Niclas Sennerteg Podcasts
-
Kommendanten i Auschwitz, Rudolf Höss, utmärkte sig bland nazistledarna genom att utan omsvep med uttryckslös röst detaljerat erkänna sina fasansfulla brott och ange sina medbrottslingar i förhör och rättegångar. Trots att han bara var en mellanchef i nazisternas mördarmaskin är han direkt ansvarig för miljontals mördade judar samt tusentals romer och sovjetiska krigsfångar.
Rudolf Höss har blivit arketypen för den byråkratiske massmördaren som utan känslor genomförde Hitlers slutliga lösning. Han byggde upp det största nazistiska utrotningskomplexet Auschwitz-Birkenau. Trots sina omänskliga brott lyckades han genom sin självbiografi forma eftervärldens bild av honom.
I den nymixade reprisen av avsnitt 104 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Niclas Sennerteg är kulturjournalist och författare till många historiska böcker om nazityskland. Han är aktuell med boken ”Allt jag känner är att mina fötter gör ont” - Förhören med Rudolf Höss.
I Auschwitz mördades i industriell skala mellan 1,1 och 1,5 miljoner människor under några få år. Förhören med lägerkommendanten Rudolf Höss var en viktig källa för att reda ut det tredje rikets besvärliga och överlappande mördarbyråkratier. Samtidigt är det många detaljer i förhören som inte stämmer och frågetecknen är många kring Höss bakgrund.
Höss hann skriva en självbiografi innan avrättningen i Polen den 16 april 1947. Och eftervärlden har mest undrat hur han kunde han begå obeskrivbara brott, erkänna dem till synes utan rörelse, och inte känna någon skuld.
Om man som författaren Nicklas Sennerteg granskar Höss egen berättelse går det att hitta luckor och fel i bakgrund. Det finns exempelvis inga belägg för att Höss skulle ha slagits i första världskriget. Dessutom blev han organiserad nazist så sent som 1933.
Bild: Rudolf Höss som fånge på Nürnbergs flygplats.
Musik: Muted av Michael Vignola, Storyblocks Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Påskdagarna år 1918 utkämpades inne i Tammerfors det dittills största slaget i Norden mellan de vita regeringstrupperna och den röda upprorsarmén i det finska inbördeskriget. På den vita sidan deltog en svensk frivilligbrigad som kom att sättas in i slutanfallet på staden. Sammanlagt stupade 700 på den vita sidan och 2 000 på den röda sidan i slaget om Tammerfors.
Finska inbördeskriget var brutalt och omfattade allt från våld mot civila, summariska avrättningar i samband med striderna och höga dödssiffror i de vitas fångläger.
Bakgrunden till Slaget vid Tammerfors var den snabba händelseutvecklingen under mars månad. De vitas överbefälhavare ansåg att Tammerfors måste intas innan det var möjligt att anfalla längre sydöst och ringa in de röda som kontrollerade södra Finland.
I den nymixade reprisen av avsnitt 25 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om slaget som avgjorde inbördeskriget i Finland 1918.
Tammerfors var Finland näst största industristad och hade symboliskt betydelse för den röda sidan som ett starkt arbetarfäste. Dessutom var en tysk division på väg att landstiga i södra Finland för att stödja de vita. Mannerheim var mot denna tyska inblandning och ville så snabbt som möjligt avgöra inbördeskriget utan tysk hjälp. Därför sattes operationerna igång mot Tammerfors i all hast. Den 25 mars fick stadens försvarare uppmaningen att kapitulera.
Slaget om Tammerfors blev blodigt. Stridernas fördes från hus till hus. Före anfallet besköts staden av artilleri som ödelade hela stadsdelar. I slutstriderna sattes den svenska frivilligbrigaden in. Tillsammans med nyrekryterade jägarregementen med finska rekryter från de norra delarna av Finland anföll brigaden den 28 mars på skärtorsdagen Tammerfors utkanter österifrån. Anfallet körde nästan omgående fast och förlusterna ökade. Efter återhämtning och ytterligare anfall med nya förluster kunde de vita slutligen ta emot de rödas kapitulation den 6 april. Efterräkningen blev hård. Summariska avrättningar och övergrepp följde i erövringens spår.
Du som vill lära dig ännu mer efter att ha lyssnat på avsnittet kan läsa Heikki Ylikangas, Vägen till Tammerfors, Stockholm 1995 och Tobias Berglund & Niclas Sennerteg, Finska inbördeskriget, Stockholm 2017. Lyssna också på Historia Nus avsnitt med Niclas Sennerteg om Finska inbördeskriget.
Bild: Avrättade och fallna röda soldater i östra änden av Näsilinna vid Tammerfors påsken 1918.
Fotograf okänd, Vapriikki Museum Center fotoarkiv.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta kanske mest skrattrika avsnitt har Löjtnanten ledigt för älgjakt medan två skribenter av olika produktiv grad pratar om livet runt pennan.
Niclas Sennerteg är en aktiv författare, militärpoddare (Fronten Podcast med Robert Lindberg) och journalist. Han kommer ut med en bok om Baltikums första befrielse på 1920-talet.
Bli Patreon på
www.patreon.com/militarsnack
Få bonusmaterial genom att bli Patreon!Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I detta kanske mest skrattrika avsnitt har Löjtnanten ledigt för älgjakt medan två skribenter av olika produktiv grad pratar om livet runt pennan.Niclas Sennerteg är en aktiv författare, militärpoddare (Fronten Podcast med Robert Lindberg) och journalist. Han kommer ut med en bok om Baltikums första befrielse på 1920-talet.Bli Patreon påwww.patreon.com/militarsnack Få bonusmaterial genom att bli Patreon! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Niclas Sennerteg är nyss hemkommen från gränsen mellan Polen och Ukraina. Han berättar om vad han såg och upplevde där. Nästa vecka tar vi åter upp serien "Tyska generaler bakom järnridån"
-
I del två av sommarserien konfronteras vi med övervakningens konsekvenser. Vad händer med alla de människor som finns i åsiktsregister när andra världskriget bryter ut? Under några intensiva år mellan 1939 och 1945 möter vi flera delar av samma krig, pratar om koncentrationsläger och arbetskompanier, nycklarna till Norrskensflamman, utebliven upprättelse och återtar begreppet "femtekolonnare".
Gäst är Eduardo (tidigare Carlos) från detendaalternativet.se
Vi har (bland annat) läst:
Gunnar Kieri - Första arbetskompaniet Storsien (1972)
https://marxistarkiv.se/varldskrig/storsien.pdf
Svenska koncentrationsläger i tredje rikets skugga - Niclas Sennerteg, Tobias Berglund (2018)
Det svenska sveket - Erik Veum (2017)
Sverige under andra världskriget - Anders Frankson (red, 2020)
Vi finns där poddar finns, tex i https://www.radionoden.se/
Tack till GRK North-East för introt
Outro var Per Francke - Den tappre soldaten i Sveg, tillsammans med ett klipp ur dokumentären Upprättelse (Nils Lundgren, 2002)
Följ oss på instagram.com/kominternpodd
Synpunkter och kritik skickas till [email protected]
Tipsa en kamrat, dela och kommentera gärna
- tredje delen kommer om en vecka! -
När den symboliskt laddade skylten från koncentrationslägret Auschwitz försvinner blir det en världsnyhet. Vem som stulit skylten är ett mysterium men spår pekar mot Sverige och mot en känd ex-nazist.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Det är en kall decembermorgon 2009 när vakterna på minnesmuseet Auschwitz upptäcker att skylten med texten Arbeit macht frei stulits. Skylten hängdes upp av nazisterna när det var ett koncentrationsläger där.
Pawel Sawicki som jobbar som pressansvarig på minnesmuseet intervjuas av media från hela världen. Och Livia Fränkel som överlevt Förintelsen blir påmind om tiden när hon hölls som fånge i Auschwitz.
Samtidigt påbörjas jakten på gärningsmännen. Polsk polis sätter in antiterrorstyrkor för att lösa mysteriet. Säkerhetsbevakningen av Polens gränser förstärks och polisen Bartlomiej Morek och hans kollegor får höra att de inte får sluta jobba förrän skylten och gärningsmännen hittats.
Ett intensivt spaningsarbete leder till Sverige och en känd före detta nynazist. Hans roll i stölden blir en gåta i drygt tio år.
En dokumentär av: Anna Maria Höglund.
Producent: Rosa Fernandez.
Produktionsår: 2021.
Medverkande:
Bartlomiej Morek – polsk polis.
Pawel Sawicki – pressansvarig på Auschwitz minnesmuseum.
Livia Fränkel- överlevande från Förintelsen.
Bosse Gustafsson – journalist, författare.
Anders Högström - gärningsman, föreläsare.
Martin Hult Ogenblad - journalist.
Björn Sandin - advokat.
Agnetha Hilding Qvarnström - chefsåklagare.
Jan Helin – programdirektör SVT, fd chefredaktör på Aftonbladet.
Niclas Sennerteg - journalist, författare.
Citat från förundersökningen är inlästa av Łukasz Woiński och Arvid Adrell.
Research i Polen och översättning - Morris Wikström.
