Melbourne Podcasts
-
Skolans simundervisning innehåller ingenting om längtan efter upplösning, men nere i djupet kan vi hitta det yttersta inom oss. Malena Forsare följer några av kulturens simmerskor ner mot botten.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i september 2019.
Vi kommer från vatten. Fostervattnet består till 98 procent av vanligt vatten och är vårt första element: omslutna av den ljumma, genomsiktliga vätskan bärs vi fram i viktlöst tillstånd, gungar runt som blötdjur, alltmedan våra kroppar intar en mer distinkt form. Fostervattnet produceras av de två fosterhinnorna: den yttre kallas åderhinnan och den inre vattenhinnan. Därinne skyddas den spädaste versionen av oss själva från omvärldens tryck. Fostret sväljer vattnet i pyttesmå klunkar som kan ses med ultraljud. Det snurrar varv på varv runt sin mjuka axel, alltmedan kotorna hårdnar. Efter födseln kan föräldern känna ryggraden med pekfingret: som en perfekt rad med nysådda ärtor.
Vi kommer från vatten, men minns inget av det. I det nyfödda barnets hjärna blixtrar synapserna utan ordning – ett tillstånd som snart faller i glömska, eftersom förmågan att sortera bland sinnesintrycken utvecklas långt senare. Eller? Minns vi mer än vi tror? Har vi kanske en annan sorts minne, en erinran bortom språket om detta framglidande tillstånd, som vi i vissa stunder kan ana djupet av?
Jag har simmat så länge jag kan minnas, men aldrig varit sorten som plaskar fram i sportnyheterna. Sport har tvärtom legat rätt så långt från min identitet. Men under ytan av idrottstrotsande person har det alltid grott en pockande lust till fysisk rörelse som enkelt går att locka fram – om den utspelar sig i vatten. Under tonåren hände det också att lusten fick oväntade följder. Som till exempel under idrottsundervisningen på gymnasiet, när vi fick i uppgift att utforma en egen lektion. Jag vägrade först, men valde efter viss övertalning att fullfölja momentet. Det blev nog inte alls som läraren tänkt sig, när lektionen levererade avslappning i ryggläge till de blippande syntljuden i Luc Bessons sönderälskade film ”Le grand bleu”, Det stora blå, från 1988. Kanske ville jag på det sättet sänka ner klassen i samma känsla som jag hade under passen i den lokala simhallens 25-metersbassäng, där jag hade för vana att tillbringa eftermiddagarna. Vattenljuset som sköljde genom kroppen. Mönstret av vita plattor i bassängens botten och suget från ventilernas konstgjorda tidvatten.
Med tanke på de regelbundna besöken där, är det anmärkningsvärt att jag misslyckades fatalt i den gren som jag betraktade som min. Vår ambitiösa idrottslärare med lätt militanta drag njöt av att mäta allt. Nya tävlingsmoment upprättades ständigt och naturligtvis ingick en introduktion till de fyra simsätten, inklusive fjäril. Denna avancerade konstart var oss främmande, även om tekniken var välkänd sedan länge: fjäril prövades i tävlingssammanhang redan på 30-talet. Under de olympiska spelen i Melbourne 1952 kunde publiken beskåda de karaktäristiska bensparkarna, som påminner om stjärtrörelsen hos en delfin, uppe från läktarna.
Vi uppmanades att hålla oss strax under ytan, alltmedan vi kämpade med att rita nyckelhål med armarna och studsa fram med våra unga stjärtar. Det gick inget vidare: mödosamt arbetade jag mig ner mot botten där underläppen sprack mot klinkern. Illusionen av sportsimmerska, ja – om det nu funnits någon sådan, hade gått sönder: med blod på hakan hävde jag mig upp över kanten och insåg att skådespelet var över.
Men resan ner mot bassängdjupet var alls inte förgäves: snarare tog simmandet där och då en ny riktning. Jag funderar på om strävan neråt inte bara var en flykt från det orimliga i tekniken, utan uppstod av ett mer filosofiskt skäl. Kanske sökte den unga simmerskan något bortom mätandets princip. Kanske anade hon en värld därnere, ett tryckande vattenmörker som varje fridykare måste lära sig konsten att omfamnas av. Som Jacques i Det stora blå behöver hon acceptera lungornas komprimering, och utforska dånet som uppstår när hörselorganet förvandlas till havets egen förstärkare. Fast när det kommer till kritan kan man fråga sig om fridykarens utmaning bara handlar om att anpassa sig till en fysiologisk omvandlingsprocess: för när vi rör oss djupare ner väcks dödsdriften till liv – en längtan efter att upplösas i det element som utgör 60 procent av vår totala kroppsmassa. För det nyfödda barnets del rör det sig om hela 80 procent.
Skolans simundervisning innehöll inget om dödsdriften. Så småningom vändes mitt sökande istället mot kulturens simmerskor. Skådespelaren Juliette Binoche, inte minst. I filmatiseringen av Milan Kunderas roman ”Varats olidliga lätthet”, gör hon entré med ett kraftfullt dyk ner i ett av östra Europas kurbad, som får de uppsvällda farbrödernas schackpjäser att skaka. I filmen spelar männens libido en större roll: man kan välja att tolka dyket som symbol för en ung kvinnas trots mot en sexualiserande blick. Och det visade sig att Binoche hade kommit till simhallen för att stanna. I första delen i Kieslowskis trilogi ”Trikoloren” använder filmens Julie det klorerade vattnet i en nattlig bassäng för att pressa sorgen genom sitt kroppssystem. Efter att ha mist man och barn i en bilolycka lider hon av en underreaktion, det vill säga, hon kan inte gråta. I gengäld kan hon simma: hon crawlar fram i svartglänsande baddräkt med ursinniga rörelser, som en späckhuggarhona på jakt efter sin förlorade avkomma.
Om Julie bryter genom vattenytan med splash, tar jag trapporna baklänges. Inga sensationella entréer, inga avancerade simsätt och ingen utrustning: bara ledstångens stål inuti händerna och mötet med ett vatten som är några grader för kallt. Jag tänker ofta på Sally Bauer, långdistanssimmerskan från Helsingborg, som var den första skandinav att simma över Engelska kanalen. I Sara Stridsbergs fantasi ”Happy Sally” blir Sally Bauer en melankolisk figur som ständigt dras till Öresundshavets bräckta vatten. Ju längre Sally rör sig ut från land, desto längre bort glider hon också från de människor som hon älskar.
När min mamma en sommar blev hastigt sämre i sin cancer, fann jag mig för första gången öga mot öga med döden. Jag hade mött den blicken förut, men den här sortens stirrande ut i dödens icke-vara var för mig en ny erfarenhet. Det visade sig att upplevelsen svarade dåligt mot fantasierna om fridykarens metafysik. Jag simmade mig igenom veckorna när mamma successivt, dag för dag, förlorade förmågan till rörelse och tal. Med kroppen före gled jag in och ut genom minnena, i tanken på vem hon varit. Bara i ett urinfärgat sjövatten strax utanför Göteborg kunde sorgens kramper släppa: så förvandlades det svala mörkret under mig till något som bar, snarare än drog.
Vi kommer från vatten. När vi simmar minns vi vårt ursprung i horisontalläget, när människan en gång inte var människa, utan rustad med gälar och fjäll. Ju mer tid hon tillbringar simmande, desto mer diffus blir gränsen mellan fena och ben, mellan foster och född person. Ensam plöjer hon fram längs rödvita plastsnören som skiljer hennes bana från någon annans. Så minns hon, inifrån sig själv, den tyngdlösa tillvaro som pågick för länge sen. Den som kan anas som en känsla av frihet, i rytmen som uppstår med nästa längd, och nästa.
Malena Forsare, kulturjournalist och psykolog
-
Sofie och Sara har nu anlänt till Melbourne och semestern är helt klart över. Det är nu allvaret börjar och båda känner pressen att lösa jobb, lägenhet och livet i det stora hela. Allt fram till nu har känts spännande och nytt men nu börjar pengarna sina, snabbare än vad de hade hoppats tyvärr. Både Sofie och Sara vill helst inte släppa semesterbubblan och sitter och väntar på att ett mirakel ska ske. Sara är hjärtekrossad och känner nu att hon orkar öppna upp om situationen, som faktiskt är helt sjuk!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sofie och Sara har äntligen anlänt till Byron Bay och är nu reunited igen. Semesterkänslorna är i full gång och det är inte många knop som görs nu innan allvaret börjar i Melbourne igen. Sara har känt hur jämförandet med Byron Bay och Melbourne har gett henne svar medan Sofie är spänd att få upptäcka storstaden med Sara som guide. Hur känns det egentligen att snart säga hejdå till allt chillande? Och kommer dom hitta något jobb eller är det redan dags att packa väskorna och åka tillbaka till Sverige igen?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Eftersnack till VM i Melbourne. Vilka länder stack ut? De tre bästa simmarna under mästerskapen. Skillnad mellan lång och kort bassäng. Årets som har gått. Hur ser vårt medleylag ut 2024? Vi ger dig kombinationerna! Finalsimmare i Paris!!! Detta och mycket mer i årets sista Simpodden Hultén & Jansson
-
Sara har äntligen börjat sitt äventyr och är just i detta nu nere i Melbourne. För Sofie är det sista veckan i Sverige och hon spenderar den i Jönköping med familj och vänner. Det är blandade känslor av att säga hejdå till nära och kära samtidigt som hon är taggad inför resan framför sig. Saras första vecka har minst sagt varit händelserik, fast hon varit sjuk och jetlaggad. Hur känns det i Melbourne? Är viben inte som hon hoppats eller är det bättre än vad hon trott? Och hur känns det för Sofie att snart träffa hennes pojkväns familj för första gången?
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
DET VAR ETT JÄDRANS SKRIKANDE! Vi snackar vidare om whiskypusslet och skriker om Malt Whisky Yearbook. För veckans destilleri drar vi söderut – långt! Möt Bakery Hill, norr om Melbourne. Veckans ord är silt. Och det är saligt att samla citron.Vad var det i glaset?David körde med ”Nettle cordial”, en nio år gammal whisky från Speyburn buteljerad av SMWS: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/118350/speyburn-2009-smws-8813Mathias gjorde David glad med att smutta Benromach Organic:https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/benromach-1184701/Jeroen smuttade på den här goda: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/73683/mortlach-1998-ctVidare om whiskypusslet!Som alltid ropar vi ”köp Malt whisky yearbook!”https://www.maltwhiskyyearbook.com/…och ”bli medlem i En tjuga whisky!”https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960Det här med att gå med i en whiskyklubb: Svenska whiskyförbundet är en paraplyorganisation för många av klubbarna. Se vidare här:https://svenskawhisky.se/Whiskyfabric:https://www.facebook.com/hashtag/whiskyfabric/https://twitter.com/hashtag/whiskyfabric?src=hashtagclickVila i frid Ari Kainu: https://www.facebook.com/skogspekkaHigh Coasts Toasting levels från tiden när de hette Box:https://highcoastwhisky.se/en/wp-content/uploads/sites/2/2019/04/box--masterclass1.pdfVeckans destilleri: Bakery HillHemsida:https://bakeryhill.com/Johan Borgemo (Whiskynörden) gjorde en intervju med David Baker från Bakery Hill för några år sedan:https://www.whiskynorden.se/reportage/australiensisk-whisky/bakery-hill-distillery/Starward:https://starward.com.au/Lark: https://larkdistillery.com/Destilleriet David INTE kunde komma på namnet på är annars Hellyer’s Road:https://hellyersroaddistillery.com.au/Veckans ord: siltDavid hade lite fel faktiskt: silt är den fraktion av finkrossade malten som närmast är ett damm och som riskerar att orsaka explosioner i maltkvarnen, och också den gegga som är så finkornig att den passerar igenom mäsktunnans falskbotten och orskar trassel i produktionen, till exempel med igensättning av värmeväxlare och annat. Så David var ”in the ballpark” men inte 100% ”on the money” som di säger i Amerikatt!Pär Caldenby om silt:https://web.archive.org/web/20140315015435/http://www.smogenwhisky.se/2014/02/silt/Här används termen också minsann:https://www.bivrost.com/firstwhisky/Vad menade David med ordvitsen det är saligt att samla citron? Jo den här boken och detta missförstånd:https://sv.wikipedia.org/wiki/Detärsaligtattsamla_citronHär når du oss:En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky)Maila till oss på [email protected] blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se)Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhiskyBli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960
-
Detta jubileumsavsnitt har producerats av PlusFoursix AB (http://plusfoursix.com) och är sponsrat av Westcoast Motorsport (https://westcoastmotorsport.se) samt möjliggjort av våra Patreons (https://patreon.com/forzapodden).
Ni kan med fördel se hela avsnittet med Forzastudion på YouTube: https://youtu.be/0v1FzUMG6U4
I kvällens proffsiga Forzastudio avhandlar vi avsnitt 200 med lite anekdoter från Forza Motorsports historia, vi snackar F1 från Melbourne och Indycar från Long Beach. I Övrig motorsport snackar vi Nascar, MotoGP och Formel E. Vi har även traditionsenligt Veckans Verstappen samt väder som har fått grafik och snart kommer till försäljning. God lyssning och tittning!
(08:55) Formel 1
(01:05:10) IndyCar
(01:28:40) Övrig motorsport
(01:43:22) Veckans Verstappen
(01:50:15) Veckans väder
Vår YouTube: https://www.youtube.com/c/Forzapodden?sub_confirmation=1
Vår Patreon: https://www.patreon.com/forzapodden
Våra Sociala Medier: https://linktr.ee/forzapodden -
F1 är äntligen tillbaka i Melbourne och rättare sagt Albert Park. I år har banan fått en rejäl uppfräschning med ny asfalt och många kurvor har gjorts bredare och snabbare vilket ger imponerande hastigheter och passar de nya bilarna bättre. Vi dissekerar kvalet som kördes i detalj samt tar upp snackisar som vi snappat upp hittills under helgen.
Forza Merchandise: https://www.podstore.se/podstore/forza-motorsport/
Vår YouTube: https://www.youtube.com/c/Forzapodden?sub_confirmation=1
Vår Patreon: https://www.patreon.com/forzapodden
Våra Sociala Medier: https://linktr.ee/forzapodden -
Vi närmar oss jubileum med storsteg! F1's största nyhet den senaste veckan, att man ordnar ett lopp i Las Vegas, behandlas ännu en gång och vi ser över de ändringar som gjorts på banan i Melbourne när F1 återkommer till Australien igen. Vi snackar upp Grand Prix of Long Beach när Indycar går in för sitt tredje lopp i årets säsong. Vi bjöds även på ett underhållande lopp i MotoGP från Argentina (efter många om och men).
Forza Motorsport F1 & Indycar Podcast sponsras denna månad av Westcoast Motorsport!
Westcoast Motorsport säljer bilsportprodukter till förare, fans och team av hög kvalitet och är generalagent och importör av flera starka varumärken till Norden. Vi stödjer ett stort antal olika förare, brinner för all typ av bilsport och arrangerar spännande evenemang.
Dessutom får våra lyssnare fri frakt denna månad genom att ange koden #forzapodden när ni beställer.
https://www.westcoastmotorsport.se
God Lyssning!
(08:42) Varför har inte Mercedes lyckats i nya reglementet, och vad är det som gör att Ferrari & RB är så mycket bättre? Melbourne comeback sen 2019 med modifieringar, (fyra DRS-zoner)kommer de hjälpa?
(24:54) F1 ordnar ett eget lopp för första gången på väldigt länge, I Las Vegas 3 års deal. Kommer det fungera?
(33:10) Monaco i skottgluggen
(39:30) Tyskland gör ett försök att komma tillbaka
(44:40) Team Principals Parade
(49:05) Grand Prix of Long Beach uppsnack
(51:06) Förväntningar på Marcus & Felix
(56:48) MotoGP logistik problem, Aprilia vinner ett lopp och leder VM
(1:02:54) McLaren till Formel E (och man kör i Rom i helgen)
(1:09:53) Väder
(1:13:00) Veckans Verstappen
Vår YouTube: https://www.youtube.com/c/Forzapodden?sub_confirmation=1
Vår Patreon: https://www.patreon.com/forzapodden
Våra Sociala Medier: https://linktr.ee/forzapodden -
Skådespelaren Robert Fux var i tonåren när han blev fascinerad av modeskaparen och performancekonstnären Leigh Bowery, som än idag är en av hans främsta inspirationskällor: "Han finns med mig dag och natt det är en person som betytt mycket för mig både i skapande och uttryck"
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
LEIGH BOWERY – LEGENDARISK PERFORMANCEARTIST, MODESKAPARE OCH KLUBBIKONLeigh Bowery (1961-1994) föddes i Melbourne, Australien. Han studerade musik och design och flyttade till London 1980. Där blev han snabbt tongivande på undergroundklubbarna med sina excentriska, kreativa kreationer och sitt färgstarka uppträdande. Han tänjde på gränserna när han använde hela sin kropp i skapandet av mode, konst och i sina performance. Han lär ha sagt "i samma ögonblick ni försöker kategorisera mig förminskar ni mig". Den engelske konstnären Lucian Freud målade flera nakenporträtt av Bowery och han har haft inflytande över såväl modedesigners som andra konstnärer.
ROBERT FUX UPPTÄCKTE LEIGH BOWERY PÅ ETT VYKORTSkådespelaren och dragartisten Robert Fux tillhör Kulturhuset Stadsteatern i Stockholms fasta ensemble. Han har medverkat i stort antal uppsättningar på bland annat Stadsteatern, Orionteatern och Riksteatern. Robert Fux har blivit mycket uppmärksammad och hyllad för sina monlogföreställningar bland annat ”Ansvaret är vårt/Tingsten” och ”Dragshow – en nära döden-upplevelse”. Han gör podden "Drottningmötet" där han kartlägger drag som hantverk.
I avsnittet medverkar också Philip Warkander, som doktorerat i modevetenskap, idag universitetslektor vid Textilhögskolan i Borås, doktorerat i modevetenskap
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: ”Hovjuvelerarens barn” och ”Bibliotekarien i Magdeburg”.
Producent: Maria Götselius
-
Trodde du att OS bara handlade om sport? Fel! OS har genom tiderna varit en viktig arena för både politiskt motstånd och rivalitet. Historikern Martin Johansson berättar om Hitlers Berlin-OS, om förbjudna black-power hälsningar och om blodbadet i Melbourne!
-
2021 fyller Göteborg 400 år. För att fira detta berättar P4 Göteborgs Tommy Johansson en liten historieberättelse varje dag. Häng med på en resa genom Göteborgs historia! Dagens avsnitt: På 1950-talet hade Sverige en maratonlöpare av världsklass. Det var ÖIS:aren Evert Nyberg. Som bäst i Olympiska spelen: åtta i Melbourne 1956.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Vad hände egentligen på säkerhetslaboratoriet i Wuhan? Det som på ytan ser ut som ett stormaktsspel döljer en djupare konflikt som delar forskarvärlden: Frågan om vad man ska få göra med ett virus.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Richard Ebright, molekylärbiolog och professor vid Rutgers-universitetet i New Jersey, Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, Per Wikström och Johanna Thelaus, forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI:s säkerhetslaboratorium i Umeå, Branka Horvat, mikrobiolog och immunolog vid det franska forskningsinstitutet INSERM i Lyon och Kanta Subbarao, chef på WHO:s influensa-center i Melbourne.
Programledare: Ivar Ekman [email protected]
Producent: Lotten Collin [email protected]
Reportrar: Anja Sahlberg och Björn Djurberg
Tekniker: Sandra Pettersson
