Ordfront Förlag Podcasts
-
I skuggan av betongen
Vi besöker författaren John Ajvide Lindqvist i hans hem i skärgårdsidyllen Rådmansö för att prata om den gråa, trista förorten som motiv och miljö i skräckfiktionen. John Ajvide Lindqvist är Sveriges genom tiderna störste skräckförfattare och behöver ingen vidare presentation. Tomas och Lars säger: Nu är han äntligen här. Vi pratar också om: Låt den rätte komma in, By på höjden, Låt de gamla drömmarna dö, X - den sista platsen, Blackeberg, spökbacken, dödsbacken, “Får vi din moppe?”-grafittin, den opublicerade diktsamlingen Blackeberg: onaturliga mötesplatser, Sommaren 1985, socialdemokratins glansdagar, Rörelsen - den andra platsen, Tage Erlander, Hanteringen av odöda, Pappersväggar, Clive Barker, The Forbidden, Candyman, Råslätt, Norrahammar, urban legends, världens bästa skräcknovell In the Hills the Cities, De dödas röster, den outgivna radioföljetongen Nattkirurgen, Lilla stjärna, Norman Mailer - nej: Truman Capote! - nej: Raymond Chandler! - amerikanska filmbolagsblåsningar, Svarta Madame kom fram, Ouija-bräden, Matt Reeves, Let Me In, Tomas Alfredsson, Kvinnan i det låsta rummet, Rolf Lassgård, pjäsen och platsen Storstugan, Vänligheten, Patrick Bateman, William Shakespeare, Fjodor Dostojevskij, Brott och straff, Elias Canetti, Stephen King, Mr Harrigan’s Phone, Tabitha Jane Spruce, Finders Keepers, The Dead Zone, Verkligheten, Samantha Fox, Mats Strandberg, Anders Fager, Mariana Enríquez, Vår del av natten, Det vi förlorade i elden, pjäsen De obehöriga, Peter Andersson, Ann Petrén, Leif Andrée, Mia Ajvide, Sulky och Bebbe regerar okej, Ordfront Förlag och självklart något om att alla egentligen är socialdemokrater innerst inne. Patreon-lyssnare avnjuter dubbel speltid där snacket fortsätter om allt från strömmingsfiske i gryningen till det kronologiska flödesschemat i TV-spelet Forbidden Siren. Nu är han äntligen här. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.
-
77-åriga Bjørn Hansen bor i en etta i centrala Oslo och har slutat intressera sig för omvärlden. I rädsla för dödens allvar debatterar han sina himmelska föreställningar med de som gått före honom. Men en dag knackar svärdottern på dörren, med Bjørns sonson i släptåg. Han har kommit in på universitetet i Oslo och vad passar bättre än att han flyttar in hos sin ensamma farfar? Dag Solstad i samtal med Lena Sjöstrand, teologie doktor och präst i Lunds domkyrkoförsamling.
Samtalet förs på norska.
Medarrangör Ordfront förlag
-
Veckans avsnitt av Bögbibblan Podcast handlar om queera livslopp. Hur skildras queera liv i litteraturen? Vad har vi för förebilder? Hur föreställer vi oss queera liv om vi lever utanför heteronormen? Vad ska vi dagdrömma om när vi tänker på framtiden, vilka möjliga föreställda framtider väljer vi mellan?
____________________
Queera livslopp, del 3
00.14 Intervju med Linnéa Lundborg
29.16 Queera barn- och ungdomsböcker
35.10 Författarpresentation Leslie Feinberg
37.58 Boktips
45.30 Avslutning
____________________
Medverkande
Gäster: Bekim Aliji, Anna Siverskog, Pia Laskar och Linnéa Lundborg.
Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.
Teknik och klippning: Linus Ericsson och Makz Bjuggfält.
Musik: Anna Hed.
____________________
På https://bogbibblan.se finns en lista över alla verk vi nämner i avsnittet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Veckans avsnitt av Bögbibblan Podcast handlar om queera livslopp. Hur skildras queera liv i litteraturen? Vad har vi för förebilder? Hur föreställer vi oss queera liv om vi lever utanför heteronormen? Vad ska vi dagdrömma om när vi tänker på framtiden, vilka möjliga föreställda framtider väljer vi mellan?
____________________
Queera livslopp, del 2
00.15 Intervju med Anna Siverskog
37.03 Intervju med Pia Laskar
____________________
Medverkande
Gäster: Bekim Aliji, Anna Siverskog, Pia Laskar och Linnéa Lundborg.
Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.
Teknik och klippning: Linus Ericsson och Makz Bjuggfält.
Musik: Anna Hed.
____________________
På https://bogbibblan.se finns en lista över alla verk vi nämner i avsnittet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Veckans avsnitt av Bögbibblan Podcast handlar om queera livslopp. Hur skildras queera liv i litteraturen? Vad har vi för förebilder? Hur föreställer vi oss queera liv om vi lever utanför heteronormen? Vad ska vi dagdrömma om när vi tänker på framtiden, vilka möjliga föreställda framtider väljer vi mellan?
____________________
Queera livslopp, del 1
00.00 Makz och Milla funderar på det där med att bli äldre.
17.52 Milla ringer en kompis.
23.12 Utdrag ur texter om queera livslopp.
28.45 Vad är queera livslopp?
44.25 Studiebesök på Skogskyrkogården.
55.43 Queera livslopp i litteraturen.
____________________
Medverkande
Gäster: Bekim Aliji, Anna Siverskog, Pia Laskar och Linnéa Lundborg.
Programledare och producenter: Milla Leskinen och Makz Bjuggfält.
Teknik och klippning: Linus Ericsson och Makz Bjuggfält.
Musik: Anna Hed.
____________________
På https://bogbibblan.se finns en lista över alla verk vi nämner i avsnittet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Många av oss tillbringar mycket tid på sociala medier. Ibland får vi lust att göra motstånd. Men hur ska det gå till egentligen? Författaren David Jonstad funderar över några motståndsstrategier.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
I ljudinspelningsteknikens barndom gjordes ett test. Folk fick ställa sig vid ett skynke och lyssna till ett stycke operasång från två olika ljudkällor. De visste att det bakom skynket fanns dels en rullbandspelare, dels en riktig operasångare. För de flesta var det svårt att urskilja när sången kom från bandspelaren och när den kom från operasångaren, trots att ljudkvaliteten på bandspelaren var rätt usel. Men tekniken var ny och häpnadsväckande, och i försökspersonernas hjärnor upplevdes därför maskinkopian som lika verklig som verkligheten.
På liknande sätt har det gått till när annan ny teknologi har introducerats. Men efter en tid har vi vant oss och upplevelsen blir då en helt annan. Tekniken får då snarare verkligheten att framstå som mer verklig. I fallet med bandspelaren fick den oss att uppskatta den unika upplevelsen av livemusik.
Det digitala teknikskifte vi nu befinner oss i är ännu så pass nytt att det fortfarande har förmågan att hänföra oss. Så pass att den handfull storföretag som dominerar tekniken har kunnat slå klorna i större delen av mänskligheten och det är först nu som de mörka sidorna av denna revolution börjar framträda.
Vi häpnar över hur mycket som kan rymmas i en manick inte större än en handflata. Att vi i våra fickor kan bära runt en portal in i ett eget universum av relationer, kunskap, ljud och bild. Men medan vi tillbringar allt större del av våra liv i denna värld exploateras vi utan att märka det. Författaren och Harvard-professorn Shoshana Zuboff kallar det för ”övervakningskapitalismen” i sin bok med samma titel. Hon jämför Google, Facebook och de andra techjättarnas explosionsartade uppgång med den industriella revolutionen. Då var det naturen och dess resurser som förvandlades till varor på en global marknad. I dag är det vi själva – och i synnerhet våra beteenden – som är råvaran som får kapitalismen att frodas.
Industrikapitalismen hotar att kosta oss jorden, skriver Zuboff, övervakningskapitalismen hotar att kosta oss vår mänsklighet.
Det är en dystopisk verklighet hon målar upp. Med maktfullkomliga organisationer som vet mer om oss än vad vi själva gör och hur dessa blir allt skickligare på att förutse och styra våra beteenden. Ofta i syfte att hålla kvar vår uppmärksamhet på skärmen och allt vad denna erbjuder – på bekostnad av livet i övrigt.
Mot detta bör vi göra motstånd, om vi håller livet kärt. Frågan är bara hur. Zuboff hoppas att vi med hjälp av lagstiftning ska upprätta ett nytt kontrakt för en digital kapitalism där medborgarna är med och bestämmer vem som äger makten över informationen. Vi ska göra den digitala framtiden till vårt hem, skriver hon.
I viss mån görs försök att reglera övervakningskapitalismen, men de kommer sent och det lär inte bli enkelt att rå på dessa giganter som använder sin enorma makt till att motsätta sig alla försök till regleringar. De fem största bolagen är nu dessutom så stora att de utgör en tiondel av USA:s totala börsvärde – vilken politiker vågar vingklippa dem och riskera en börskrasch?
Medan Zuboff alltså tar sikte på hur vi med samhällets etablerade institutioner ska kunna återföra makten över internet till dess användare tar sig den amerikanska konstnären och skribenten Jenny Odell an frågan om motstånd från ett helt annat håll. I den hyllade boken ”How to do nothing. Resisting the Attention Economy” utforskar hon mer och mindre genomtänkta strategier för att krångla oss ur techbolagens klor. En av dessa är att betrakta skärmen som ett gift och att åka på retreat för digital detox. Budgetlösningar finns i allehanda appar som syftar till att begränsa användningen av framför allt sociala medier. Det lite ironiska med denna strategi, konstaterar Odell, är att den ofta säljs in med argumentet att den ökar användarens möjlighet att vara mer produktiv på sitt arbete (inom kapitalismen).
Mer drastiskt är att fly fältet – en metod med tusenåriga rötter. Med start hos filosofen Epikuros i det antika Grekland berättas om historiens många försök att exempelvis bygga upp lantliga kollektiv där deltagarna kan undkomma den rådande kulturens urartning för en sundare tillvaro med fokus på det goda livet. Erfarenheterna från 1960-talets Back to the land-rörelse avskräcker dock Odell som menar att de flesta ändå inte har möjlighet att dra sig undan på det sättet. Inte heller ger hon så mycket för strategin att bojkotta Facebook eller andra plattformar eftersom det sällan är någon bestående lösning. Och vi vet ju hur det brukar bli. De som lämnar gör det med dunder och brak, men det dröjer inte länge innan de kommer smygande tillbaka till den moderna lägerelden.
Istället föreslår Odell något enklare: Bryt trollbindningen till skärmen! Hennes uppmaning om att ”göra inget” ska förstås som att göra det du verkligen vill göra, snarare än det som andra vill att du ska göra. Den produktivitet eller nytta som vi tycker oss uppnå genom skärmen sker alltid på bekostnad av sådant vi hade kunnat göra någon annanstans. Hon skriver: ”Den första delen av att ’göra inget’ är att frigöra sig från uppmärksamhetsekonomin; den andra delen är att återengagera sig i något annat”.
Det saknas alltså inte förslag och idéer om hur en motståndskamp skulle kunna se ut. Håller rullbandsspelarens knastrande ljud alltså återigen på att bli avslöjat? Möjligen har vi nu kommit så långt i det digitala teknikskiftet att vår upplevelse av tekniken är på väg att förbytas. Från nyhetens behag och hänförelse – till mognad och krasshet. Visst har digitaliseringen många nyttor, men det innebär inte att vi vill gå helt upp i den.
Ironiskt nog får detta draghjälp av techindustrin själv. När Facebooks moderbolag hösten 2021 bytte namn till Meta och presenterade sin vision för framtidens fördjupade social medier-imperium, The Metaverse, framkallade det mer kalla kårar än entusiasm. Med hjälp av VR-glasögon och augmented reality-teknik ska vi konsumenter smälta samman med den digitala världen så att vi till slut inte vet var den ena världen slutar och den andra börjar. The Metaverse presenterar en utopi som låter oss fly den kaotiska och skitiga analoga världen – in i rena underbara miljöer som vi själva bestämmer, liksom vi bestämmer hur vi själva ska se ut och uppfattas av andra. Som många har påpekat framstår detta inte som en utopi utan som en dystopi – i linje med den som Zuboff varnar för – där ännu större delar av våra liv blir kontrollerade av en handfull bolag som kommer spela på våra känslor och begär som ett piano.
Kanske är det försent att återta makten. Men att döma av kommentarerna som följde på lanseringen lever fortfarande hoppet om något annat. Om det digitala universum som Facebook vill skapa framstår som en mardröm snarare än en dröm är det inget vi vill fly till, men ifrån. Ut i en analog verklighet, med all sin skitighet och sitt naturliga kaos.
David Jonstad, författare
Litteratur
Shoshana Zuboff: Övervakningskapitalismen – vid maktens nya frontlinjer. Översättare: Ola Nilsson. Ordfront förlag, 2021.
Jenny Odell: How to do nothing – resisting the attention economy. Melville House Publishing, 2020.
-
Ola Wong är författare, journalist och Kinakännare. Vi var kollegor på Svenska Dagbladet under några år, men eftersom han var Kinakorrespondent och jag jobbade på ledarredaktion i Stockholm så hade vi inte särskilt mycket med varandra att göra. Men sedan några år tillbaka räknar jag Ola som en vän, bland annat för att han som en tjänst läste manuset till Genusdoktrinen (Fri tanke, 2020) som jag skrev ihop med Anna-Karin Wyndhamn. Utan Olas noggranna läsning och hårda men rättvisa omdöme hade boken inte blivit vad den blev.
Sedan 2019 är han kulturredaktör på Kvartal. I en ny artikel på Kvartal beskriver han det spända säkerhetsläget mellan Taiwan och Kina. Taiwans försvarsminister menar att läget inte har varit så spänt på 40 år. Samtidigt har en del frågat sig hur mycket USA:s försvarsgaranti till Taiwan betyder. I dagens podd pratar vi om detta och varför det är viktigt även för Sverige att vi bryr oss om vad som sker där.
Vi pratar även om Kinas enorma utsläpp av växthusgaser, något jag skrev om i söndags här på Rak höger. I dag släpper Kina ut mer växthusgaser än alla EU:s medlemsstater och övriga OECD-länder tillsammans. Ola Wong var tidigt ute med att föreslå klimattullar, åtminstone så tidigt som i boken Pekingsyndromet – Kina, Makten, Pengarna som kom ut 2014 (Ordfront förlag). “Har man ingen Kinastrategi för sitt klimatarbete, ja då har man ingen strategi överhuvudtaget,” skrev han då. Ord som stämmer minst lika väl i dag.
Snart börjar Rak höger med premiumartiklar
Ganska snart kommer jag att börja skriva vissa artiklar endast för betalande prenumeranter. Jag har inte bestämt exakt när det ska ske ännu, men det blir inom ett par veckor. Anledningen till att jag förvarnar såhär är att jag vill att den som vill ska hinna gå från gratisprenumerant till betalande prenumerant innan det sker. Mycket här på Rak höger kommer även fortsättningsvis att vara öppet för alla, men jag hoppas att fler av er kommer ta steget att bli fullvärdiga prenumeranter.
Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribeHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Tor Lennart Tuorda är same och fotograf som bor i Randijaur fyra mil väster om Jokkmokk, i närheten av Gallók i Norrbotten i Sverige. Han har länge dokumenterat den naturförödelse som det svenska skogsbruket för med sig i hans hemtrakter. När det brittiska mineralprospekteringsbolaget Beowolf Mining gavs undersökningstillstånd nära hans hemby var han först att reagera. I över tio år har han nu varit med och lett motståndet mot ett järnmalmsgruva på områden där samerna bedriver renskötsel. Han har också dokumenterat händelserna och med hjälp av dokumetärer och bildamterial försökt upplysa allmänheten om de negativa konsekvenserna som den nya gruvboomen och andra investeringar som klassas som 'hållbara' för med sig för naturen och lokalbefolkningen i norra Sverige. Tor säger att den västerländska kulturen tar ingen hänsyn till naturvärden, utan att det som pågår just nu är ny skepnad av kolonialismen där naturen ska konverteras till pengar. Det är en kolonialism där tanken om en grön omställning driver naturförstörelsen, och är ett hot mot samernas renskötsel och annan samisk kultur.
Den som vill lära sig mer om samernas historia (framförallt skogssamernas historia) kan kolla in den nyutgivna boken 'När vi var samer' av serietecknaren Mats Jonsson, utgiven av Ordfront Förlag: ordfrontforlag.se/ordfront_bok/nar-vi-var-samer/
