Alfred Nobel Podcasts
-
Det handlar både om gåtan Alfred Nobel, dynamitkungen som genom sitt testamente plötsligt förvandlades till mänsklighetens välgörare, och om Svenska Akademiens försök att tolka hans tankar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Kulturredaktionens Mattias Berg gör en personlig resa genom Nobelhistorien och radioarkivet.
TESTAMENTETOm Alfred Nobels sensationella testamente som förvandlade Dynamitkungen till vår store välgörare.
Om förklaringen som brukar ges till hur han kunde få ihop de där ytterligheterna. Kriget och freden, massförstörelseindustrin och mänsklighetens framåtskridande.
Om Bertha von Suttner, kvinnan bakom Alfred Nobels förvandling.
Om den kvarstående dubbelheten. Namnet som än i dag är ett varumärke för både fredpris - och försvarsindustri.
Ulla Billquist sjunger "Jag bygger ett luftslott" och kanonerna mullrar vid Bofors år 1946.
Det är Ingvar Kjellson och Margaretha Byström som spelar Alfred Nobel respektive Bertha von Suttner i radioteaterföreställningen "Dynamitkungen" från 1982, varifrån även uppläsningen av hans militära patent är hämtade. Uppläsningen ur boken "Ned med vapnen" är från programmet Boktornet 1996.
Nyheten om förundersökning om mutbrott i den så kallade Boforsaffären kommer från en Eko-sändning 1987.
STRIDERNAOm hur krig och fred fortsatte att spöka i litteraturprisets historia. Hur Hermann Hesse plötsligt prisades som den store humanisten 1946, första fredsåret, efter att under många år ha avfärdats som alltför svartsynt.
Om den bokstavliga striden kring just "Krig och fred". Brevet från ett antal svenska kulturpersonligheter direkt till Leo Tolstoj, efter att han 1901 inte fått det första priset.
Om alla andra strider kring litteraturpriset. Sartre, som lugnt tände en cigarett i väntan på ostbrickan och sade att han inte ville ha det. Harry Martinson som begick självmord efter priset. Rushdie-affären, förstås.
Och om vad spåkvinnans aria i Maskeradbalen kan ha med saken att göra.
Irene Minghini-Cattaneo sjunger Ulricas aria i en inspelning av "Maskeradbalen" från La Scala-operan i Milano 1930.
Peter Sandberg läser upp brevet från de svenska kulturpersonligheterna till Leo Tolstoj 1901. Och Magnus Faxén rapporterar från Paris om Sartres vägran att motta Nobelpriset 1964.
Karl Ragnar Gierow heter den ständige sekreterare i Akademien som tillkännager att Harry Martinson och Eyvind Johnson får Nobelpriset 1974. Tidningskrönikan om Olof Lagercrantz svar till Lars Gyllensten kommer ur Ekot 1978.
Intervjun med Kerstin Ekman kring Rushdie-affären är hämtad från Kulturnytt 1989 - och enkäten från programmet Efter tre samma år.
KVINNORNAOm den sorgliga historien. Hur få kvinnor som fått priset. Hur många män.
Om den första kvinnliga litteraturpristagaren, Selma Lagerlöf, som talar om "dödsskuggans dal" trots att hon hyllades som få andra kvinnor i sin tid.
Om hur en ung Artur Lundkvist hånade den andra kvinnliga pristagaren, italienska Grazia Deledda.
Om att det inte blev mer än en handfull kvinnliga mottagare under Nobelprisets första 45 år. Och att det sedan blev ännu värre: bara en enda under de nästa 45.
Och om att Nobelpristagaren Sigrid Undset därför hade fel när hon talade vid Verner von Heidenstams begravning - bara några månader efter Selma Lagerlöfs död.
Vi hör Sven Jerring rapportera från Selma Lagerlöfs jordfästning 1940.
Ingemar Sjödin är uppläsare av det Artur Lundkvist skrev om Nobelpristagaren Grazia Deledda - liksom Märta Ekström och Inge Waern läser Gabriela Mistrals respektive Nelly Sachs dikter i svensk översättning.
Citatet av Pearl Buck kommer från hennes Nobelföredrag 1938. Inslaget om Nadine Gordimers litteraturpris är hämtat från Kulturnytt 1991 och telefonintervjun med Doris Lessing från Kulturradion 2007.
VALETOm hur vi alla runt omkring Akademien, det hemliga sällskapet, varje år vid den här tiden försöker att tolka tecknen.
Om hur vi nästan alltid misslyckas. Ryktet om sockervattnet var inte sant. Kanske inte ens ärtsoppan.
Om Nobelkodens dubbla kryptering.
Om hur den inte bara exkluderat kvinnorna, utan till exempel också Latinamerika i 45 år och Afrika i 86 år.
Om Nobels eget ödesdrama, Nemesis. Hans egen inre gåta.
Om vad Wole Soyinka kallade för en grym ödets ironi. Och Giuseppe Verdi för Ödets makt, eller kanske kraft.
Om själva valet. Kort sagt.
Det är Gun Arvidsson som läser citatet från Virginia Woolf i programmet "Vem är rädd om Virginia Woolf" från 1983.
Frågan till Karl Ragnar Gierow om sockervattnet och ärtsoppan. - och hans svar - kommer ur programmet "Vad gör man på Svenska Akademien?" 1967. Kjell Espmarks fundering om kvinnorna och kriterierna är hämtad från programmet Bokfönstret 2001.
Det är Ekot som rapporterar från Wole Soyinkas Nobelföreläsning 1986. Och regissören Richard Turpin intervjuas om urpremiären av Nobels eget ödesdrama "Nemesis" i Kulturnytt 2005.
Professor Arne Westgren talar om att "mänskligheten må besinna det ansvar som följer av gåvan av hans upptäckt". Detta apropå Otto Hahns Nobelpris i kemi vid Nobelhögtiden i december 1945.
Dramatiseringen av Alfred Nobels egna grubblerier är hämtad ur programmet "Förmögen, högt bildad herre…" från 1995. Producent för det var Rolf Hersson.
Ouvertyren till Giuseppe Verdis opera "Ödets makt" spelas av Wien-filharmonikerna 2013.
Slutligen hör vi ett klipp ur programmet "Bofors. Där de svenska kanonerna smidas" från 1943.
Mattias Berg
[email protected]Fotnot: Vid Nobelhögtiden i december 1945 utdelades två kemipris. Det som gick till Otto Hahn - i sin frånvaro, eftersom han och ett antal andra tyska vetenskapsmän då fortfarande internerades i brittiska Farm Hall efter krigsslutet - var 1944 års Nobelpris i efterskott. Först vid Nobelhögtiden 1946 fick Otto Hahn motta medalj och diplom.
-
Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige ligger högt på listorna över de länder som skapar flest patent i världen. Räknat per invånare ligger vi bland de två eller tre bästa, tillsammans med länder som Schweiz.
Och Sverige har genom historien stått för en lång rad uppfinningar som fått genomslag över världen. Alfred Nobels dynamit och John Ericssons propeller är ett par exempel. I modern tid har vi företag och tjänster som Skype eller IKEA, namn som känns igen över världen.
Faktorer som ligger bakom den här framgångsrika historien är bland annat att vi tidigt fick en allmän folkskola, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia. Även den privata äganderätten till mark har bidragit, den har gjort att innovationer i jordbruket blivit direkt lönsamma och stimulerats. Vi har också varit öppna för att ta in kunskap från andra länder, säger Hans Sjögren. Men är Sverige unikt i det här avseendet? Nej, säger teknikhistorikern Per Högselius på KTH. Många andra länder kan också rada upp sina många innovationer på samma sätt som vi. Men vi har haft en egen ”innovationsstil”, säger han. En förmåga att anpassa och förändra teknik så att den passar våra lokala förhållanden. Och ur detta har många uppfinningar fötts.
Medverkande: Eva Krutmeijer, författare och vetenskapsjournalist; Per Högselius, professor teknikhistoria KTH Stockholm; Hans Sjögren, professor ekonomisk historia Linköpings universitet
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Så var det med det lilla helgonet…
Vad vet du egentligen om Alfred Nobel och Nobelfamiljen?
Från Alfred Nobels farfars farfar Petrus Nobelius som var med redan vid kröningen av Karl XII 1698, till hans farfars far som var bekant med Carl von Linné, till hans egen far Immanuel Nobel som bland annat tillverkade sjöminor och övriga vapen till den ryske tsaren i mitten på 1800-talet.
Alfred Nobel, idag mest känd för dom prestigefyllda prisen, hade ett helt annat rykte under sin levnadstid. Känd under smeknamnet ”dödens köpman”, var han mannen som lyckades stabilisera nitroglycerin och skapade dynamit. Olyckorna under hans forskning var oerhört riskabla och många fick sätta sina liv till, inte minst Alfreds egen bror Emil. Han var känd för att oftast vara väldigt introvert och i princip besatt av forskning och till varje pris tjäna pengar. Vid 9 års ålder flyttade han och hans familj till Ryssland där hans far sedan ett tag tillbaka etablerat affärskontakter. Under denna tid låg Ryssland långt efter i industrialiseringen jämfört med Europa och drivande entreprenörer välkomnades. Flera ryska tsarer, inte minst Peter den store, hade försökt modernisera Ryssland och hinna ikapp.
Pågående krig under denna tid, för Rysslands del kanske främst Krimkriget 1853-1856, skapade möjligheter inom krigsindustrin. Familjen Nobel tvekade inte att hjälpa Sveriges ärkefiende Ryssland och samtidigt göra sig en hacka (han var ju trots allt svensk…) Alfreds bröder Ludvig och Robert var även dom väldigt flitiga. 1878 bildade dom Branobel, ett av världens största oljebolag. Nobels finanser växte så mycket att dom blev en av världens rikaste familjer.
Det kan vara värt att notera ett par anställda hos Branobel. Karl Hagelin jobbade som ledande ingenjör och blev senare ordförande i bolagets styrelse. Det var hans son Boris Hagelin som var med och skapade krypteringsmaskiner som senare såldes runtom världen för underrättelsetjänsternas avlyssning (givetvis med bakdörrar så att några svenskar även fick vara med på ett hörn…) En annan inte helt okänd person som jobbade vid borrtornen hette för övrigt Josef Stalin…
Lite kuriosa kan nämnas att familjen Nobel även hade lite kontakter på andra sidan Atlanten. Dom samarbetade och bytte idéer med en man som hette John Ericsson som konstruerade en pansarbåt vid namn USS Monitor som bidrog till att Nordstaterna vann det amerikanska inbördeskriget. Ibland är det en liten värld…
Den 10 december (dagen då Alfred Nobel dog) så delas fredspriset ut till dom som ”bidragit mest till mänsklighetens bästa”. Det finns som bekant fem olika kategorier men fredspriset betraktas av många som den finaste utmärkelsen någon kan få. Alfreds filosofi var att genom att skapa hemska vapen så skulle detta skrämma alla till att till varje pris inte använda dessa och kriga. Ungefär som idag, om inte vi säljer så kommer någon annan att göra det....
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:
SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)
PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.se
FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se -
Så var det med det lilla helgonet… Vad vet du egentligen om Alfred Nobel och Nobelfamiljen? Från Alfred Nobels farfars farfar Petrus Nobelius som var med redan vid kröningen av Karl XII 1698, till hans farfars far som var bekant med Carl von Linné, till hans egen far Immanuel Nobel som bland annat tillverkade sjöminor och övriga vapen till den ryske tsaren i mitten på 1800-talet. Alfred Nobel, idag mest känd för dom prestigefyllda prisen, hade ett helt annat rykte under sin levnadstid. Känd under smeknamnet ”dödens köpman”, var han mannen som lyckades stabilisera nitroglycerin och skapade dynamit. Olyckorna under hans forskning var oerhört riskabla och många fick sätta sina liv till, inte minst Alfreds egen bror Emil. Han var känd för att oftast vara väldigt introvert och i princip besatt av forskning och till varje pris tjäna pengar. Vid 9 års ålder flyttade han och hans familj till Ryssland där hans far sedan ett tag tillbaka etablerat affärskontakter. Under denna tid låg Ryssland långt efter i industrialiseringen jämfört med Europa och drivande entreprenörer välkomnades. Flera ryska tsarer, inte minst Peter den store, hade försökt modernisera Ryssland och hinna ikapp. Pågående krig under denna tid, för Rysslands del kanske främst Krimkriget 1853-1856, skapade möjligheter inom krigsindustrin. Familjen Nobel tvekade inte att hjälpa Sveriges ärkefiende Ryssland och samtidigt göra sig en hacka (han var ju trots allt svensk…) Alfreds bröder Ludvig och Robert var även dom väldigt flitiga. 1878 bildade dom Branobel, ett av världens största oljebolag. Nobels finanser växte så mycket att dom blev en av världens rikaste familjer. Det kan vara värt att notera ett par anställda hos Branobel. Karl Hagelin jobbade som ledande ingenjör och blev senare ordförande i bolagets styrelse. Det var hans son Boris Hagelin som var med och skapade krypteringsmaskiner som senare såldes runtom världen för underrättelsetjänsternas avlyssning (givetvis med bakdörrar så att några svenskar även fick vara med på ett hörn…) En annan inte helt okänd person som jobbade vid borrtornen hette för övrigt Josef Stalin… Lite kuriosa kan nämnas att familjen Nobel även hade lite kontakter på andra sidan Atlanten. Dom samarbetade och bytte idéer med en man som hette John Ericsson som konstruerade en pansarbåt vid namn USS Monitor som bidrog till att Nordstaterna vann det amerikanska inbördeskriget. Ibland är det en liten värld… Den 10 december (dagen då Alfred Nobel dog) så delas fredspriset ut till dom som ”bidragit mest till mänsklighetens bästa”. Det finns som bekant fem olika kategorier men fredspriset betraktas av många som den finaste utmärkelsen någon kan få. Alfreds filosofi var att genom att skapa hemska vapen så skulle detta skrämma alla till att till varje pris inte använda dessa och kriga. Ungefär som idag, om inte vi säljer så kommer någon annan att göra det.... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Christoffer följer dynamitkungen på hans sista vandring. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Micael Dahlén gästar oss för att prata om nobelpriset i ekonomi, eller "Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne" som det egentligen heter. Vem fick årets nobelpris och varför? Hur går nomineringen till och hur ser egentligen en vetenskap om ekonomi ut? Dessutom sätter vi Micael på prov om hur långt han tänker gå i dresscoden för Nobelfesten.
-
Nu är det klart att tidigare chefen för USA:s Federal Reserve Ben Bernanke får årets Ekonomipris till Alfred Nobels minne, tillsammans med Douglas Diamond och Philip Dybvig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Dom har forskat på och tagit fram teorier om hur banker kan användas och missbrukas i ekonomiska kristider.
Vetenskapsradion sänder från Kungliga Vetenskapsakademien, tillsammans med Ekots ekonomikommentator Kristian Åström.
I programmet hörs: Camilla Widebeck, Vetenskapsradion, Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator, Per Strömberg, ledamot Ekonomipriset till minne av Alfred Nobel, Stefan Nordberg, reporter Vetenskapsradion.
Programledare
Camilla Widebeck
Tekniker
David Hellgren
Producent
Peter Normark
[email protected] -
John Hassler är professor i ekonomi och har varit lärare åt både statsminister Magdalena Andersson och f.d. finansminister Anders Borg. Idag är han även ledamot i Kommittén för Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. John forskar på miljöekonomi och har varit ordförande i Finanspolitiska Rådet som granskar, och kontrollerar, regeringens finanspolitik.
John gästar för att prata om inflationen, Riksbankens ränteläget, geopolitikens påverkan på ekonomin, energipolitiken, bostadsmarknaden, börsens fall, coronapanedmins effekter på dagens inflationskris och varför John inte tror på en större lågkonjuktur 2023. Och hur har den kyliga relationen till Magdalena Andersson utvecklats sedan vi sågs 2020? Om ni vill lyssna på vårt första samtal med John Hassler i LoungePodden från maj 2020 finns avsnitt nummer 91 här.
Gillar du LoungePodden?
Stötta gärna på Patreon:
https://www.patreon.com/taimaz
Swish: 0761 401 401
❤️ Tack för ditt stöd! ❤️
Mer info på https://www.loungepodden.se
Följ Taimaz
Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/
Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21
Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A
-
Alfred Nobel chockade världen genom att testamentera huvuddelen av sin förmögenhet, som i dagens penningvärde uppgick till 2,2 miljarder kronor, till en fond vars avkastning skulle gå till pris åt dem ”som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta”.
Den svenske kungen Oskar II förargades över att Nobels fredspris skulle delas ut av det norska stortinget som arbetade allt mer högljutt för att Norge skulle lämna unionen med Sverige. Andra var kritiska till att pengarna skulle ges till utlänningar. Och en stor del av Nobels släktingar arbetade målmedvetet på att ogiltigförklara testamentet.
I den nymixade reprisen av avsnitt 80 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Ingrid Carlberg som är aktuell med boken Nobel – Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris.
Men vem var egentligen Alfred Nobel? Det finns en märklig motsättning inom Alfred Nobels person där han ägnade en stor del av sitt liv att förbättra vapen och militär teknik samtidigt som han instiftade Nobels fredspris och var vän med fredsaktivister.
Alfred Nobel var en tillbakadragna uppfinnare som länge närde litterära ambitioner, som blivit oerhört rik på sin uppfinning dynamiten. Alfred hade fått fadern Immanuels kreativitet som uppfinnare, men var bättre på entreprenörskap än fadern och att faktiskt tjäna pengar på sina patent.
Han levde relativt enkelt och tillbakadraget, men var oerhört generös mot släkten, vetenskapsmän och ibland äventyrare och rena skojare.
Bild: Alfred Nobel av Emil Österman, Public Domain
Musik: Gnosienne av Eric Satie, Storyblock Audio
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Avslappnade Färjestad! Chocken Oskarshamn! Djurgårdens kommande skärseld! Imponerande Timrå! Partypoopern Fimpen! En lans för Marcus Sörensen! Lite murvelkritik! Alfred Nobel! Stockholmshockeyns uppsving!
Inlägget 43. Sveket dök först upp på Tutto Balutto.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Under sina sex sista levnadsår byggde Alfred Nobel upp ett välutrustat laboratorium intill sin villa i San Remo. Där fanns bland annat ett antal flaskor med kemiskt innehåll, som inte analyserats – förrän nu. Det här avsnittet av K-podd publiceras på självaste Nobeldagen, med ett givet fokus. Tillsammans med Nobel Prize Museum och Uppsala universitet […]
Inlägget K-podd 63: Om innehållet i Nobels flaskor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.
-
Allt om Nobel: Världens största fest, striden om arvet och skandalerna.
Inställt i år men Podden har förstås en egen Nobelsfest.
Hör om:
Överdådiga maträtter och drycker. Vi tipsar om champagnen som fått guldmedalj.Alfreds Nobels gigantiska arv som alla ville åt. Genom stor list hamnade pengarna i Sverige – och Nobelpriset kunde skapas.Om skandalerna; Tramsiga rockstjärnan, statsministern som klantade sig vid honnörsbordet, och klänningen som fick alla att tappa hakan.Utvalt Champagne-tips, pris och nr >
Vinbetygets 18 topplistor med expertbetyg >
Mer om mat och vin: Se Vinbetygets nyhetsbrev >
Mer inspiration: Se Vinbetygets Instagram >
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel, utgiven 2019, söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mycket har skrivits om Alfred Nobel genom åren men först 2019 kom en stor biografi, baserad på brev, andra dokument och originalkällor. I boken "Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris" söker Ingrid Carlberg bakgrunden till varför Nobel testamenterade nästan hela sin stora förmögenheter till de priser som i snart 120 år varit världens mest ansedda på sina områden.
Mats Carlsson-Lénart mötte 2019 Ingrid Carlberg på Nobelprismuseet i Stockholm i vars bibliotek hon arbetat med research till en del av boken.
Programmet är en bearbetad repris från 2019.
Programledare: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Camilla Widebeck/Björn Gunér
[email protected] -
Det var nära att den store uppfinnaren istället hade blivit poet. I 1800-talets Sankt Petersburg fångades den unge Nobel nämligen av romantikens stämningar.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vi besöker St Petersburg på jakt efter de platser i den forna ryska huvudstaden där Alfred Nobel och andra i hans familj var verksamma, och hör hur det gick till när Nobel där för första gången kom i kontakt med den kemikalie som blev hans stora lycka, nämligen nitroglycerin. Författaren Ingrid Carlberg berättar utifrån arbetet med sin bok om Alfred Nobel, där hon bland annat forskat i just vetenskapsmannens barn- och ungdomsår i Sankt Petersburg, 1842-63.
Medverkande: Ingrid Carlberg, författare till boken "Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris", utgiven 2019, och Peter Kozyrev, guide i St Petersburg som berättar om spåren i staden efter familjen Nobel.
Programmet är en bearbetad repris från 2017.
Reporter: Mats Carlsson-Lénart
Producent: Camilla Widebeck/Björn Gunér
[email protected] -
Författaren om hat, hot och lögner och att överleva mot alla odds.
Alla Sommarprat finns att lyssna på i Sveriges Radio Play.
Ingrid Carlberg blev förra året invald i Svenska Akademien.
Hennes biografi över Raoul Wallenberg , ”Det står ett rum här och väntar på dig ”, belönades med Augustpriset 2012. Ingrid Carlberg har också skrivit en biografi över Alfred Nobel, fackboken ”Pillret” och en rad barn- och ungdomsböcker.
Hon har arbetat i 20 år som journalist på Dagens Nyheter.
- Mitt program handlar om att överleva mot alla odds och om hjältar i mitt liv, däribland Raoul Wallenberg. Men det handlar också om hatet, hoten och lögnerna som sköljer över oss, om musik och skrivande och om hur farligt det kan vara att göra reportage om jultomten.
Om Ingrid Carlberg:Författare, journalist, 59 år.
Född i Surahammar, bosatt utanför Stockholm.
Debuterar som Sommarvärd.
Producent: Fredrik Wadström.
Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play
- Laat meer zien
