas.
I takt med att fler kraftledningar byggs så kommer också frågan om hälsorisken upp i dager. Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet svarar.
Medverkande: Alette Sederholm och Gustaf Hermelin, föreningen HedOx föreningen för markkabel i Sörmland, Daniel Norstedt, utredare Energimarknadsinspektionen, Mats Engstedt, vd på Vattenfall eldistribution, Maria Feychting, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet, Anders Ygeman, energiminister.
Programmet är en repris från 25 jan 2021.
Programledare
Malin MarckoProducent
Peter Normark
[email protected] -
Eveline Jacobson är sjuksköterska inom intensivvården. I Sommar berättar hon hur det var att arbeta när coronapandemin bröt ut - och när vårdens inarbetade rutiner kastades omkull.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Hon gör allt hon kan för patienternaIntensivvårdssjuksköterskan Eveline Jacobson tar oss med in på sin avdelning, så som den såg ut innan och under pandemin med Covid-19.
Sjukhuset hade förberett med en ny avdelning inför att patienter med Covid-19 skulle komma dit. Det började med 1-2 patienter, sen gick det fort. Eveline beskriver:
-Vi balanserade dessa sköra patienter, som ingen riktigt har facit på hur vi ska vårda, och vi hade kontroll. Men bara några dagar senare, såklart på en helg, så stormade det in en hel busslast patienter och det brakade loss. Fullständigt.
Eveline beskriver hur personal som inte har jobbat med intensivvård tidigare blev nya kollegor, patienternas tillstånd, skyddsutrustningen, telefonsamtalen och känslan av att vara i krigstillstånd.
Pandemin är inte över. Nya patienter kommer fortfarande in. Hon uppmanar alla att fortsätta följa rekommendationerna.
-Genom att inte lyssna på rekommendationerna så gör ni att jag och mina kollegor i hela Sverige faktiskt jobbar röven av oss. Det är inte snällt. Vi måste hjälpas åt, avslutar Eveline Jacobson.
Om Eveline JacobsonSpecialistsjuksköterska, 37 år. Född och bosatt i Eskilstuna. Debuterar som Sommarvärd.
Sjuksköterska som arbetat tolv år inom intensivvården och som hamnade mitt i stormen när coronapandemin drog in över Sörmland. På Mälarsjukhuset i Eskilstuna byggdes nya avdelningar och det visade sig att vården av coronapatienter var något helt annat än hon varit med om tidigare.
Menar att det inte är många som förstår vad intensivvård innebär.
Är intresserad av det mesta i livet – utom att laga mat och att byta sängkläder.I mitt Sommar vill jag ge en bild av hur stor ansträngning det var på intensiven. Hur mycket och på vilket sätt vårt arbete påverkades under de här värsta coronaveckorna i våras. Det är ingen klagosång utan en sann bild inifrån verkligheten.
Producent: Malin Marcko
