Maria Götselius Podcasts

  • Titiyo: ”I tonåren sjöng jag karaoke till Aretha Franklin”

    Titiyo: ”I tonåren sjöng jag karaoke till Aretha Franklin”

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    När sångerskan Titiyo hittade en platta med Aretha Franklin i skivsamlingen hemma, upptäckte hon också sin egen röst: Jag lyssnade i smyg, wailade loss och tyckte att det lät ganska bra.

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    TITIYO OM ARETHA FRANKLIN!

    I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har sångerskan, artisten och låtskrivaren Titiyo Jah valt souldrottningen Aretha Franklin, en sångerska som får Titiyo att jubla i studion! Allt började hemma i tonårsrummet när hon spelade in sig själv på kassettbandspelaren med plattan "Aretha arrives" i bakgrunden. "Mamma grät när hon hörde inspelningen..." Hör om kärleken till låten "Rock steady" och om vad Titiyo tycker om att bli kallad "Sveriges Aretha Franklin".

    Titiyo Jah är en av Sveriges främsta soul- och popartister. Hon började som bakgrundssångerska, men det stora genombrottet kom 1989 med "Talking to the man in the moon" – en låt som Eldorados Kjell Alinge blev så förtjust i, att han spelade enbart den låten ett helt program! Hon albumdebuterade 1990 med "Titiyo" och gav ut flera album åren därefter. "Come along" från 2001 nådde förstaplatsen på albumlistan. Hon är fyrfaldigt Grammis-belönad, har samarbetat med svenska artisteliten och medverkat i TV4:as "Så mycket bättre" två gånger.

    Aretha Franklin (1942-2018) kallas för "the queen of soul" och har haft en oerhörd betydelse för soulmusiken. Hon spelade in en gospelskiva som 14-åring, men fick ett nytt skivbolagskontrakt fyra år senare. Det stora genombrottet kom mot slutet av 60-talet, då hon fick sin första miljonsäljare med "I Never Loved a Man (the Way I Love You)" och efter det blev det många fler, till exempel "Think", "I Say a Little Prayer" och "Respect", som rankats av tidningen Rolling stone som den bästa låten genom tiderna,

    KULTURLIVETS GUNNAR BOLIN

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Sofia Helin:

    Sofia Helin: "Stefan Zweigs roman färdades rakt in i mitt hjärta"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    För skådespelaren Sofia Helin var "Världen av igår" av Stefan Zweig en helt nödvändig bok under coronapandemins isolering: "Den blev en sådan tröst, jag var tvungen att läsa om den, om och om igen".

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    Sofia Helin om Stefan Zweig!

    I Kulturlivet är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt är det skådespelaren Sofia Helin som valt den österrikiska författaren Stefan Zweig och hans "Världen av igår" från 1942. Vad var det i romanen som grep henne så djupt? Och varför drömde hon Stefan Zweig på nätterna?

    Skådespelaren och manusförfattaren Sofia Helin utbildades på Teaterhögskolan i Stockholm 1997-2001. Hon har medverkat i flera teateruppsättningar, bland annat på Dramaten och gjort många tv- och filmroller. Hon slog igenom som Mia i Maria Bloms film "Masjävlar" och har därefter gjort en rad filmroller, till exempel i "Utvandrarna" 2021. Det internationella genombrottet kom med den svensk-danska tv-serien "Bron" 2011-2018, där Sofia Helin hade huvudrollen som kriminalinspektören Saga Norén. 2023 är hon bland annat aktuell i dramaserien "Limbo".

    Författaren Stefan Zweig (1881-1942) föddes i Wien och växte upp i en välbärgad judisk familj. Hans hyllade författarskap rymde allt från romaner till operalibretton, noveller, essäer och biografier. Böckerna sålde i miljonupplagor och han var en av mellankrigstidens mest översatta författare. Zweig gick i exil vid nazisternas maktövertagande och i Brasilien skrev han sitt berömda verk, den självbiografiska " Världen av igår - en europés minnen" som berättar om sekelskiftets Wien, första världskriget och 20-talet, nazismens framväxt och vägen fram till andra världskriget. I februari 1942 begick Stefan Zweig och hans hustru självmord.

    Kulturlivets Gunnar Bolin

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Malin Persson Giolito:

    Malin Persson Giolito: "Jag har August Strindbergs porträtt på väggen" (repris)

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    Redan i högstadiet hade Malin Persson Giolito författardrömmar och blev besatt av August Strindberg: "När mina kompisar önskade sig moppe i 15-årspresent, ville jag ha Strindbergs samlade verk i halvfranska band".

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    AUGUST STRINDBERG – EN AV SVERIGES MEST BETYDELSEFULLA FÖRFATTARE

    August Strindberg (1849-1912) skrev dramatik, romaner, noveller, lyrik och vetenskapliga artiklar. Redan 1879 gjorde han succé med den samhällskritiska romanen "Röda rummet" som anses vara den första moderna, svenska romanen. Han var ständigt i farten, energisk, nyfiken, debattlysten och motsägelsefull. Med novellsamlingen "Giftas" grundlade han sitt rykte som kvinnohatare, men han skrev också skärgårdsskildringar, intensiva relationsdramer, självbiografiska romaner och mycket mer. Strindberg hade flera stormiga äktenskap och levde ett kringflackande liv, många år även utomlands. Efter den så kallade infernokrisen på 1890-talet, flyttad Strindberg till Sverige för gott och skrev några av de mest kända verken som till exempel dramat "Ett drömspel". August Strindberg dog i cancer, 63 år gammal.

    MALIN PERSSON GIOLITO HAR PÅVERKATS AV STRINDBERGS SPRÅK

    Malin Persson Giolito är en hyllad och kritikerrosad författare som debuterade 2008 med romanen"Dubbla slag". Hon är utbildad jurist, har arbetat på advokatbyrå och EU-kommissionen, men blev författare på heltid 2015. 2016 kom rättegångsthrillern och försäljningssuccén "Störst av allt" som vunnit flera priser och som blev TV-serie på Netflix 2019. Malin Persson Giolito har hittills gett ut fem romaner, den senaste är "I dina händer".

    I avsnittet medverkar också Anna Cavallin, litteraturvetare och studierektor i genusvetenskap på Stockholms universitet. Hon disputerade 2017 med avhandlingen "Hushållspolitik. Konsumtion, kön och uppfostran i August Strindbergs Giftas".

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.

    Producent: Maria Götselius

  • Peter Englund:

    Peter Englund: "Virginia Woolf är aldrig någonsin tråkig"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    På senare år har författaren och historikern Peter Englund dagligen läst i Virginia Woolfs dagböcker:"Jag förtrollades av denna utomordentligt intelligenta, känsliga, begåvade, komplicerade kvinna!"

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    PETER ENGLUND OM VIRGINIA WOOLF!

    I Kulturlivet med Gunnar Bolin är det gästen som bestämmer vem vi ska tala om! I veckans avsnitt har historikern och författaren Peter Englund valt att han vill prata om Virginia Woolf, en författare han tycker har en sällsynt vacker hjärna och som han blir en smula spak inför.

    Peter Englund debuterade 1988 med "Poltava" som blev en kritiker- och läsarsuccé. Hans hyllade författarskap har skildrat 1600-talets svenska stormaktstid, första världskriget i en svit böcker, egna minnesfragment i "Jag kommer ihåg" och ett mord på en ung kvinna i "Söndagsvägen". 2022 kom "Onda nätters drömmar: november 1942 och andra världskrigets vändpunkt i 360 korta kapitel". Peter Englund är ledamot av Svenska akademien sedan 2002.

    Virginia Woolf (1882-1941) är en av 1900-talets främsta engelska författare. Hon räknas till de stor modernisterna och idag är romanerna "Mrs Dalloway" och "Mot fyren" klassiker, så även de feministiska "Ett eget rum" och "Orlando". Virginia Woolfs dagböcker som hon skrev från 1915 fram till sin död, gavs ut i sin helhet under åren 1977-1984. På svenska finns ett urval samlat i utgåvan Ögonblick av frihet: dagboksblad 1915-1941, som gavs ut i översättning av Rebecca Alsberg 2008.

    KULTURLIVETS GUNNAR BOLIN

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Maja Hagerman:

    Maja Hagerman: "Walter Benjamin är mitt sällskap när jag skriver"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    På författaren Maja Hagermans skrivbord ligger ofta filosofen Walter Benjamins "Passagearbetet", ett verk hon har med sig när hon skriver: "Jag tänker på hans sätt tänka, hur han tittar på världen."

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    WALTER BENJAMIN, EN AV 1900-TALETS VIKTIGASTE TÄNKARE

    Walter Benjamin (1892-1940) föddes i Berlin, Tyskland. Han anses vara en av dom mest inflytelserika kulturkritikerna under 1900-talet, en skarpsinnig och egensinnig filosof som skrev artiklar, essäer och litteratur och konstkritik. Under 1920-talet hörde han till dom vänsterradikala kretsarna i Berlin och blev bekant med Bertold Brecht. Han stod när Frankfurtskolans marxister, men men intresserade sig också för judisk mysticism Walter Benjamin var jude och flyttade 1933 till Paris från det nazistiska Tyskland. Han mest betydelsefulla verk anses vara "Konstverk i reproduktionsåldern" som gavs ut 1936, men även Passagearbetet, om Paris som 1800-talets huvudstad. Ett verk där han rekonstruerar historien för att förstå nutiden och som gavs ut postumt. När tyskarna ockuperade Frankrike 1940 försökte Walter Benjamin lämna Frankrike, men stoppades vid den spansk-franska gränsen. Hellre än tysk fångenskap, valde han att ta sitt liv. Walter Benjamin Han blev 48 år.

    MAJA HAGERMAN – HYLLAD FÖRFATTARE MED FOKUS PÅ SVENSK HISTORIA

    Maja Hagerman är författare, dokumentärfilmare, konstnärlig lektor i bildproduktion vid Högskolan Dalarna och journalist. Hennes sakprosa, filmer och artiklar handlar om historia och hon har ägnat sig åt allt från medeltida madonnor till svensk rasforskning på 1800- och 1900-talen. Maja Hagerman har gett ut åtta böcker, bland annat "Spåren av kungens män", "Det rena landet", "Käraste Herman" och "Minnesbrunnen" 2022. För SVT har hon bland annat gjort tv-serien "Tusenårsresan" och "Hur gör man för att rädda ett folk". Hon har tilldelats flera priser, till exempel Augustpriset för "Spåren av kungens män" och Samfundet De Nios Särskilda pris för "Det rena landet". 2012 promoverades Maja Hagerman till hedersdoktor vid historisk-filosofiska institutionen vid Uppsala universitet.

    I avsnittet medverkar också Magnus Florin, författare, kulturskribent och dramaturg..

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • PC Jersild:

    PC Jersild: "Jag var starstruck av Lars Gyllensten"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    I valet mellan att bli författare eller läkare var Lars Gyllensten den självklara förebilden för den unge PC Jersild: "Han var både medicinare och författare, så jag satsade på det."

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    LARS GYLLENSTEN – LÄKARE OCH STRIDBAR FÖRFATTARE

    Lars Gyllensten (1921-2006) föddes i Stockholm. Han utbildade sig till läkare och blev på 50-talet professor i vävnadslära, men ägnade sig redan tidigt åt att skriva. 1946 gav han och en studiekamrat under pseudonym ut diktsamlingen Camera Obscura som var en parodi på 40-talisternas lyrik. Gyllensten blev känd för att vara frispråkig och inte rädd för att ta strid om sådant han ogillade. "Moderna myter" 1949 var hans första bok under eget namn och den skulle följas över nästan 40 böcker, mest romaner. Han skrev också essäer och debattartiklar, engagerad bland annat i kärnvapenmotstånd och miljöfrågor. Gyllenstens författande rör sig kring de existentiella frågorna, ett sökande och prövande av olika livshållningar inför dödens ofrånkomlighet. 1966 valdes han in i Svenska Akademien och var under en period dess ständige sekreterare, men lämnade den1989, kritisk till att Akademien inte stöttade den dödshotade Salman Rushdie. Lars Gyllensten dog 2006, 84 år gammal.

    PC JERSILD LÄSTE GYLLENSTEN FÖR FÖRSTA GÅNGEN 1952

    Författaren och läkaren PC Jersild debuterade med novellsamlingen "Räknelära" 1960. Samma år publicerade han tillsammans med bland annat Sonja Åkesson ett litterärt manifest i Dagens Nyheter med rubriken "Front mot formens tyranni". Jersild har gett ut ett fyrtiotal romaner, flera har blivit läsarsuccéer, som t ex "Grisjakten", "Barnens ö", "Babels hus", "En levande själ" och "Efter floden". 1989 kom hans självbiografiska "Fem hjärtan i en tändsticksask". Flera av romanerna har filmatiserats som till exempel är "Barnens ö" som hade premiär 1980 i regi av Kay Pollak, en film som överlag fick fin kritik och belönades med Guldbaggar för bästa film, bästa regi och bästa manliga huvudroll. PC Jersilds författarskap har prisats många gånger om med bland annat De Nios stora pris och Övralidspriset. Han är ledamot av Kungliga vetenskapsakademien och hedersdoktor vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska högskolan.

    I avsnittet medverkar och författaren och kulturskribenten Ulrika Knutson.

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Pia Johansson:

    Pia Johansson: "Vad skulle Margaretha Krook ha gjort?"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    Pia Johansson visste som sjuåring att hon ville bli skådespelare och Margaretha Krook var förebilden: "Det är hennes fullständiga närvaro, den magnifika tekniken i allt hon gör, humor eller drama. "

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    MARGARETHA KROOK – MAGNIFIK OCH FOLKKÄR

    Margaretha Krook (1925-2001) föddes i Stockholm, men bodde som liten i Norrtälje. Hon spelade skolteater och drömde tidigt om att bli skådespelare, men jobbade först som flygvärdinna några år innan hon började på Dramatens elevskola 1948. Redan året därpå filmdebuterade hon i "Bara en mor" och varvade filmroller med jobb på olika teatrar under hela 50-talet. Tidigt fick hon krävande karaktärsroller som passade hennes spelsätt och det var med en sådan roll, Medea, som hon gjorde succé på TV-teatern. Det ledde till fast jobb på Dramaten och där kom hennes stora genombrott med rollen som Mor Courage. Det var dock inte bara i de tragiska rollerna som Margaretha Krook briljerade, hon gjorde även mycket komedi med stor framgång – det blev många underhållningsprogram på TV och hon medverkade i radions "På minuten" i hela 18 år. Margaretha Krook anses vara en av 1900-talets främsta svenska skådespelare och blev mycket folkkär. Hon dog i lungcancer 2001, 75 år gammal.

    PIA JOHANSSON BEUNDRAR MARGARETHA KROOKS SKÅDESPELARTEKNIK

    Pia Johansson är skådespelare, komiker, regissör och manusförfattare. Hon avslutade sin skådespelarutbildning på Teaterhögskolan i Stockholm 1985 och under många år tillhörde hon den fasta ensemblen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. I dag arbetar hon som frilans och har medverkat i uppsättningar på bland annat Malmö opera och Uppsala Stadsteater. Pia Johansson har gjort stort antal roller, bland annat som Molly i Suzanne Ostens berömda uppsättning av "I lusthuset", Alice i "Dödsdansen", Martha i "Vem är rädd för Virginia Woolf", Golde i "Spelman på taket" och nyligen syster Martha i "Arsenik och gamla spetsar". Pia Johansson har ägnat sig åt improvisationsteater, bland annat på Klara Soppteater, medverkat i en mängd TV- och långfilmer, deltagit i TV4:s "Parlamentet", varit kommentator i "Halv åtta hos mig" och, liksom Margaretha Krook, ofta återkommande i radioprogrammet "På minuten".

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Leif Andrée:

    Leif Andrée: "David Bowie öppnade en helt ny värld för mig"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    Skådespelaren Leif Andrée hörde David Bowie för första gången 1972 och det blev avgörande för honom: "Jag blev skådespelare av två skäl David Bowie och Sex Pistols."

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    DAVID BOWIE VAR STÄNDIGT I RÖRELSE

    David Bowie (1947-2016), som egentligen hette David Jones, växte upp , London. Han började spela saxofon som 13-åring och startade sitt första band när han var 15, men satsade efter några år på en solokarriär och LP-debuterade 1967. Det gick lite trögt i början och han utbildade sig bland annat till skådespelare och mimartist. Han gav ut singeln "Space oddity" 1969 – som med åren skulle bli världens mest sålda singel – men det var först 1972 som Bowie blev en riktig superstjärna, då skivan "The rise and fall of Ziggy Stardust and the spiders from Mars" gavs ut. Han var en trendsättare som gång på gång ändrade uttryck och musikstil. Under sitt artistliv samarbetade han med en mängd olika musiker, var skådespelare, konstnär - och beräknas ha sålt 140 miljoner skivor. David Bowies 25e album"Blackstar" gavs ut på hans födelsedag 8 januari 2016, två dagar innan han avled i levercancer 69 år gammal.

    SKÅDESPELAREN LEIF ANDRÉE TÄNKER PÅ BOWIE VARJE DAG

    Leif Andrée inledde sin skådespelarkarriär på Teater Galeasen i Stockholm 1983 och tillhör idag den fasta ensemblen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, där han medverkat i många hyllade uppsättningar som till exempel "De tre musketörerna", "Erik XIV" och "En folkefiende". 2016 var det premiär för monologen "Leif", en uppsättning som fick mycket fin kritik och stor publik. I tonåren tillhörde Leif Andrée den svenska simeliten och när han blev värvad till Sundsvalls Simsällskap, var han med också med i stadens legendariska punkband Pizzoar. Han har medverkat i ett stort antal tv- och spelfilmer, några av alla är "Kaninmannen", "Himlen är oskyldigt blå" och "Tomten är far till alla barnen". Han spelar också Daidalos" i det populära barnprogrammet "Labyrint". 2022 hade han rollen som Banquo i "Lady Macbeth" på Dramaten och Mr Braddock i "Mandomsprovet" på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. 2008 tilldelades han Carl Åkermans stipendium av Svenska Akademien.

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Göran Greider:

    Göran Greider: "Dan Andersson har alltid funnits där som en urkraft"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    Författaren och journalisten Göran Greiders mamma sjöng Dan Anderssons dikter för honom som liten, och det gjorde ett djupt avtryck: "Dan Anderssons närvaro i mig kom med vaggvisorna under de första barnaåren."

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    DAN ANDERSSON SKREV "TIGGARN FRÅN LUOSSA"

    Dan Andersson (1888-1920) föddes i Skattlösberg i Dalarna. Föräldrarna var lärare, men familjen fattig och Dan började som skogsarbetare när han var tolv år. Efter en resa till USA för att undersöka om familjen skulle emigrera fick han stoff till sina första berättelser som trycktes i lokaltidningen. Senare var det människorna och livsödena i hembygden som inspirerade honom till både mörka och humoristiska berättelser och dikter om kolare, tiggare och spelmän; fattiga och frihetslängtande i samhällets utkanter. Hans första bok "Kolarhistorier" gavs ut 1915 och efter det studerade Dan Andersson på folkhögskola och hade även lärt sig engelska, franska och tyska på egen hand. Han skrev både noveller och romaner, men det är den rytmiska, rimmade poesin som han är älskad för. Inte minst diktsamlingen "Svarta ballader" från 1917 som inleds med "Tiggarn från Luossa". Dan Andersson hann inte uppleva berömmelsen. Han dog 1920 av cyanväteförgiftning på ett hotell i Stockholm dit han rest för att söka jobb, och blev bara 32 år.

    GÖRAN GREIDER TRÖTTNAR ALDRIG PÅ DAN ANDERSSON

    Göran Greider är författare, samhällsdebattör, opinionsbildare och chefredaktör för socialdemokratiska Dala-Demokraten sedan 1999. Han debuterade som poet 1981 med "Vid fönstret slår ensamheten ut" och har sedan dess gett ut ett flertal diktsamlingar, debatt- och fackböcker, den poetiska självbiografin "En av dessa morgnar ska du stiga upp sjungande" 2019, essä-samlingen "Stugland" 2022 och om Dan Andersson har han skrivit biografin "Det gångna är som en dröm och det närvarande förstår jag icke 2008 och dokumentärromanen "Hon vars hjärta var som mitt : Dan Andersson och Märta Larsson" 2020. Göran Greider har fått många priser och utmärkelser, bland annat Sveriges Radios Lyrikpris, LOs Ivar Lo-pris och Samfundet De Nios Karl Vennbergs pris.

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • John Ajvide Lindqvist:

    John Ajvide Lindqvist: "Samuel Beckett är den roligaste författare jag vet"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    Författaren John Ajvide Lindqvist blev ofantligt förtjust när han för första gången läste pjäsen "I väntan på Godot" av Samuel Beckett en entusiasm som består: "Han ekar genom en hel del som jag skrivit."

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    SAMUEL BECKETT SKREV "I VÄNTAN PÅ GODOT" – EN AV VÄRLDSDRAMATIKENS MEST SPELADE PJÄSER

    Samuel Beckett (1906-1989) föddes i Dublin, Irland. Han växte upp i välbeställd familj, studerade bland annat franska och bosatte sig så småningom i Paris där han blev vän med James Joyce och andra inom det modernistiska avantgardet. Beckett skrev först kritik, essäer och noveller. 1938 romandebuterade han med "Murphy" efter att ha refuserats 42 gånger. Under kriget gick Beckett med i den franska motståndsrörelsen. Därefter skrev han raskt flera verk, både romaner och dramatik, och tog platsen som en av tidens mest originella författare. Han struntade i sådant som handling och platser, istället skrev han långa inre monologer om människans ensamhet och tillkortakommanden, ofta absurt och tragikomiskt. Han fick Nobelpriset 1969, men skydde all offentlighet och priset hämtades av hans förläggare.
    Samuel Beckett dog 1989, 83 år gammal.

    JOHN AJVIDE LINDQVIST ÄR DEN SVENSKA SKRÄCKLITTERATURENS MÄSTARE

    Författaren John Ajvide Lindqvist skriver romaner, noveller och manus för både TV och film – ofta med skräcktema – och han debuterade 2004 med vampyrromanen "Låt den rätte komma in". Den blev en formidabel succé som såldes till 30 länder. 2008 hade filmen, i regi av Tomas Alfredson, premiär och den blev hyllad av kritiker och publik. Den fick flera priser och belönades med bland annat fem Guldbaggar, där John Ajvide Lindqvist tog hem priset för Bästa manus. "Hanteringen av odöda", "Himmelstrand", "X: den sista platsen" och "Vänligheten" är några av alla framgångsrika romaner han skrivit, novellen "Gräns" filmades av Ali Abbasi 2018 och vann pris för bästa film på Guldbaggegalan 2019. Johan Ajvide Lindqvist har också skrivit dramatik och fick fina recensioner för bland annat "De obehöriga" på Stockholms stadsteater Kulturhuset 2019. I romanen 2022 gavs romanen "Verkligheten" ut, där han ger sig på influerarkulturen och gör skräck av realityserier på tv.

    I avsnittet medverkar också Anneli Dufva, dramaturg på Dramaten och mångårig medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion.

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Karin Mamma Andersson:

    Karin Mamma Andersson: "Carl Fredrik Hill är som en ande jag kan ta hjälp av ibland"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    För konstnären Karin Mamma Andersson är Carl Fredrik Hills konst något mycket särskilt: "Frågar man mig sätter jag Hill högst, han är helt klart den viktigaste i den svenska konsthistorien".

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    CARL FREDRIK HILL – EN AV SVERIGES FRÄMSTA LANDSKAPSMÅLARE

    Carl Fredrik Hill (1849-1911) föddes i Lund. Hans tecknartalang upptäcktes tidigt och trots motstånd från fadern, började han på Konstakademien i Stockholm. Hans landskapsmåleri uppmärksammades och Hill var själv helt övertygad om att han skulle bli en hyllad konstnär. 1873 reste han till Paris och fick bland annat med ett verk på Salongen, dåtidens främsta konstutställning. Men något större genombrott blev det inte, Hill blev alltmer paranoid, ansåg sig motarbetad och övergav landskapsmåleriet för mer symboliska fantasivärldar. 1878 drabbades Hill av ett psykiskt sammanbrott och togs in på mentalsjukhus. Efter fem år på olika sjukhus blev han hämtad för att bo med sin mor och syster Hedda i Lund. Under hela sjukdomstiden gjorde han tusentals teckningar och skrev texter som bevarats till eftervärlden och han anses bland annat ha förebådat expressionismen. Carl Fredrik Hill dog 1911 och hans konst började ställas ut strax därefter. I dag räknas han till en av Sveriges mest framstående konstnärer.

    KARIN MAMMA ANDERSSON GREPS AV HILLS KONST FÖR FÖRSTA GÅNGEN FÖR 30 ÅR SEDAN

    Karin Mamma Andersson är en av Sveriges internationellt mest erkända konstnärer och hennes konst finns på bland annat Moderna museet i Stockholm, Göteborgs konstmuseum Nasjonalmuseet i Oslo och MoMA i New York. Separatutställningen "Humdrum days" visades på Louisiana 2021 och det var en unik händelse – ingen annan nu levande svensk konstnär hade tidigare haft en separatutställning på det danska museet och det slog väl ut, kritikerna var genomgående mycket positiva. Mamma Andersson har också representerat Sverige på Venedigbiennalen 2003 och var en av sju konstnärer som medverkade som co-curatorer på 33:e São Paolo Biennalen 2018. Mamma Andersson har bland annat ägnat sig åt landskapsmåleri och just konstnären Carl Fredrik Hill är i fokus på en utställning tillsammans med Tal R på Kunsten Museum of Modern Art i Aalborg hösten 2022.

    I avsnittet medverkar också Pedro Westerdahl, konstexpert och konsthistoriker.

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Tarik Saleh:

    Tarik Saleh: "John le Carré fick mig att skriva om hela mitt filmmanus"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    När författaren John le Carré dog, läste regissören Tarik Saleh om böckerna och det fick stora konsekvenser: "Trots att allt var klart och alla sa nej, ändrade jag mitt färdiga manus till Boy from heaven!"

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    JOHN LE CARRÉ – EN AV DE FRÄMSTA THRILLERFÖRFATTARNA

    John le Carré (1931-2020) hette egentligen David Cornwell. Han föddes i England och hade en stökig barndom med en pappa som var bedragare och mamman lämnade familjen när David var fem år. Fadern lärde barnen överklassmanér och satte dom i internatskolor. David rymde från skolan när han var 16 år och studerade tyska i Bern och Oxford. Han undervisade ett tag, men började 1959 arbeta för den brittiska underrättelsetjänsten i Tyskland. Samtidigt började han skriva romaner, inspirerad av sitt arbete. En av le Carrés huvudkaraktärer, spionen George Smiley, är med redan i debuten "Telefon till den döde" 1961 och genombrottet kom två år senare med "Spionen som kom in från kylan". le Carré ägnade sig därefter enbart åt skrivandet och blev med tiden en av världens främsta thrillerförfattare med snillrika intriger och romanfigurer som brottas med moraliska frågor om sanning, lögner, svek. Han skrev över 20 romaner, av vilka flera har filmatiserats. 2020 dog John le Carré i lunginflammation, 89 år gammal.

    I avsnittet medverkar också Mårten Blomkvist, filmkritiker, kulturjournalist och författare.

    TARIK SALEH INSPIRERAS AV JOHN LE CARRÉS KARAKTÄRSBESKRIVNINGAR

    Tarik Saleh, filmregissör och manusförfattare, har bland annat gjort långfilmerna "Nile Hilton incident" 2017 och "Boy from heaven" 2022. "Nile Hilton incident" har vunnit flera priser och belönades med fem Guldbaggar 2018, däribland Bästa film. Både "Nile Hilton incident" och "Boy from heaven" har rosats av kritiker och publik, 2022 vann Tarik Saleh pris för Bästa manus på filmfestivalen i Cannes för "Boy from Heaven". Han har också gjort den animerade filmen "Metropia" och de uppmärksammade dokumentärerna "Sacrificio - Vem förrådde Che Guevara" och "Gitmo" tillsammans med Erik Gandini. Tarik Saleh är även journalist och har arbetet med olika SVT-produktioner.

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Stina Ekblad:

    Stina Ekblad: "Edith Södergran står mig väldigt, väldigt nära"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    Skådespelaren Stina Ekblad var en ung flicka när hon för första gången läste en dikt av den finlandssvenska poeten Edith Södergran: "Upplevelsen sitter mycket djupt, jag fick en fysisk chock."

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    POETEN EDITH SÖDERGRAN – EN AV DE FÖRSTA MODERNISTERNA PÅ SVENSKA

    Edith Södergran (1892-1923) föddes i Sankt Petersburg, Ryssland. Den finlandssvenska familjen Södergran var välbärgad, men förlorade sina tillgångar efter ryska revolutionen 1917. Den unga Edith Södergran gick i en dyr skola, studerade flera språk och började först skriva poesi på tyska. 1907 god fadern dog i TBC och året efter fick även hon sjukdomen. Under många år vistades hon på sanatorier i Finland och Schweiz och tog del av tidens nya litterära strömningar. Redan med sin första diktsamling 1916, "Dikter", bröt Södergran ny mark med orimmade dikter och ett starkt jag i centrum. Nästa bok, "Septemberlyran", orsakade stor debatt när hon i futuristisk anda och inspirerad av Nietzsches övermänniskoideal utropade sig som ledare för den nya tiden. Med fem böcker under sin livstid och den postumt utgivna Landet som icke är räknas Edith Södergran som en av dom första modernisterna och främsta lyrikerna i Norden.
    På midsommardagen 1923 dog Edith Södergran av lungsoten, endast 31 år gammal.

    STINA EKBLAD HAR EN LIVSLÅNG RELATION TILL EDITH SÖDERGRAN

    Stina Ekblad är skådespelare, men har också gett ut dikter och självbiografin "Här brusar strömmen förbi". Hon utbildade sig till skådespelare vid Odense Teater, har arbetat på bland annat Stockholms stadsteater och blev fast anställd på Dramaten i Stockholm 1988. Hon har också medverkat i TV-serier och spelfilmer, till exempel som Agnes von Krusenstjerna i "Amorosa" regisserad av Mai Zetterling 1986. Hon är en mycket uppskattad recitatör och har under många år läst poesi av Edith Södergran på scenen, i radio och på skivinspelningar. Stina Ekblad är hedersdoktor vid Stockholms universitet och har undervisat på Teaterhögskolan i Stockholm.

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Klas Östergren:

    Klas Östergren: "Björn Lövins konst har satt spår i mig"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    Konstnären Björn Lövins sätt att skapa fiktiva verkligheter har fascinerat Klas Östergren ända sedan första gången han såg "In memoriam" 1973: "Jag har insett, att det är så har jag skrivit många av mina böcker!"

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    BJÖRN LÖVIN – PIONJÄR INOM INSTALLATIONSKONSTEN I SVERIGE

    Björn Lövin (1937-2009) föddes i Falun och som ung var han intresserad av både psykologi och konst. Lövins första separatutställning på Moderna Museet 1971 hette "Konsument i oändligheten och Herr P:s penningar". Tio år senare ställde han, som den första svenska konstnären någonsin, ut på Centre Pompidou i Paris. Han skapade stora rumsinstallationer, men ägnade sig också åt måleri, skulptur, text och video, som ofta handlade om hur människor påverkas av samhällsförändringar, livsomständigheter och tidsandan. Han ifrågasatte även själva konstnärsrollen och signerade därför sällan sina verk, utan lät avsändaren vara påhittade museer, företag eller personer och kallade föremålen arkeologiska fynd. Björn Lövin avled 2009, men flera av hans installationer har rekonstruerats på senare år, bland annat på Moderna Museet 2022.

    BJÖRN LÖVIN ÄR EN VIKTIG INSPIRATIONSKÄLLA FÖR KLAS ÖSTERGREN

    Klas Östergren debuterade med romanen "Attila" 1975 och hör till de främsta i den svenska författarkåren. Han har skrivit ett 20-tal romaner, genombrottet kom 1980 med "Gentlemen" – där bröderna Morgan och en stor lägenhet på Hornsgatan i Stockholm är i centrum – en roman som blivit en modern klassiker. 2005 kom uppföljaren "Gangsters" och 2020 avslutades trilogin med "Renegater". Klas Östergren har hyllats av kritiker och nått en stor läsekrets med bland annat romaner som "Fantomerna", "Stora svenskar och fattiga riddare", "Plåster" "Twist" och "Två pistoler". 2022 ger han ut "Större trygghet aldrig fanns" som spinner vidare på konstnären Björn Lövins konstverk "ILAC". Klas Östergren har dessutom skrivit film- och tv-manus och arbetat som översättare, bland annat av Henrik Ibsens dramatik. 2014 valdes han in i Svenska akademien, men begärde utträde 2018.

    I avsnittet medverkar också konstnären Måns Wrange, som också varit professor på Konstfack och tidigare rektor på Konsthögskolan i Stockholm och på Kunsthøgskolen i Oslo.

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Josette Bushell-Mingo:

    Josette Bushell-Mingo: "Nina Simone är ett ljus för mig"

    · Kulturlivet med Gunnar Bolin

    För regissören och skådespelaren Josette Bushell- Mingo är musikern Nina Simone en kraftkälla som skapar mod: "Varje gång jag läser och lyssnar på henne ger hon konstnärlig och politisk energi!"

    Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

    NINA SIMONE – ENASTÅENDE MUSIKER OCH SVART AKTIVIST

    Musikern Nina Simone föddes som Eunice Waymon 1933 i North Carolina, USA. Hon växte upp i en fattig, religiös familj och spelade orgel i kyrkan från det hon var fem. Vid tio hade hon sin första pianokonsert och satsade på att bli USA:s första kvinnliga svarta klassiska konsertpianist. Trots sin uppenbara begåvning, blev hon inte antagen till det erkända Curtis institute of music och började istället att arbeta som barpianist Under artistnamnet Nina Simone utvecklade hon en egen stil med klassiskt pianospel, blues, jazz, gospel- och popmusik. 1958 kom det första albumet med låten "My Baby Just Cares For Me" som hon oftast förknippas med. Nina Simone blev en av medborgarrättsrörelsens främsta förkämpar, men efter morden på Malcom X och Martin Luther King tappade hon tron på USA och flyttade först till Afrika och sen Europa. Under flera år kämpade hon med ekonomiska problem och psykisk ohälsa, men gjorde comeback på 90-talet.
    Nina Simone dog 2003, 70 år gammal.

    JOSETTE BUSHELL-MINGO TÄNKER PÅ NINA SIMONE EN GÅNG OM DAGEN

    Josette Bushell-mingo är skådespelare, regissör, konstnärlig ledare The National Black Theatre of Sweden och är rektor för Royal Central School of Speech and Drama i London. Hon är utbildad vid Barking College of Technology i film, litteratur, teater och scenografi. Hon har också arbetat på Royal Shakespeare Company, både som skådespelare och regissör. På RIksteatern har Josette Bushell-Mingo regisserat till exempel "En druva i solen" av Lorraine Hansberry, på Tyst teater "Bernardas hus" och på Norrbottensteatern "Cabaret". Våren 2022 satte hon upp "Den omättliga vägen" av Ben Okri på Dramaten. Den hyllade uppsättningen "Nina - a story about me and Nina Simone" hade urpremiär i Liverpool 2016 och har därefter spelats många gånger runt om i Sverige.

    Scenljudet från föreställning "Nina - a story about me and Nina Simone" är hämtade från regissören och producenten Lamin Daniel Jadamas dokumentär ”CALL NINA! – En film om Josette Bushell-Mingo” (SVT/Kspecial). Dokumentären finns tillgänglig på SVT Play t o m 28 december 2022.

    GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIO

    Programledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".

    Producent: Maria Götselius

  • Laat meer zien