Riga Podcasts
-
Utrikeskrönikan 20 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Göteborg fredag,
”En balt, är en balt, är en balt”, säger den före detta estniske politikern jag möter över en kaffe i Göteborg. Det är med emfas och en undertryckt ilska han beskriver känslan av hur människor och de tre baltiska länderna buntas ihop och ses som någon slags grå oklar enhet. Ibland också som några mindre vetande individer, som inte tas på allvar, bara för att ursprunget är en liten nation. Både i media, av politiker, och av folk i allmänhet.Handen på hjärtat – bara en sådan enkel fråga som vilken huvudstad tillhör vilket av de baltiska länderna, hur säker är du på svaret? Irritationen jag möter på caféet i Göteborg handlar ju om det där självklara, att vilja bli sedd och respekterad för den man är, istället för hopbuntad och generaliserad.
Visst finns det många likheter och stor samhörighet mellan de tre länderna på andra sidan Östersjön, men de är också i allra högsta grad tre självständiga, frispråkiga länder med egna intressen. Kulturellt beskrivs Estland ha starka kopplingar till Norden. Med glimten i ögat sägs Estland tillhöra jul-länderna, där högtiden jul heter joulu på finska och jöulud på estniska. På litauiska och lettiska heter jul något helt annat.
Litauen beskrivs kulturellt ligga närmare Centraleuropa och de flesta är katoliker, medan det är den lutherska kyrkan som dominerar i Estland. Men språket är där det finns stora skillnader. Litauiska och lettiska räknas som baltiska språk. Där är likheten ungefär som mellan svenska och isländska.
Estniska tillhör däremot ,liksom finskan, den uraliska språkfamiljen, som inte har några som helst likheter med varken lettiska eller litauiska.
Men visst finns det också likheter och samhörighet. Inte minst i den närliggande historien av sovjetisk ockupation, där länderna fick tillbaka sin självständighet efter Sovjetunionen fall, och där alla tre länderna snabbt sökte sig till både Nato och EU.Efter Rysslands invasion av Ukraina har vi sett ett högljutt, modigt och kraftfullt motstånd mot Ryssland från de tre baltiska länderna. Där Estland, Lettland och Litauen på olika sätt drivit på EU och övriga västländer för kraftiga sanktioner och ökat stöd till Ukraina. Där i finns en stark gemensam nämnare och en känsla av att det handlar om en kamp för att bevara sin egen självständighet och demokrati.
Så var det ju det där med huvudstäderna. Jag bjuder på facit och vi börjar norrifrån:
- Estlands huvudstad heter Tallinn
- Riga ligger i Lettland
- Och Vilnius i Litauen.Carina Holmberg, Nordenkorrespondent
[email protected] -
De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.
För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mārtiņš Daugulis förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.
Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.
Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål. Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.
Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.
Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner. David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid resterna av segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.
Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klāvs Sedlenieks anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.
Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad. Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Carina Holmberg
Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Peter Kongstad gästar för att prata om vårt deltagande på Bitcoin-konferensen Baltic Honeybadger 2022 i Riga och sammanfattar de bästa föredragen. Peter har även själv en hel del nya filosofiska tankar, bland annat om hur den gyllene regeln relaterar till Bitcoin.
Twitter: @KongstadPeter
Blogg: https://civ.engineer
Giacomo https://youtu.be/zp1B_i4JlXc?t=1401
DerGigi https://youtu.be/QPvHNe6dr1U
Rigel aka.Coinsurez https://youtu.be/zp1B_i4JlXc?t=1401
Aleks Svetski https://youtu.be/boc7oFZBj3I?t=1770
Podcast om "Game B" https://www.jimruttshow.com/jordan-greenhall-hall/
-
I det här avsnittet plockar vi ned den senaste tidens två största tävlingshändelser ur svensk synvinkel: Gatebil Swedish Drift Series på seriens hemmabana Mantorp Park och Drift Masters European Championship på den klassiska banan i Riga. Eller som vi säger: "It's Riga baby"
Medverkande: Henrik Andersson, Christer Hägglund, Robban Strandberg
Redigering och slutmix: Robban Strandberg
Omslagsfoto: Dennis Flink
Support till showen http://supporter.acast.com/driftpodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Utrikeskrönikan 20 juli.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Helsingfors, onsdag.
Det är strax dags att lämna över stafettpinnen. Under min månad här har jag förätit mig på lakrits, blivit snitsigare på att hantera ett bastuaggregat – och så har jag, förhoppningsvis, lärt mig ordentligt att använda ordet finländsk – istället för finsk – när jag talar om saker som är, ja, finländska.
Språk är viktigt – inte minst i tvåspråkiga länder. Det märker man särskilt de gånger man råkar trampa fel. Och språkundervisning är politik som ger konsekvenser på riktigt.
Den här sommaren är politikerna i både Estland och Lettland på väg att besluta om att ländernas förskolor helt ska gå över till majoritets-språket – ryskspråkiga förskolor ska inte längre vara ett alternativ. Det ska sedan följas av småskoleklasserna. I Estland som har kommit längst med planerna, räknar man med att flera tusen lärare kommer att behöver omskolas eller nyanställas.
Besluten motiveras bland annat med att ryskspråkiga elever behöver lära sig landets officiella språk bättre för att kunna ta sig vidare till högre studier. En ung, ryskspråkig man jag mötte i Riga håller inte med. Andra länder som har två språkgrupper ser dem som likvärdiga sa han, och jämförde med Belgien där han varit på besök. I Lettland är en tredjedel av befolkningen rysktalande, men lettiska är det enda officiella språket.
I bakgrunden spökar förstås historien och den sovjetiska ockupationen. Och kriget i Ukraina har lett till att politikerna ser ett behov av att minska de kvarvarande klyftorna mellan de ryskspråkiga invånarna och de andra. Det återstår att se hur det landar.
Här i Finland pågår också en språkdebatt i sommar, men bakgrunden är inte lika dramatisk. Svenskan har en stabil officiell ställning här, men sedan två decennier tillbaks är det inte obligatoriskt att skriva båda språken i studentskrivningarna. Det gör att finlandssvenska elever tenderar att bli sämre på finska, och finskspråkiga elever väljer bort svenskan. Regeringen gav besked tidigare i somras att man inte kommer återinföra språkkravet i studentexamen. Det har lett till en debatt, bland annat i svenskspråkiga Hufvudstadsbladet.
Själv har jag installerat som en liten mental elchocks-mekanism i hjärnan som slår till varje gång jag håller på att använda begreppet ”finsk”, alltså de gånger jag inte verkligen menar finsk – som i finskspråkig eller ett geografiskt namn som finska viken. Det har i stort sett fungerat. Jag är i alla fall betydligt mer konsekvent än vad en hel del finländare själva är, har jag noterat. Nina Benner, Helsingfors.
Nina Benner, Helsingfors
[email protected] -
Dags för den andra delen av Andra polska kriget - från stillestånd 1612, via belägringen av Riga 1621 till ett nytt stillestånd.Vill du stödja podden? Bli patron Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig Litteratur som använts:Svenska krig 1521-1814 av Ulf Sundberg * Bilden till avsnittet är av Riga, fast från 1637. Jag hittade tyvärr ingen bättre bild.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Nora Ikstenas "Modersmjölken" spänner över fem decennier från 1940-talet till den lettiska befrielsekampen i slutet av 80-talet. Vi följer en familj som försöker navigera genom den sovjetiska diktaturen, en tillvaro där vissa går under och andra klarar sig. Nora Ikstena tar emot Fredrik Wadström i Lettlands huvudstad Riga.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"Modersmjölken" som kom ut på lettiska 2015 har brutit igenom alla språkbarriärer och hittat läsare runt om i världen och är nu översatt till 35 olika språk. 2020 kom den ut i Sverige i en översättning av Juris Kronbergs.
Lundströms Bokradio tog sig till Lettland för att få höra historien om romanen "Modersmjölken".
En annan roman av Ikstena som nämns i programmet är:
Livets fest från 1998 översatt till svenska av Juris Kronbergs 2008.
Ett program av Fredrik Wadström.
Uppläsningar ur romanen "Modersmjölken": Angela Kovacs och Yael Seligsohn
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Marie Lundström
Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)
-
Vi plockar ned finalen i Baltic Drift som kördes nyligen på Bikernieku Trase i Riga, där Joakim Andersson nådde stora framgångar. Vi pratar med alla tre svenskarna som deltog; Jocke Andersson, Christian Erlandsson och Pontus Karlsson.
Dessutom har programledarna fått total hybris och säger sig ha en kristallkula som gör att de kan se in i framtiden. Vad det gäller får du såklart också höra.
Gäster: Jocke Andersson, Christian Erlandsson, Pontus Karlsson
Programledare: Henrik Andersson, Christer Hägglund, Robban Strandberg
Redigering och slutmix: Robban Strandberg
Omslagsfoto: https://www.facebook.com/DriftInLV/
Support till showen http://supporter.acast.com/driftpodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Efter en veckas frånvaro så är vi tillbaka vid mikrofonerna igen. Orsaken till uppehållet är en av sakerna vi tar upp i avsnittet. Annars ligger mycket fokus på DMEC och de tvä deltävlingarna i Riga. Vi snackar lite Formula Drift från Washington, ett ungt genombrott i Russian Drift Series, en del om Gatebil Swedish Drift Shampionship och även om Norwegian Drift Championship.
Hoppas det smakar!
Programledare: Henrik Andersson, Christer Hägglund, Robban Strandberg
Redigering och slutmix: Robban Strandberg
Omslagsfoto: Christer Hägglund
Support till showen http://supporter.acast.com/driftpodden.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Entreprenören Noel Abdayem gästar Framgångspodden och berättar hur han blev kungen av tandborstar! Medan han pluggade till tandläkare i Riga började han ifrågasätta varför alla tandborstar är gjorda i plast, och kom då på den briljanta idén att istället göra dem i bambu. Där och då 2013 föddes The Humble Co. Idag omsätter bolaget omkring 150-160 miljoner, är verksam i X länder och har satt standarden för hållbar tandvård.Vi får höra vad som krävs för att ta sig in på en marknad som styrs av jättar, och varför det är viktigt att se hela världen som sin spelplan. Vi pratar Noels tankar om allt kring distribution, marginaler, vad som krävs för att lyckas som entreprenör och vilka branscher han tror på i framtiden. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I betalt samarbete med Convendum: www.convendum.se I betalt samarbete med Swedbank: www.swedbank.se/foretagstips I betalt samarbete med Kungsängen: www.kungsangen.com
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Entreprenören Noel Abdayem gästar Framgångspodden och berättar hur han blev kungen av tandborstar! Medan han pluggade till tandläkare i Riga började han ifrågasätta varför alla tandborstar är gjorda i plast, och kom då på den briljanta idén att istället göra dem i bambu. Där och då 2013 föddes The Humble Co. Idag omsätter bolaget omkring 150-160 miljoner, är verksam i X länder och har satt standarden för hållbar tandvård.Vi får höra vad som krävs för att ta sig in på en marknad som styrs av jättar, och varför det är viktigt att se hela världen som sin spelplan. Vi pratar Noels tankar om allt kring distribution, marginaler, vad som krävs för att lyckas som entreprenör och vilka branscher han tror på i framtiden. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I betalt samarbete med Convendum: www.convendum.se I betalt samarbete med Swedbank: www.swedbank.se/foretagstips I betalt samarbete med Kungsängen: www.kungsangen.com
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Werner Bergengruen (1892–1964) hade svensk påbrå på fädernet men tillhörde i egna ögon den tyska befolkning som hade levt i det baltiska området under århundraden men som under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet i stor utsträckning utvandrade under trycket av dels estnisk, lettisk och litauisk nationalism, dels och framför allt förryskningspolitik.
Det Riga i vilket han föddes tillhörde det ryska imperiet. Historien skulle göra sig påmind också senare i hans liv. Han står som den kanske främsta litterära exponenten för det som i Tredje riket kom att gälla som ”inre exil”. Anders Björnsson, historiker och publicist och tillika översättare av Bergengruens novellsamling Döden i Reval, samtalar med Peter Luthersson. -
STÖTTA OSS PÅ PATREON: https://www.patreon.com/varforpod
Denna vecka är Björn irriterad över saker och Adam har hängt med i svängarna. Adam drar även en anekdot från hans tid i Riga. Vi ses i etern. -
Anette och Niklas diskuterar förutsättningarna för en prepper i Riga.
-
Den 20 januari 1993 kommer fiskebåten Priekule till norra Gotland. Luckan till lastrummet öppnas och 391 människor som flytt, kommer iland. På Expressens förstasida står det det här är bara början.
Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play.
Människorna har åkt från Riga och de flesta är kurder och irakier som har flytt undan Saddam Husseins förtryck. Svenska dagbladet skriver att en flyktinginvasion från öst hotar, tusentals människor väntar i Moskva på att få ta sig över Östersjön till Sverige.
Det rapporteras om människosmugglare som tjänar stora pengar på att smuggla människor som flytt, från Baltikum till Sverige och regeringen reagerar snabbt genom att skärpa straffen för människosmuggling. Men en så kallad flyktinginvasion kommer aldrig.
Producent: Linda Jensen Kidane
- Laat meer zien
