Nationalmuseum Podcasts
-
Handskriften var en omvälvande förändring i tankarnas historia. Skriftkulturen på den äldre medeltiden gav möjligheter till djupare reflexioner i sökandet efter mening och ett mer abstrakt tänkande.
När senare boktryckarkonsten gjorde det skrivna ordet tillgängligt för en större publik lades grunden för både reformationen och den vetenskapliga revolutionen. Det skrivna ordet kunde nu förändra kontinenter.
I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet som är aktuell med boken Svensk idéhistoria – Forntid, medeltid, renässans. Detta är andra delen av två som utgår från boken Svensk idéhistoria.
Samspelet mellan tänkandet och omvärlden har drivit fram nya idéer – från att odla marken till att uttrycka tankar i hällristningar och runor. Senare kom introduktionen av skriftkultur och kristendom som gjorde allt mer abstrakta tankar möjliga. Boktryckarkonsten och reformationens ökade möjligheterna till tankeutbyte och snabbade på utvecklingen.
Lyssna också på Martin Luthers idéer blev grundstenen till Sveriges välstånd.
Bild: Gregorius IX Liber Decretalium. Utf. andra fjärdedel av 1300-talet, Nationalmuseum Digitalt museum.
Musik: Medieval World Video Game av Aparat Blue, Storyblocks Audio.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Swedish Grace beskrivs ofta som en guldålder för svensk design. Det är under 1920-talet som Sverige och svenska formgivare blir världsberömda för eleganta linjer och förstklassigt hantverk. Än idag är detta en av de mest hyllade epokerna i svensk konst- och arkitekturhistoria. I det här avsnittet förklarar konstvetaren Cilla Robach från Nationalmuseum varför Swedish Grace blivit ett sådant fenomen.
Du finner Swedish Grace: En bortglömd mordenism och Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.se, dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20
Foto: Tove Falk Olsson
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
En lysande blå fågel som varit utrotad i hundratals år. Så plötsligt upptäcks den i en tavla av självaste Paul Gauguin! Men vad kan konst egentligen kan säga om en försvunnen värld?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Carl-Johan Olsson, intendent på Nationalmuseum.
-
Gustav Vasa var högadelsmannen som blev kung medan Kristian II var kungen som förlorade sin krona. Det var Stockholms blodbad i november 1520 som bidrog till ära och upphöjelse för den ene och vanära och avsättning för den andre.
Den som har makten över minnet bestämmer hur historien ska skrivas och den makten ligger ofta i händerna på den som segrar. Det är därför Gustav Vasa för eftervärlden kommit att bli den gode landsfadern medan Kristian II fått epitetet tyrann i de svenska historieböckerna.
I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om just Gustav Vasa och Kristian II. Vilka var de egentligen? Hur såg deras liv ut innan deras vägar korsades i slutet av Kalmarunionens dramatiska tid? Hur kom det sig att deras liv utvecklade sig som de gjorde och ligger det någon sanning i påståendet att Kristian II kallas den gode i danska historieböcker?
Kristian II var son till en kung och mycket talade för att han skulle efterträda sin far på tronen. Gustav Vasa var son till en högadelsman och det mest tydde på att han en dag skulle ta över som släktens huvudman och förvalta familjens gods. Men under de politiskt oroliga decennierna i början av 1500-talet tog historien en oväntad vändning. Fru Fortuna övergav den danske kungen och krokade i stället arm med den uppländske adelsmannen. Så inleddes en ny epok i den svenska historien.
Läs vidare i boken Gustav Vasa av Olle Larsson.
Bild: Montage av Gustav Vasa, porträtt från omkring 1558 i porträttsamlingen på Gripsholm. Okänd konstnär, men med mycket snarlikt utförande trärelief av kungen, gjord av Willem Boy. Samt Kristian II av Lucas Cranach d.ä., 1523 Germanisches Nationalmuseum.
Klippare: Emanuel Lehtonen
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Christian berättar om Karlaplan och dess historia och omgivningar. Kalle berättar om Nationalmuseum och dess föregångare.
Länk till Ekensnack-kartan:
https://bit.ly/ekensnack-karta2
-
Hur har konstnärsrollen formats och förmedlats i den västerländska konsthistorien? Konsthistoriepoddens Alexandra Fried och Alexandra Herlitz samtalar och berättar utifrån höstens aktuella utställningar.
Den frågan finns som en trasslig, intressant röd tråd mellan höstens två aktuella utställningar på Nationalmuseum. Den ena utställningen visar delar ur Giorgio Vasaris mytomspunna samling av mästarteckningar från renässansens Italien och den andra Christer Strömholms legendariska porträtt av svenska och internationella konstnärer och kulturpersonligheter ifrån efterkrigstidens Paris.
Under kvällens livepodd tar Alexandra Fried och Alexandra Herlitz tag i frågan om konstnärsrollen genom att samtala och berätta om ett urval verk från utställningarna.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Efter en utmattande valperiod och nypåfyllda av covidvaccin lotsar KULTURBARNEN den här veckan dig tillbaka ut i kulturen. Där har vi bl.a. besökt Nationalmuseum, 'Glasstress'-utställningen på Millesgården, Unga Dramaten och självaste Köpenhamn. Attraktionskraften i rå talang, tips för den romantiska helgen, Idas nya deltidsjobb - KULTURBARNEN har allt detta och mer därtill.
Välkommen!
www.instagram.com/kulturbarnen
Nämns i avsnittet:Kulturrådets referensgrupp för skönlitteratur
Millesgården
Glasstress
Adriano Berengo
Hanna Hansdotter
Exit Parcour
Ahmed Matars
Örjan Andersson
Ada Berger
Nationalmuseum
Härligt att vara skulptör
Köpenhamn
”Heta datingtips”
Esther Perel
Talangens attraktion
-
Ödesvalet. Ett högtidligt avsnitt på Nationalmuseum. Martina Montelius minns ett bakom kulisserna på TV4 med Richard Jomshof. Tomas Nordegren presenterar SD-propaganda. Sist: Gunilla och Martina hedrar den nyligen avlidne radiomannen Mats Arvidsson genom att försöka prata om konst som han.
-
I avsnitt 25 pratar vi med Marcia Harvey Isaksson om oviljan att placeras i ett fack, hjärnans olika lådor och textiliernas kulturella sprängkraft.
Avsnittet är gjort i samarbete med Nationalmuseum.
Säsong 4 av Formgivarpodden produceras med stöd från Malmö Stad Kulturstöd och Kulturrådet.
🎵: Jens Lindgård & Petter Lindgård
-
I avsnitt 23 pratar vi med Matti Klenell om materialens lockelse, att formge med platsen som utgångspunkt och varför det kan vara bra att ta sig vatten över huvudet.
Avsnittet är gjort i samarbete med Nationalmuseum.
Säsong 4 av Formgivarpodden produceras med stöd från Malmö Stad Kulturstöd och Kulturrådet.
🎵: Jens Lindgård & Petter Lindgård -
På kort tid har Sverige genomgått stora förändringar. Det skapar en saknad hos många svenskar, efter ett folkhem som inte längre finns. Är den känslan pinsam? Och varför vill Nationalmuseum dekonstruera Anders Zorns verk Midsommardans? Gäster: Katarina Barrling och Cecilia Garme aktuella med boken Saknad. På spaning efter landet inom oss, Johan Hakelius, politisk chefredaktör Fokus. Dessutom den sedvanliga inrikespolitiska spaningen – borde M och S gå ihop i en samlingsregering? Programledare: Nina Solomin.
-
I avsnitt 22 pratar vi med Cilla Robach från Nationalmuseum om Nationalmuseums roll, formens frigörelse och kreatörernas potential att rädda världen.
Avsnittet är gjort i samarbete med Nationalmuseum.
Säsong 4 av Formgivarpodden produceras med stöd från Malmö Stad Kulturstöd och Kulturrådet.
🎵: Jens Lindgård & Petter Lindgård -
På 1600-talet var vävda tapeter det det finaste man kunde ha hemma. Det insåg Carl och Christina Piper som spenderade en mindre förmögenhet på att beställa färgstrålande tapeter från Frankrike. Idag kan man se några av det som man tror är de Piperska tapeterna i Nationalmuseum. Martin Olin är forskningschef på museet och medförfattare till boken Tapeter genom tiderna. I det här avsnittet berättar han om hur det gick till när vävda tapeter blev en av stormaktstidens mest eftertraktade statussymboler.
Du finner Tapeter genom tiderna samt Bokförlaget Stolpes övriga utgivning hos Bokus.se, dessutom till 20 procents rabatt med koden STOLPE20.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Erik XIV är en av de mest omtvistade regenterna i svensk historia. Bilderna slits mellan den högt bildade renässansfursten som läste, skrev och komponerade musik å andra sidan den galne och paranoida vettvillingen som mördade oskyldiga adelsmän.
Men den negativa bilden av Erik XIV kommer i stor utsträckning från propagandan som hans bror Johan III skapade för att rättfärdiga upproret som avsatte den legitime konungen Erik och senare giftmordet på Erik.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och historikern Katarina Harrison Lindbergh som är aktuell med boken Erik XIV där hon genom att gå till källorna försöker ge en mer balanserad bild av Erik XIV.
När Gustav Vasa gav sina yngre söner hertig Johan och hertig Karl stora hertigdömen skapade kungen förutsättningar för konflikt mellan den äldre brodern Erik XIV samt bröderna Johan och Karl. Hertig Johan kom redan när Gustav Vasa levde att ta sig utrikespolitiska friheter som efter att brodern Erik XIV ärvt makten att utvecklas till rent förräderi. Som bekant slutade det med att Johan fängslades och senare frisläpptes av Erik. I nästa steg i ödesdramat var det Erik som fängslades och senare mördades efter att Johan tog makten med hjälp av brodern hertig Karl.
Erik XIV hade en god och omtänksam relation till sina syskon innan makten kom i mellan dem. Sturemorden, där Erik XIV mördade adelsmän han misstänkte för att konspirera mot honom, blev början på slutet på Eriks makt.
Frågan är varför Erik störtades från tronen? Hans mentala sammanbrott efter Sturemorden var troligen kortare än vad tidigare historiker antagit. Och var verkligen Eriks giftermål med sin frilla knektdottern Karin Månsdotter orsaken till att bröderna och adeln vände sig emot honom?
Bild: Erik XIV 1561 av Domenicus ver Wildt. (halvfigur) Nationalmuseum, Public Domain
Musik: The Execution Of The King av bzur, Storyblocks Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I år slipper vi oligarkerna på Venedigbiennalen.
Abramovitjs gigantiska yacht är beslagtagen, Sergej Lavrovs dotter får inte curera den ryska paviljongen och Leonoid Mikhelsons palats i Venedig kommer att stå tomt.
Rysslands invasion av Ukraina har påverkat oss alla djupt, även konstvärlden. Så temat för detta avsnitt kan inte vara något annat Ryssland – på gott och ont.
Vi pratar om art-washing, konsten att köpa upp dyra prestigeverk och skapa en kulturell fernissa. En verksamhet inte bara ryska oligarker ägnar sig åt, utan även de tveksamma norska oljemiljardärer som nyligen finansierat det andra gigantiska konstmuseet i Oslo på kort tid.
Men vi tittar även på Pavel Otdelnovs ruinromantiska utställning ”Promzona” i Uppsala som Clemens tycker rymmer mycket rysk konsthistoria. Och vi pratar om Putins bord, ni vet det där absurt långa bordet där pelarna på bordet har egna pelare.
Maktens stilideal stelnade någon gång i slutet på 1800-talet. Inte bara i Ryssland.
Dessutom försvarar Ulrika utställningen med dåliga skulpturer på Nationalmuseum. En aspekt av konsten vi sällan pratar om är nämligen att konsten också är en bruksvara – nåt man har hemma bara för att man tycker det är lite fint.
Med Ulrika Stahre, konstkritiker på Aftonbladet och Clemens Poellinger, konstkritiker på Svenska Dagbladet
Producent: Martin Aagård
- Laat meer zien
