PJ Anders Linder Podcasts
-
Ulf Kristersson har fått hård kritik efter valet men man kan mycket väl hävda att han fått en lyckad start, menar Expressens politiska redaktör Anna Dahlberg. Tidöavtalet kom på plats, den första budgeten antogs av riksdagen. Nu stundar en kraftfull prövning i form av inflation i allmänhet och skyhöga elpriser i synnerhet. Fast hur Kristerssons styre en dag kommer att utvärderas handlar i mycket hög grad om hur väl man lyckas bekämpa skjutningar och gängkriminalitet, säger Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Det blir en kamp inte bara mot gangstrar utan också mot klockan, eftersom det tar tid för centrala förslag att bli lag och få praktiskt genomslag. Anna Dahlberg och Tommy Möller samtalar om den gångna politiska hösten med programledaren PJ Anders Linder.
-
Vad kan vara mer naturligt än att jobb går till dem som är skickligast och bäst lämpade att sköta dem? Ja, så har vi tyckt i växande grad från 1700-talets slut till våra dagar. Men det fanns en tid före meritokratin, då det var arv, nepotism och ren handel med ämbeten som gällde. Och i dag riktas en växande kritik mot meritokratin, som anklagas från vänster för att vara diskriminerande och från höger för att vara ett privilegiesystem i förklädnad. Ingendera kritiken är helt obefogad, men att avskaffa meritokratin i stället för att reformera den vore ett dyrt och förödande misstag. Det säger filosofen, författaren och journalisten Adrian Wooldridge, långvarig medarbetare i Economist och numera skribent hos Bloomberg, i sin senaste bok, som nu kommer ut i svensk översättning: Meritokrati – idén som förändrade världen. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
Omvärlden måste öka trycket mot regimen i Iran. Protestvågen i landet visar att det islamistiska styret har förlorat all folklig förankring. Det menar Ardalan Shekarabi, intill nyligen socialförsäkringsminister och nu rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. I den färska boken Korsvägar diskuterar han integration och identitet och berättar om vägen från barndomshemmet utanför Teheran till skolgång i Gävle, studier i Uppsala och politisk karriär. I samtal med programledaren PJ Anders Linder lyfter han också fram språkinlärning , klara besked om hur samhället fungerar och en stram migrationspolitik som centrala faktorer för att få mottagandet att fungera.
-
I "Sveriges långa historia" tecknas historien för Sverige från istidens slut, då de första renjägarna kom, fram till våra dagar. Jonathan Lindström är prisbelönt arkeolog och författare. Han beskriver levnadsmönster, handel, teknisk utveckling och maktförhållanden, men utnyttjar också den moderna vetenskapens rön till att uppmärksamma enskilda individer och synliggöra deras liv och öden. Han samtalar med PJ Anders Linder.
-
Det kinesiska kommunistpartiets 20:e partikongress inleds på söndag och alllting tyder på att Xi Jinping får ytterligare fem år som Kinas högste ledare. Under Xis styre har allt större makt samlats i hans händer och det har blivit alltmer riskabelt att förorda en annan inriktning för landet. Det gäller inte minst ideologin. De marknadsekonomiska idéer som haft framgångar sedan Deng Xiaopings tid trycks nu hårdhänt tillbaka. Den statliga kontrollen och detaljstyrningen skärps inte bara vad gäller politiken och privatlivet utan också ekonomin. I valet mellan kommunistiskt maktinnehav och ekonomisk tillväxt är Xi glasklar med att makten går före. Det säger journalisten och författaren Jojje Olsson, Kinakännare baserad i Taipei, i samtal med programledaren PJ Anders Linder.
-
Vladimir Putins mobilisering får ingen avgörande betydelse. Det menar militärhistorikern Antony Beevor, författare till en rad uppmärksammade böcker om Andra världskriget och Spanska inbördeskriget, i samtal med programledaren PJ Anders Linder. Ryssland har misslyckats kapitalt med sitt överfall på Ukraina och bristerna i den ryska krigföringen kommer inte att ändras av att man tvångsinkallar ett stort antal illa utrustade, tränade och motiverade män. Programmet behandlar också Beevors färska bok Ryssland – revolution och inbördeskrig 1917-1921 och dess skildring av Lenins lögner, det vita ledarskapets arrogans och det exempellösa våldet på bägge sidor.
-
Varför vann högerblocket riksdagsvalet? Vad ligger bakom SD:s framgångar? Vilka partier kommer att ingå i nästa regering? Det är några av frågorna som Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, och Widar Andersson, politisk redaktör i Folkbladet diskuterar med programledaren PJ Anders Linder i säsongens första Studio Axess. Gästerna bedömer att Ulf Kristersson blir statsminister i en trepartiregering med moderater, kristdemokrater och liberaler, som har en diger lista av ytterst krävande uppgifter framför sig. De förenas i tron att det blir ont om tid för moderatledarens löprundor.
-
Ledare av PJ Anders Linder i Axess nummer 5 2022.
-
Det finns både utrikespolitiska och inrikespolitiska skäl till att Turkiet motsätter sig Sveriges medlemskap i Nato. President Erdogan använder sin vetorätt för att vinna så stora fördelar som möjligt. Kraven riktar sig mot Sverige, som han har oplockade gäss med, men det han verkligen vill ha kan framför allt levereras av USA. Konfrontationen tjänar också till att visa upp presidenten som kraftfull ledare i ett läge där det ser ytterst besvärligt ut på hemmaplan vad gäller både ekonomi och politik. Det säger Thomas Gür, företagare, skribent och Turkietkännare. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
Sanktionerna mot Ryssland biter rejält. Det säger Anders Åslund, professor i internationell ekonomi och expert på Ryssland och Ukraina. Och ännu mer verksamma blir de när nu även oljeexporten till Väst ska stoppas. Affärer med länder som Indien kan inte på långt när kompensera för de uteblivna västkontakterna och Kina tar det mycket försiktigt. Såväl kraften i sanktionerna som Kinas distanserade hållning lär ha överraskat Putin, som dessutom fått se sin krigsmakt gå på den ena niten efter den andra i Ukraina. Åslund ser nu två huvudscenarier: antingen byts den ryska statsledningen ut eller så drar man sig tillbaka i avskildhet och isolering som en sorts väldigt Nordkorea. Anders Åslund samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
Känslan av saknad har låg status i Sverige. Här ska man blicka framåt och inte tänka på det gamla. Men att beklaga vad som försvunnit är ändå vad många människor gör. Det konstaterar Katarina Barrling, docent i statskunskap, och den politiska journalisten Cecilia Garme i den nya boken Saknad. I den stora invandringens spår har Sverige på kort tid gått igenom omvälvande förändringar, men konsekvenserna skiljer sig starkt åt från plats till plats. Synen på invandringen och dess konsekvenser handlar därför i hög grad om perspektiv och erfarenheter, och när vissa erfarenheter negligeras eller nedvärderas kommer besvikelsen och spänningarna att växa. Vårt offentliga samtal handlar vanligtvis om verktyg och insatser, men nu befinner vi oss i ett läge där eliternas lyhördhet, respekt och vilja till dialog kommer att vara minst lika viktiga som deras åtgärdsförslag. Katarina Barrling och Cecilia Garme samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
Polen och Ungern har varit EU:s problembarn och ofta nämnts i samma andetag. Men deras reaktioner på Rysslands invasion av Ukraina skiljer sig diametralt. Medan Polen driver på hårt för att stötta Ukraina militärt vägrar Ungern att låta vapen fraktas genom landet. Viktor Orbáns regering avstår från att kritisera Vladimir Putin personligen, motarbetar nya sanktioner och skäller ut Ukrainas ambassadör. Det växlas hårda ord mellan Warszawa och Budapest.
Följden kan bli att Polen kommer tillbaka in i den europeiska värmen medan Ungern hamnar ensamt i kylan. Det säger Adam Cwejman, politisk redaktör i Göteborgs-Posten. Effekten förstärks av det generösa mottagandet av ukrainska flyktingar i Polen, som dock snarare är civilsamhällets än regeringens förtjänst. Adam Cwejman samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
Samtalet spelades in 7 april 2022. -
Det har gått en månad sedan Ryssland invaderade Ukraina. Vad bör Sverige nu göra? Koordinera oss nära med Finland i säkerhetspolitiken, komma i gång på allvar med upprustningen även av civilförsvaret och ge fortsatt stöd åt Ukraina. Det säger Johan Wiktorin, riskanalytiker och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han konstaterar att Ukraina ytterst slåss för sig själva men att effekten av detta är att de försvarar även oss och att vi måste vara uthålliga i vårt humanitära, ekonomiska och militära stöd. I samtal med programledaren PJ Anders Linder analyserar Johan Wiktorin även Rysslands motgångar under kriget och vilka hot som kan komma att riktas mot Baltikum, Finland och Sverige.
-
I den kinesiska ledningen kan man mycket väl vara missnöjd med Rysslands invasion av Ukraina. Det verkar som om man inte har fått full information på förhand. Men Kina kommer inte att ta ställning mot kriget. I takt med att relationerna med USA, Europa, Japan och Indien blivit allt sämre har partnerskapet med Ryssland blivit viktigare. Kina kommer dock knappast att rycka ut för att rädda den ryska ekonomin. Kina ser till sina egna intressen. Det menar Björn Jerdén, chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
-
Utredningen av mordet på Olof Palme började med oreda på brottsplatsen och slutade med ett orimligt utpekande av en död man som mördare. Däremellan inträffade det ena misslyckandet efter det andra: fixeringen vid PKK, Ebbe Carlsson-affären, de fåfänga försöken att få Christer Pettersson fälld. Hans-Gunnar Axberger, jurist och tidigare Justitieombudsman, huvudsekreterare i Granskningskommissionen (1996-99), analyserar historien i den nyutkomna boken Statsministermordet och söker svaret på frågan varför det aldrig blivit klarlagt vem gärningsmannen var. Vad betydde spänningarna mellan åklagare och polis och den politiska inblandningen i förundersökningen? Varför lever det offentliga Sverige hellre med sina misstag än lär av dem? Hans-Gunnar Axberger diskuterar med programledaren PJ Anders Linder.
- Laat meer zien
