Ukrainakrigets Podcasts
-
De baltiska länderna har varit Ukrainas närmaste vänner och Rysslands hårdaste kritiker sedan krigsutbrottet. Men riskerar den hårda linjen spilla över på den stora rysktalande minoriteten i Baltikum?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Konflikt den här veckan beger sig David Rasmusson och Carina Holmberg ut på en resa till Estland. Lettland och Litauen. Tre länder som gått i bräschen i stödet för Ukraina. Samtidigt har man drivit på för allt hårdare EU-sanktioner mot Ryssland, trots att det också skadar de egna ekonomierna. Men i Baltikum finns också en stor rysktalande minoritet, och många rysktalande balter anser att de nu får betala för Putins krig.
För att förstå de historiska orsakerna till det hårda motståndet mot Ryssland åkte David Rasmusson till det gamla KGB-huvudkvarteret i Riga. Där i källaren får vi bland annat kliva in i avrättningskammaren där de letter som ansåg vara fiender till Sovjetunionen sköts med nackskott. Statsvetaren Mārtiņš Daugulis förklarar att minnet av det som hände i Baltikum under sovjettiden fortfarande är väldigt starkt och att det i hög grad påverkar den politik man för gentemot Ryssland idag. Det finns en oro för att om Ukraina besegras av Ryssland så står Baltikum på tur.
Carina Holmberg träffar Estlands utrikesminister Urmas Reinsalu som bekräftar att historien blivit starkt påtaglig sedan den ryska invasionen av Ukraina och att de baltiska länderna vill att EU ska införa ännu tuffare sanktioner mot Ryssland. Samtidigt har Estland bland annat förbjudit ryska medier, raserat monument från sovjettiden och beslutat att fasa ut ryskan som undervisningsspråk. Att det skulle leda till någon konflikt med den stora ryskspråkiga gruppen förnekar han.
Carina Holmberg reser vidare till staden Narva när gränsen till Ryssland där nästan alla invånare har ryska som modersmål. Där träffar hon pensionären Valentina Smolokurova som fortfarande kan titta på ryskt tv, tros att det är förbjudet. Hon tror på Ryssland och Putin och ogillar Estlands linje mot Ryssland .Vi besöker också Pähklimäeskolan som varit helt ryskspråkig , men där man ska ställa om all undervisning till estniska. Skolelever vittnar om hur de upplever att de som ryskspråkiga blir sämre behandlade efter krigsutbrottet.
Även i Lettland ska ryskan fasas ut som undervisningsspråk, trots att en fjärdedel av befolkningen har ryska som modersmål. David Rasmusson besöker Skola 80 i en förort till Riga, en skola där ryskan snart också ska fasas ut. Rektor Anna Vladova är bekymrad och menar att rysktalande letter oförtjänt drabbas av Putins krig.
Men det är inte bara det ryska språket utan också ryska symboler som nu försvinner. David Rasmusson träffar den pro-rysktalande politikern Miroslavs Mitrofanovs vid resterna av segermonumentet i Riga, ett monument som revs i somras. Monumentet sågs av många rysktalande letter sågs som en hedersbetygelse för uppoffringar under andra världskriget, medan av många lettisktalande såg det som en symbol för en ockupationsmakt . Rysktalande i Lettland har blivit Ukrainakrigets indirekta offer säger Miroslavs Mitrofanovs.
Men det håller statsvetaren Mārtiņš Daugulis inte med om. Han menar att den hårdare linjen mot allt ryskt i Baltikum är nödvändig och en fortsättning på den befrielse som inleddes för över 30 år sedan. Socialantropologen Klāvs Sedlenieks anser att det definitivt blivit tuffare för den rysktalande minoriteten, men att många balter ser det ryska språket som ett existentiellt hot . En av anledningarna till att Putin säger att han valde invadera Ukraina var ju för att skydda rysktalande människor där.
Programmet avslutas i Marijampolė i Litauen, nära gränsen till den ryska exklaven Kaliningrad. Där är den geografiska utsattheten som nu ger upphov till oro och vi får träffa medlemmar ur den paramilitära organisationen Lietuvos šaulių sąjunga som är förberedda på ett ryskt angrepp.
Programledare: Lotten Collin
[email protected]Reporter: Carina Holmberg
Tekniker: Stina Fagerberg, Jacob Lalér
Producent: David Rasmusson
[email protected] -
Stryp den ryska oljan så stryper vi också Putins krigsmaskin. Så resonerar ledare i både USA och Europa. Men riskerar vi då istället att sätta oss i knäet på andra auktoritära ledare? Kan kampen för demokrati och vårt beroende av olja verkligen gå hand i hand?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medverkande: Emil Nordström, hamnkapten, Victor Alvarez, ekonom, Jesus Rafael Gonzales, statsvetare, Dignora Hernandez, partiledare Ventre, Sarah Leah Whitson, Democracy for the Arab World Now, Yasser Al Ghasslan, journalist och kommentator, Michail Krutikhin, olje-och gasexpert RusEnergy, Andrej Kortunov, tankesmedjan Russian International Affairs Council.
Programledare: Robin Olin
[email protected]Reportrar: Maria Georgieva, Cecilia Uddén, Ivan Garcia, Kristian Åström
Tekniker: Elin HagmanProducent: David Rasmusson
[email protected] -
Nordeas chefsekonom Annika Winsth och SEB:s chefsstrateg Johan Javeus diskuterar hur Riksbanken ska hantera inflationen, hur stor risken är för en recession i Europa i Ukrainakrigets spår samt hur hushållens dystra syn på ekonomin ska tolkas. Vi får också experternas spaningar och en förklaring av ”begreppet" – som denna gång är ”inverterad räntekurva”.
Programledare: Di:s Viktor Munkhammar.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Växtforskaren Olesya Bezsmertna hör explosioner från hemmet i Kiev. Andriy Novikov är i Lviv och försöker rädda samlingarna på Naturhistoriska museet. Men hur har det gått för kollegan Oleh Prylutskyi som flydde Charkiv?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dessutom om Ukrainakrigets fortsatta globala verkningar: Ryssland står för en stor del av världsmarknaden när det gäller kritiska metaller som vanadin och skandium. Och i Ukraina finns hälften av världens produktion av neon, bland annat en stor anläggning i Mariupol. Neonlasrar behövs för framställning av mikrochip. Det kan ställa till stora problem när lagret tar slut, kanske redan i april.
I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Sällström och Lena Nordlund från Vetenskapsredaktionen, SR. Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator.
Producent
Peter Normark
[email protected] -
Special om Ukrainakrigets konsekvenser för svenskarnas privatekonomi: Flera experter pratar om hur kriget påverkar fonder och bränslepriser, hur svenskarnas privatekonomi påverkats av tidigare krig och vad som är viktigt att tänka på för de som vill skänka pengar till krigets offer.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I EU finns det uppåt 30 000 kemikalier som är godkända att använda i schampo, hudvårdsprodukter och kosmetika – lyssna på reportaget om Johanna som inte använt schampo på över fem år.
Vår teknikexpert Elin Häggberg svarar på veckans lyssnarfrågor.
