Strålsäkerhetsmyndigheten Podcasts
-
Hur mår svensk kärnkraft i ett strålsäkerhetsperspektiv och hur pass väl lever de upp till myndighetens krav? Det är temat för det här avsnittet av Strålsäkert. Vi gjorde ett liknande avsnitt 2019 men det har ju hänt mycket sedan dess. Oberoende härdkylning har införts på alla reaktorer i drift, nya förskrifter har införts och omorganisationer har skett, både på myndigheten och på kärnkraftverken. 2019 handlade det om hur pass väl kärnkraftverken levde upp till alla krav under 2018 och delar av 2019, nu handlar det om 2021 och lite därefter. Vi utgår från de samlade strålsäkerhetsvärderingarna, de så kallade SSV-rapporterna som görs varje år för respektive kärnkraftverk. Vi vill vara tydliga med att det här avsnittet endast täcker in perioden för just de här rapporterna och inte händelser efter det.
Medverkande: Erik Höglund, avdelningschef för tillsynsavdelningen, Karin Lindström, utredare på enheten för tillsynssamordning och MTO och Francesco Cadinu, inspektör på enheten för tillsyn, händelseuppföljning och teknik. Programledare Pelle Zettersten, enheten för kommunikation och upplysning, Strålsäkerhetsmyndigheten. -
Varje år publicerar Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor en rapport där den senaste forskningen om ultraviolett strålning kopplat till hudcancer presenteras. I det här avsnittet av Strålsäkert får vi höra delar av rådet sammanfatta vad de kommit fram till. Det kommer bland annat att handla om UVC-lampor som används för desinfektion och som blivit allt vanligare i samband med Covid - 19 pandemin, om hur ozonskiktet varierat de senaste åren och om hudcancerstatistik. Medverkande från UV-rådet, Yvonne Brandberg, professor vid Karolinska institutet, ordförande i UV-rådet, Sandra Andersson, meteorolog vid SMHI, Veronica Höiom, forskare Karolinska institutet och Hildur Helgadottir, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Medverkade gjorde även Tove Sandberg Liljendahl, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Hela presentationen går att se via Strålsäkerhetsmyndighetens Youtubekanal: https://youtu.be/LK3ldQNeFSk
Årets rapport (2022) som behandlar år 2021 finner ni här: https://bit.ly/3Aznyol -
Säkerheten vid kärnkraftverken är extremt hög och risken för en olycka är minimal. Men om den mot all förmodan skulle inträffa, vet du då vad du ska göra?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Nya beredskapszoner runt Sveriges kärnkraftverk 1 juliFrån och med 1 juli har Sverige fått tre nya beredskapszoner runt varje kärnkraftverk. En inre zon på upp till 5 km en yttre på 25 km och en planeringszon på upp till 100km. Hör Jan Johansson från Strålsäkerhetsmyndigheten förklara de nya zonernas betydelse och utformning utifrån det värsta tänkbara scenariot. Erik får också svar på varför inte en olycka likande den som hände i Tjernobyl 1986 skulle kunna hända i Sverige i dag.
Jod-tabletter ska bara intas på uppmaning av LänsstyrelsenErik reder också ut när man ska ta Jod-tabletter, vad tabletterna skyddar mot och vilka som kan ta dem.
Beredskap med P4 Extras Erik BlixBeredskap är en podd med Erik Blix om att förbereda sig för en kris. Vid naturkatastrofer, stora strömavbrott och i värsta fall ett krig finns det sånt som du måste veta för att klara vardagen.
Tipsa oss gärna
Har du som lyssnar tankar om vilka ämnen vi ska ta upp i programmet så mejla [email protected]Ljud i avsnittet: Sveriges Radio,
-
Säkerheten vid kärnkraftverken är extremt hög och risken för en olycka är minimal. Men om den mot all förmodan skulle inträffa, vet du då vad du ska göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya beredskapszoner runt Sveriges kärnkraftverk 1 juliFrån och med 1 juli har Sverige fått tre nya beredskapszoner runt varje kärnkraftverk. En inre zon på upp till 5 km en yttre på 25 km och en planeringszon på upp till 100km. Hör Jan Johansson från Strålsäkerhetsmyndigheten förklara de nya zonernas betydelse och utformning utifrån det värsta tänkbara scenariot. Erik får också svar på varför inte en olycka likande den som hände i Tjernobyl 1986 skulle kunna hända i Sverige i dag.Jod-tabletter ska bara intas på uppmaning av LänsstyrelsenErik reder också ut när man ska ta Jod-tabletter, vad tabletterna skyddar mot och vilka som kan ta dem.Beredskap med P4 Extras Erik BlixBeredskap är en podd med Erik Blix om att förbereda sig för en kris. Vid naturkatastrofer, stora strömavbrott och i värsta fall ett krig finns det sånt som du måste veta för att klara vardagen.Tipsa oss gärnaHar du som lyssnar tankar om vilka ämnen vi ska ta upp i programmet så mejla [email protected] i avsnittet: Sveriges Radio,
-
Det första avsnittet av Strålsäkerhetens historia handlade mest om hur röntgen och radium började användas inom vården och hur behovet av strålskydd växte fram. Nu har vi kommit till en tid när andra strålskyddsproblem började uppenbara sig. Provsprängningar av atombomber i Sovjet som förde radioaktiva ämnen till Sverige, radon i inomhusluft och en ökad användning av joniserande strålning inom vård och industri. Rolf Sievert var tidigt ute med att konstruera mätinstrument och initiera mätningar av olika slag, något som nu kom till användning och blev en del i utvecklingen av beredskapen inför radiologiska olyckor. I detta avsnitt medverkar: Jan-Olof Snihs, Gun Astri Swedjemark, Jack Valentin, Kerstin Lundmark, Ulf Bäverstam, Göran Samuelson, Eva Lund, Gudrun Alm Carlsson, Jan Johansson, Hans Weinberger och Bengt Pershagen. Vi hörde också inspelningar med Rolf Sievert från Sveriges Radio och Bo Lindell som spelades in på Strålsäkerhetsmyndigheten 2013. Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Länk till det första avsnittet av Strålsäkerhetens historia: https://bit.ly/3ENKeBh -
Den första juli 2022 införs nya beredskapszoner runt de svenska kärnkraftverken. I det här avsnittet får ni reda på varför de ändras och vilken betydelse det kommer att få. Avsnittet riktar sig främst till er som kommer att bo i någon av zonerna och som inte gjort det tidigare, men är intressant för alla som vill veta hur krisberedskapen runt de svenska kärnkraftverken fungerar.
Medverkande: Jan Johansson, myndighetsspecialist på enheten för Utveckling av skydd och beredskap på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten
Läs mer om beredskapszonerna här: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/beredskap/nya-beredskaps--och-planeringszoner/
https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/omraden/beredskap/olycka-vid-en-karnteknisk-anlaggning--sveriges-karnenergiberedskap/ -
Det tidigare kärnkraftverket Tjernobyl i Ukraina är strömlöst. Enligt svenska Strålsäkerhetsmyndigheten finns i nuläget ingen ökad strålningsrisk för människor och miljö, varken i Ukraina eller i Sverige. Hör det senaste med Ekots utrikesreporter Beatrice Janzon och vetenskapsradions Ulrika Björkstén. Avsnittet spelades in 9 mars 2022.
Programledare: Oskar Lodén
Producent: Emil Östman
Tekniker: Christer Tjernell
-
Under flera år har Strålsäkerhetsmyndigheten arbetat med att ta fram nya föreskrifter för kärnkraftsreaktorer och nu är de klara. Den första mars 2022 träder de i kraft. Det här avsnittet är en inspelning av ett informationsmöte som hölls den 16 februari där syftet var att informera om varför de nya föreskrifterna har tagits fram och vad de kommer att innebära.
Medverkande: Nina Cromnier, GD. Lars Skånberg, senior rådgivare, Aino Obenius Mowitz, utredare och Erik Höglund, chef för avdelningen tillsyn. Samtliga på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Avsnittet finns transkriberat till text här: https://bit.ly/3CIqCNP
Informationsmötet går också att se via myndighetens Youtubekanal: https://www.youtube.com/watch?v=OxQw9lNgQFo -
Nu kommer beslutet om slutförvaret av det utbrända kärnbränslet. Men kritikerna har inte tystnat och kontroversen kring kopparkapslarna fortsätter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter åratal av forskning och undersökningar anser många att saken är klar. Kärnkraftsbranschen anser att systemet är säkert och Strålsäkerhetsmyndigheten har gett klartecken.
Men forskare är fortfarande oense om hur hållbara kopparkapslarna är, de som det är tänkt att det radioaktiva materialet ska förvaras i, 500 meter under jord. Och regeringens rådgivande instans, Kärnavfallsrådet, tycker att det behövs mer forskning.
Så är alla frågetecken utredda?
Programledare: Niklas Zachrisson.
Reporter: Daniel Värjö, Gustaf Klarin och Marie-Louise Kristola
Producent: Mona Hambraeus
-
Det här är det första avsnittet i en serie om strålsäkerhetens historia. Vi tar med er på en historisk resa och berättar hur strålskyddet och kärnkraftssäkerheten växt fram och utvecklats över tid. I det här första avsnittet får ni höra om när röntgenstrålarna upptäcktes och när radium började användas för att bekämpa cancer, något som i sin tur ledde till ett behov av strålskydd för både patienter och personal. De två första avsnitten kretsar mycket kring Rolf Sievert som var Sveriges första radiofysiker och upphovsman till en rad organisationer inom strålskydd i Sverige och internationellt. Det här är också historien om hur de svenska myndigheter som hanterar frågor om strålning och reaktorsäkerhet kom till.
Medverkande: Jack Valentin, Eva Lund, Gudrun Alm Carlsson, Hans Weinberger, Bo Lindell och Göran Samuelson. Ni hör också inspelningar från Sveriges Radio med Rolf Sievert och Elis Berven.
Programledare Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Hela avsnittet finns i en textad version här: https://bit.ly/3E73GaM
Kontakta Strålsäkert via: [email protected] -
Vad händer vid en härdsmälta i en kärnkraftsreaktor? Och hur kan forskning om svåra haverier bidra till att öka säkerheten och minimera risken för svåra haverier med utsläpp till miljön - om det handlar Strålsäkert den här gången. Vi möter forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg som berättar hur de studerar härdsmältor. Utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten berättar varför forskningen är viktig, både för att öka säkerheten och för krisberedskapen.
Avsnittet finns transkriberat till text här: https://bit.ly/3MNCXVN
Medverkande: Sevostian Bechta, professor KTH,
Wiktor Frid, docent KTH, Christian Ekberg, professor Chalmers,
Patrick Isaksson, Strålsäkerhetsmyndigheten
Programledare: Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten -
Antalet personer som drabbas av hudcancer i Sverige har ökat med 60 procent de senaste tio åren, incidensen ligger nu på nästan samma nivå som i Australien och Nya Zeeland som har flest hudcancerfall i världen. I det här avsnittet av Strålsäkert presenterar Strålsäkerhetmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor sin senaste rapport och resonerar om hur man kan bryta trenden. Ni får också råd för hur man kan tänka och göra själv för att minska risken att drabbas av hudcancer.
Det här Seminariet filmades och kan ses i sin helhet på myndighetens Youtubekanal, i podden hör ni en en något förkortad version.
Medverkanden: Yvonne Brandberg, psykolog och professor vid institutionen för onkologi och patologi vid Karolinska institutet och ordförande i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor.
Jan Lapins, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset som är hudläkare och specialiserad på hudcancer, ledamot i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor.
Erik Modig, docent på Handelshögskolan i Stockholm som studerar hur man kan kommunicera riskerna med solexponering på ett effektivt sätt. Ledamot i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för UV-frågor.
Maria Bjerstam som är processledare för prevention på Regionalt cancercentrum syd, som är en av sex regionala cancercentrum i Sverige. Maria ingår även i den nationella gruppen för cancerprevention.
Tove Sandberg Liljendahl, utredare Strålsäkerhetsmyndigheten.
Moderator/programledare, Pelle Zettersten, Strålsäkerhetsmyndigheten.
Här hittar ni seminariet på Youtube: https://youtu.be/lnzyvAcieGk
UV-rådets rapport 2020: https://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/publikationer/rapporter/stralskydd/2021/202116/
Tidigare poddavsnitt om UV-strålning och hudcancer: https://bit.ly/3wgbH96
