Nya Testamentet Podcasts
-
Till idag har Erik och Simon läst från sidan 1 i Nya Testamentet. Det handlar om Jesus korta liv och om vad hans lärljungar gjorde efteråt.
Till nästa avsnitt ska de ha läst:Johannesevangeliet, Romarbrevet, Första Korintierbrevet, Jakobsbrevet och Första Johannesbrevet -
Måndag den 6 februari 19.00 börjar vårterminen med Apologias distanskurser.
En av vårens nyheter är kursen (O)begriplig Bibel med Martin Helgesson, Stefan Gustavsson och Ray Baker.
För att läsa mer och anmäla dig, gå till vår lärplattform.
-
Vad menar Samuel Byrskog, professor i Nya Testamentet, närhan säger ”De fula korsen är de vackra korsen, tycker jag”? Lyssna till ett samtalmellan honom och biskop Johan om att döden är en fiende – men också en processsom vi måste vänja oss vid eftersom den går vid vår sida.
-
Det här är andra delen i samtal kring alla förbunden som Gud sluter med sitt folk. I det här avsnitten pratar vi om 4 olika förbund i Gamla Testamentet och 1 förbund i Nya Testamentet. Vad handlade de om och vad har de för betydelse?
Förbunden vi tar upp är:
Förbundet med Noa Förbundet med Abraham Förbundet med Mose Förbundet med DavidBibelord som tas upp
1 Moseboken 6:8 1 Moseboken 6:5 1 Moseboken 6:18 1 Moseboken 9:11 1 moseboken 9:1-17 1 Moseboken 1:28-29 1 Moseboken 9:1-3 1 Moseboken 9:14-15 1 Moseboken 17:1-10 1 Moseboken 15:6 1 Moseboken 12:1-3 2 Samuelsboken 7 1 Krönikeboken 17:11-14 2 Krönikeboken 6:16 Hebreerbrevet 9:15Support the show: https://ge.vois.se/podden
See omnystudio.com/listener for privacy information.
-
Många har fått för sig att Gud i Nya Testamentet är full av nåd och kärlek medan gud i Gamla Testamentet är dömande och hård. Men visste du att Gud är densamme genom hela Bibeln? Vi pratar idag om hur Gud visar nåd på flera olika sätt och mot flera olika personer.
Vi inleder också ett samtal kring alla förbunden som Gud sluter med sitt folk. Vad handlar de om och vad har de för betydelse?
Bibelord som tas upp
1 Moseboken 3:15 1 Moseboken 4:15 1 Moseboken 5:24 1 Moseboken 6:18 1 Samuelsboken 23:16-18Support the show: https://ge.vois.se/podden
See omnystudio.com/listener for privacy information.
-
I detta avsnitt gör Kristoffer Helle en intervju med Timo Laato, lärare i Nya testamentet på Församlingsfakulteten, om det tema inom bibelforskningen som kallas ”nya perspektivet på Paulus”. Flera bibelforskare har utmanat den förståelse av rättfärdiggörelsen genom tro som varit framträdande inte minst i lutherska sammanhang (med inspiration från Luthers förståelse av rättfärdiggörelsen). Helles intervju […]
-
I detta avsnitt gör Kristoffer Helle en intervju med Timo Laato, lärare i Nya testamentet på Församlingsfakulteten, om det tema inom bibelforskningen som kallas ”nya perspektivet på Paulus”. Flera bibelforskare har utmanat den förståelse av rättfärdiggörelsen genom tro som varit framträdande inte minst i lutherska sammanhang (med inspiration från Luthers förståelse av rättfärdiggörelsen). Helles intervju […]
-
Välkomna till Martinson Möter, podcasten som vill vara en röst till tröst och hopp från fadderbarnsorganisationen Compassion.
Idag hälsar vi journalisten Jonas Dagson varmt välkommen till Martinson Möter, han är inte bara pensionerad journalist utan han har är även en passionerad teologi. Han har under en lång rad år rapporterat om allt ifrån katastrofer, brott och olyckor till idrottsprestationer, politik och trender. Han har intervjuat ögonvittnen, brottsoffer, forskare, idrottshjältar och kungligheter.
Vid sidan av sitt ordinarie journalistjobb har Jonas sedan tidigt 1990-tal använt journalistiska metoder och visuell pedagogik för att guida läsare in i Bibelns värld. För att klara det har han behövt plöja sig igenom åtskilliga volymer teologisk litteratur och ställa oräkneliga frågor till mängder av internationella arkeologer och bibelforskare. Så efter att ha gett ut de storsäljande böckerna: ”Steg för steg genom gamla testamentet” och ”Steg för steg genom nya testamentet” så är det dags för hans kanske viktigaste bidrag till svenskarnas bibelläsning, tegelsten på över 1,6 kg med titeln: Steg för steg - STUDIEBIBELN – den visuella vägen in i bibelns värld. Studiebibeln har förutom själva bibeltexten, hela 640 färgsidor med nyhetsgrafik. Med Jonas egna ord är boken en ”simskola för bibelläsare”.
Vi ställer givetvis Jonas frågan hur bibeln ser på kristen generositet och fattigdomsbekämpning.
Dagen Martinson Möter gräver, som du hör lite djupare och kommer fram till mycket spännande information!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Guds rike har kommit! Det kom i och med Nya Testamentet! Därför pratar vi om hur riket kom med Jesus och hur viktig Anden är för att bekräfta Jesu identitet som kungen i Guds rike. Detta är en episod om den bästa som finns: Jesus. Kungen i det rike som är här nu, men inte ännu.
Följ oss på sociala medier:
http://instagram.com/spridordetpodcast
http://facebook.com/spridordet
-
Frågorna mellan vetenskap och tro intresserar prästen Pontus Nilsen som leder ett samtal med Jesusforskaren Cecilia Wassén i gudstjänsten från Oscar Fredriks kyrka.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kyrkan ligger högt upp med utsikt över Göteborg och med en brant backe att ta sig uppför för att komma både. Brant blev också backen för Kristustron när Pontus Nilsen kom i kontakt med en annan präst, och även nobelpristagare, Albert Schweitzer som sa att Jesus hade fel.
Om Jesusbilden idag samtalar Pontus Nilsen med Cecilia Wassén, professor i Nya testamentet vid Uppsala universitet och medförfattare till boken; ”Den okände Jesus – berättelsen om en profet som misslyckades”.”Om Jesus före påsken och Jesus efter påsken som Kristus. Om den historiskt kämpande och inte helt korrekte Jesus, som ibland också hade fel, och den uppståndne Kristus – Gud, som går genom tid och rum och berör och lyfter människor.” Pontus Nilsen.
Samtal och böner finns i PODD version att ladda ner på SRplay och där poddar finns.
TextMatteusevangeliet 16:27-28
MusikSåsom hjorten trängtar (H Nyberg /Psaltaren 42)
Medverkande
Sv Ps 218 Jag har ofta frågor, Herre (T Littmarck)
Herren är min herde (G de Frumerie /Psaltaren 23)
Lux Aeterna (F Moruja)
Sinfonia ur kantat nr 156 (J. S. Bach)
O Guds lamm (Giovanni da Palestrina)
Orgelimprovisation (J Bergman)
Frid lämnar jag efter mig (J Martinson/ Joh. 14:27)
Sv Ps 190 Bred dina vida vingar (trad/Lina Sandell)
Aftonbön (E Hovland /K Boye)Pontus Nilsen, präst, samtalade med
Jesusforskaren Cecilia WassénOscar Fredriks Kammarkör under ledning av
Jakob Bergman, som också spelar piano och orgel.
Kororgel: Veronica ThorellProducent Neta Norrmo
Tekniker Bengt Pettersson och Thor Andersson
för Sveriges Radio Göteborg
[email protected] -
I det Nya Testamentet finns det några grundläggande sanningar: de 2 vägar, liv och död, Himlen och helvet, de 2 uppståndelser. Dessa är grundläggande sanningar som kommer presenteras i denna undervisningen.
-
Paulus brev kan blända även den som inte tror. Inte minst i dag, när känslan av av tidsbrist år påtaglig, säger författaren Mattias Hagberg i denna essä.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-06-25.
”Natten går mot sitt slut…”
Meningen som återfinns i det trettonde kapitlet av Romarbrevet är en av de vackraste och mest förtätade jag känner.
Metaforiken är tydlig. Något nytt och befriande är i antågande. Mörkret viker. Gryningen kommer; den går redan att ana som en tunn linje av varmt ljus vid horisonten.
Ja, ni får ursäkta om jag låter som en präst. Det är inte min mening. Jag är varken troende eller teologiskt skolad. Men jag återvänder ändå gång på gång till de där texterna av Paulus som återfinns i slutet av Nya Testamentet. Det var här kyrkofadern Augustinus fann sin tro – så avgörande för katolicismens utveckling – och det var här Martin Luther hittade receptet till sin protestantiska reformation.
Ja, Paulus är nödvändig om man ska förstå det västerländska. Men han är också något mer – och kanske viktigare.
Hos Paulus finns inte bara vår mentalitet i sin mest embryonala form, utan även ett allmängiltigt och ständigt aktuellt upprorspatos.
Under de senaste decennierna har det skett en uppfriskande omläsning av Paulus brev. Radikala teologer, nyfikna rabbiner och hårdföra vänsterintellektuella har gett de gamla dogmatikerna konkurrens. Paulus har på detta sätt förvandlats från en tråkig och kärv skriftställare till en levande och angelägen författare.
Ska jag själv nämna några uttolkare som påverkat min läsning i grunden blir det utan tvekan två filosofer: fransmannen Alain Badiou och italienaren Giorgio Agamben. Men även de båda amerikanska teologerna Marcus Borg och John Dominic Crossan är värda att lyfta fram.
Alla fyra delar de en önskan att aktualisera Paulus i vår tid. De uppmanar oss att läsa honom och att göra bruk av hans kompromisslösa radikalitet. Ja, de skriver just så – hans kompromisslösa radikalitet.
Det är en uppfriskande tanke. Hos Paulus finns inte bara vår mentalitet i sin mest embryonala form, utan även ett allmängiltigt och ständigt aktuellt upprorspatos.
Själv är jag övertygad om att vi behöver Paulus mer än någonsin. I en tid av tilltagande motsättningar och skenande miljöförstöring har vi behov av all hjälp vi kan få att tänka nytt.
Paulus brev utgör den äldsta delen av Nya Testamentet. Åtminstone sju av breven anses i dag vara autentiska, det vill säga författade av Paulus själv. Hit räknas de fyra stora breven: alltså Romarbrevet, Första och Andra Korintierbrevet, samt Galaterbrevet.
Jag läser, och jag läser om, och som alltid fångas jag av tonfallet, av det grundläggande ackord som ljuder genom alla sju breven. Paulus är beredd att ompröva och utmana allt; sig själv, samhället, religionen, makten. Målet är inget mindre än en ny människa och ett nytt liv.
Som sagt: ”Natten går mot sitt slut och dagen är nära.” Eller som han uttrycker det i Andra Korintierbrevet: ”… jag bryter ner tankebyggnader och allt som trotsigt reser sig mot kunskapen om gud…”.
Så talar en människa som har blicken stadigt riktad mot framtiden, för vilken det förgångna förlorat sin giltighet.
Till församlingen i Rom skriver han: ”Anpassa er inte efter denna världen, utan låt er förvandlas genom förnyelse av era tankar…”
Det är alltid samma märkliga känsla som infinner sig medan jag läser. Jag uppslukas av Paulus revolutionära iver, av hans engagemang för det nya och oprövade.
Allt vill han riva ner. Allt vill han bygga upp på nytt.
Det gamla är dött.
Det nya på väg att födas.
Dagen gryr.
Ja, Paulus brev är onekligen en skola i radikalt och progressivt tänkande.
Hade jag varit en annan person hade jag säkert upplevt denna maning till uppbrott som skrämmande och farlig. Jag hade troligtvis tagit fasta på vissa rader eller verser som går att tolka i konservativ riktning. Men nu låter jag mig istället sköljas med.
Paulus överger det trygga och invanda. Han spränger gränser, kategorier och hierarkier. Han vill inget mindre än att upplösa föreställningen om att det finns olika nationer, kön eller samhällsklasser: ”Nu är ingen längre Jude eller Grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.”
Orden i Galaterbrevet måste ha chockat människorna i Paulus samtid. Den hierarkiska hederskultur som präglade hans tid tillät inte några överträdelser. Dominanstänkandet var hegemoniskt.
Allt detta ställer Paulus på ända. Han förkunnar svaghet framför styrka, dårskap framför vishet, misslyckande framför framgång, fattigdom framför rikedom. Eller som det heter i Första Korinthierbrevet: ”De som världen ser ner på, de som ringaktas, ja, som inte finns till, just de utvalde Gud för att göra slut på det som finns till.”
Ja, Paulus tänker och skriver det otänkbara och förbjudna. Han upplöser, river ner och ställer på huvudet.
I centrum för allt som Paulus skriver finns en kraftfull bild av denna uppochnedvända värld: Den skändade och torterade Guden, utsatt för dåtidens mest skamfyllda straff – korsfästelsen.
Folk måste ha darrat inför denna utmaning av den naturliga ordningen: Gud som en avrättad förbrytare.
Men Paulus nöjde sig inte med bilden av korsfästelsen. Nej, han gick längre än så. Han kallade sin förnedrade profet för Herre och Kung, ja till och med Guds son, det epitet som var förbehållet romarrikets gudomlige diktator, Kejsaren.
Ja, Paulus tänker och skriver det otänkbara och förbjudna. Han upplöser, river ner och ställer på huvudet.
Till slut finns det bara en enda konstant kvar – kärleken. Men inte den romantiska förälskelsen, utan snarare den kärlek som är synonym med solidaritet och medlidande, alltså det som på den här tiden kallades agape, en förutsättningslös och mellanmänsklig kärlek som inte kräver något tillbaka.
Det är i den solidariteten, med alla människor, som framtiden finns, enligt Paulus. Medkänslan är hans gryning.
I första Korinthierbrevet skriver han:
”Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst. Den är inte utmanande, inte självisk, den brusar inte upp, den vill ingen något ont. Den finner inte glädje i orätten men gläds med sanningen. Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.”
Så frammanar Paulus en värld som bygger på helt andra principer än de som råder – såväl då som nu. För honom finns inga vinnare eller förlorare, inget innanför eller utanför, bara en enda mänsklighet, satt att värna varandra.
I Andra Korinthierbrevet sammanfattar han sin universella etik:
”Meningen är ju inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt; nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det jämvikt…”
Det är en utopi, ja visst, men en helt nödvändig sådan.
Jag menar: Det mesta skenar just nu, ojämlikheten, klimatet, motsättningarna, konsumtionen…
Finns det något vi behöver mer än jämvikt?
Nej, jag tror inte det. Men det skyndar. Tiden är på väg att rinna ut.
Även här har Paulus något att erbjuda. Hans brev präglas av tidsbrist. De bär på en känsla av förestående undergång, apokalyps. Eller som det heter i Första Korintierbrevet:
”… bröder: tiden krymper [---] … den värld som nu är går mot sitt slut.”
För Paulus gällde det att välja innan det var för sent. Samma sak gäller tyvärr för oss.
Mattias Hagberg, författare
-
I säsongsavslutningen av Bibelns kvinnor fördjupar sig Hanna Stenström, Charlotte Frycklund och Sara Forslund i tre av de nio kvinnor som Paulus hälsar till i Romarbrevet 16: Foibe, Prisca och Junia. Romarbrevet är det äldsta materialet vi har från Nya Testamentet om hur det var att vara kristen strax efter Jesus. I brevet är att många av hälsningarna är riktade till kvinnor, nio av sexton totalt, alltså 1/3 del. Vad betydde det då och vad betyder det för oss idag?
Diakonen Foibe. Foibe är Bibelns enda namngivna diakon. Trots att Foibe är den enda personen som får ett officiellt rekommendationsbrev och trots att hon ges tre titlar, syster, diakonos (diakon) och prostatis (patron) har man inte velat inse vilken stor roll hon spelat inom den tidiga kristna missionen. Exegeter har misstolkat eller förringat de här titlarna eftersom de ges till en kvinna. Foibe är inte kvinnornas diakonissa utan hela församlingens ledare.
Missionären Priscilla var en kvinna i Nya Testamentet som evangeliserade i Korinth och kan beskrivas som urkristendomens stora kvinnliga missionär. Prisca och hennes man var tältmakare precis som Paulus och riskerade sina liv för Paulus. Priscas namn nämns innan Aquila, vilket är viktigt att notera för vanligtvis brukar makens namn nämnas först. Detta antyder att hon hade en högre status än sin man eller att hon var den mest framstående ledaren.
Aposteln Junia. Andronikos och Junia var ett välkänt missionärpar. Det verkar som dem blivit omvända före Paulus och sedan arbetat med Paulus i Antiochia och även suttit i fängelse med honom. Paulus understryker att de var högt ansedda medlemmar av apostlagruppen eller högt ansedda apostlar. Det finns översättare som förutsatt att Paulus talar om två män som blivit omvända före Paulus och hade stort anseende som apostlar. Det finns dock ingen anledning att uppfatta Junias som en förkortad form av Junianus, eftersom Junia var ett välkänt kvinnonamn. Det finns i stort sett nästan inga belägg finns för en sådan maskulin namnform, medan, däremot mer än 250 kvinnor med namnet Junia är kända från historiska källor.
1 Korinthierbrevet Exegeten Antoinette Wire har analyserat 1 Korinthierbrevet och menar att kvinnornas roll succesivt minskar i brevet: i 1 kor 11 skriver Paulus att det är en skam för en kvinna att be barhuvad, i kapitel 14 förbjuds de att tala och i kapitel 15 finns de inte med när vittnen till uppståndelsen räknas upp. Hur ska vi förstå dessa verser och varför skrevs dem?
Outrolåt ”As a Mother” skriven och framförd av Sara Forslund, 18 Mars 2022 i Lilla Kapellet i samarbete med Betlehemskyrkan (Göteborg) och nätverkskyrkan Tro o tvivel. Mixad av Mikael Martinsson. Texten är hämtad från Jesaja 65-66 översättning The Message (Eugene Peterson).
Hållpunkter i avsnittet:
Foibe 00.06.35
Prisca 00.17.34
Junia 00.28. 56
1 Korinthierbrevet 00.44.00 -
Vi fortsätter med faktoider i Bibeln. Nu har vi kommit till Nya testamentet och därmed, till slut, det kristna materialet. I detta avsnitt ägnar vi oss mest åt den första julen. När inträffade den – år, dag? Föddes Jesus i ett stall? Och hur många var de tre vise männen?
Här finns avsnittet som text
-
Varför är det så avgörande att Jesus blev korsfäst? Och vad menar Paulus med att också han är ”korsfäst för världen”? Vi måste helt enkelt prata om korset.
I det här avsnittet samtalar vi om den sista delen av Galaterbrevet. Eftersom Paulus gör en sammanfattning i sin text blir det också en sammanfattning från oss av brevets viktigaste budskap. Vilket leder oss in på värdet av att inte bara vara sårbar, utan också att våga gå rakt in i smärtan när den kommer. Och vad betyder det att dödens makt är bruten?
Det här är sjätte och sista delen där vi läser Galaterbrevet från Nya testamentet i Bibeln och kommenterar med hjälp av historisk-kritisk bibelforskning och en existentiell trosförståelse. Avsnittets text är Gal 6:11–18.
Podden görs av Henrik Betnér och Tomas Walch som ett projekt inom föreningen Kontempel. Mer information om Kontempel hittar ni på https://www.kontempel.se/
Musiken i avsnittet är ”My Father’s Faith” av Kristine Hovda. Hitta mer av hennes musik och böcker på https://www.kristinehovda.no/
Vi vill väcka tankar och sprida idéer. Om du vill får du gärna stödja föreningen Kontempel ekonomiskt genom en Swishgåva till 123 536 69 43.
Kontakta poddredaktionen på [email protected] och följ oss på https://facebook.com/gordetstanduptheologyclub/
- Laat meer zien
