Anna Frykholm Podcasts
-
Sanktioner och bojkotter är hittills omvärldens främsta vapen för att markera mot Rysslands pågående invasion i Ukraina. Nationer och internationella organisationer stänger luftrummen för ryska flygbolag, förbjuder import av ryska varor, fryser ryska tillgångar och sparkar ryska kulturutövare. Men hur effektiva är dessa sanktionerna egentligen? Påverkar de regimen, eller drabbar de främst rysk medborgare? Kan de verkligen sätta stopp för kriget? Studio Anekdot reder ut vad forskningen säger om sanktioner och bojkotter i krigstid.
Gäster i studion är Faradj Koliev och Ludmila Pöppel. Faradj Koliev är forskare i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier, som disputerade 2018 på en avhandling om "shaming", skambeläggande, i internationell politik. Ludmila Pöppel är professor i ryska vid Stockholms universitet, bland annat specialiserad på rysk politisk diskurs.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
Ljudteknik: Henrik Nordgren.
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se -
NFT, eller Non-Funglible Tokens, har vuxit fram som ett helt nytt sätt att intyga äkthet i den digitala världen. På senare tid har intresset för NFT exploderat. Plötsligt säljs digitala bilder på apor för miljontals dollar och prestigefyllda auktionshus trängs för att vara först på den nya konstmarknaden. Men vad är egentligen det nya med NFT på konstmarknaden? Reproduktioner, kopior och frågan om äkthet har en lång historia inom konsten. Redan renässanskonstnären Michaelangelo oroade sig för att träsnittet skulle göra hans verk mindre unika. Vad är det som speciellt med ett original och så läskigt med en kopia? Vad kan vi lära oss av konsthistorien? Och är NFT-konst enbart en fluga – eller tröskeln mot en ny epok för konstmarknaden? Studio Anekdot diskuterar konstvärldens hetaste samtalsämne med konsthistorikern Håkan Nilsson.
Håkan Nilsson, konsthistoriker och professor i konstvetenskap vid Södertörns högskola. Hans forskning rör framförallt samtida konst, och han är även verksam som konstkritiker vid Svenska Dagbladet.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
Ljudteknik: Henrik Nordgren.
Ansvarig utgivare: Magnus Bremmer
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se -
Den politiska dragkampen om landsbygden är i full gång inför valet. Partier tävlar om att dra ner på bränslepriser och förorda jakt i sin iver om att nå väljare utanför storstäderna. Kristdemokraternas Ebba Busch pratar om att värna det så kallade ”hjärtlandet” – en bortglömd landsbygd som sliter i skuggan av storstaden. Varför är politiker så angelägna om att hitta särskilda sätt att tala om “verklighetens folk”? Har vi verkligen en polarisering mellan stad och land i Sverige? Och var ligger egentligen det svenska hjärtlandet? Urbanhistorikern Håkan Forsell, statsvetaren Susanne Wallman Lundåsen och språkforskaren Charlotta Seiler Brylla gäster Studio Anekdot.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
Ljudteknik: Henrik Nordgren.
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se -
Sedan 1970-talet avgör riksdagsspärren hur många röster som krävs för att ett parti ska komma in i riksdagen. Men det som från början var en gräns mot ytterkantspartier i den traditionella blockpolitiken har i dagens politiska landskap blivit en fälla för mittenpartierna. Några få procentenheter riskerar att få stora och komplicerade konsekvenser för regeringsbildningen. Är det dags att se över riksdagens fyraprocentspärr? Hur kommer gränsen påverka väljarbeteenden och strategiskt röstande i höstens val? Och vad kan vi lära oss av historien? Statsvetarna Annika Fredén och Jan Teorell gästar Studio Anekdot. Samtalet leds av Frida Beckman.
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Inspelningsproducent & klippning: Anna Allergren
Ljudteknik: Henrik Nordgren.
Ansvarig utgivare: Magnus Bremmer -
Imorgon den 27 januari väntas regeringen lämna besked om hur det radioaktiva avfallet från landets kärnkraftverk ska slutförvaras. Slutförvaringen ska vara säker för människor i minst 100 000 år – men hur ska vi varna framtida generationer om var det farliga avfallet finns? Kan vi ens föreställa oss en kommunikation med generationer hundratusentals år framåt i tiden? Frågan sysselsätter just nu internationella organisationer, forskare och till och med konstnärer. Har ord eller symboler störst chans att kunna föra fram budskapet? Vilka material överlever bäst över tid? Och vad kan vi lära oss av historiska försök att varna framtida generationer om farligheter, som exempelvis sarkofagernas förbannelser? Studio Anekdot djupdyker i slutförvaringens hisnande kommunikationsutmaningar.
Gäster i studion är Ola Wikander och Anna Storm. Ola Wikander är språk- och religionshistoriker vid Lunds universitet och författare till bland annat Ett hav i mäktig rörelse (Nordstedts, 2019). Han anlitades 2015 av Svenskt Kärnbränslehantering AB (SKB) för att studera utmaningarna med att överföra information om slutförvar för radioaktivt avfall till framtida generationer. Anna Storm är professor i teknik och social förändring vid Institutionen för Tema vid Linköpings universitet. Hon har en bakgrund inom teknikhistoria och har även ägnat sig åt industrihistoria och industriellt kulturarv.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Klippning: Anna Allergren
Producent: Magnus Bremmer
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se -
Vår tid är besatt av personligheter. Idag finns en uppsjö av tester som ska visa om du är introvert eller extrovert, lagspelare eller ensamvarg, om din personlighet är röd, blå eller grön. Du gör dem om du söker jobb, använder en dejtingapp eller kanske bara av ren nyfikenhet. Personlighetstester blir alltmer frekventa och inflytelserika – men hur mycket kan de här testerna säga om oss egentligen? Hur vetenskapliga är de? Och vad säger vår iver att göra dem om vår samtid?
Gäster i studion är Karin Villaume, Carin Franzén och Bo Melin. Karin Villaume är beteendevetare, folkhälsovetare och forskare vid Karolinska institutet och Mayo Clinic i USA. Carin Franzén är professor i litteraturvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. Bo Melin är professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Producent: Magnus Bremmer
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se -
Allt oftare hörs nu röster som säger att det redan är för sent att rädda klimatet. När den internationella klimatkonferensen COP26 gick av stapeln möttes den av skepsis från klimataktivister, som menade att radikala åtgärder behöver ersätta utdragna förhandlingar. Demokratin r för långsam, för byråkratisk, för fyrkantig för att rädda klimatet. Men stämmer det verkligen? Måste vi runda demokratin för att stoppa annalkande klimatkatastrofer? Finns det annars sätt att påskynda den demokratiska processen? Studio Anekdot tar tempen på klimatets demokratiska status.
Gäster i avsnittet är Folke Tersman och Sverker Jagers. Folke Tersman är professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och lärostolsprofessor vid Institutet för framtidsstudier. Han utkom nyligen med boken "Folk & vilja: Ett försvar av demokratin i vår tid" (Fri Tanke förlag, 2020), författad tillsammans med Torbjörn Tännsjö. Sverker Jagers är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, gästprofessor vid Luleå tekniska universitet och specialiserad inom miljöpolitik.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör: Anna Frykholm
Producent: Magnus Bremmer
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se -
Under den senaste tiden har vi sett flera uppmärksammade förtalsfall cirkulera i media. Det har handlat om husaffärer, kontroversiella tweets och vittnesmål i kölvattnet efter metoo. Har det offentliga samtalsklimatet blivit mer gränslöst – eller är vi bara mer lättkränkta idag? Och vilket ansvar har egentligen de etablerade medierna i rykteskarusellen? Det sägs ibland att medierna riskerar bli megafoner för rykten. Men att rätt kunna ta tempen på samtidens ryktesspridning har också varit en viktig uppgift inom journalistiken ända sedan 1700-talet. Studio Anekdot diskuterar förtalets natur och ryktets mediehistoria med Mia-Marie Hammarlin.
Mia-Marie Hammarlin är docent i etnologi och lektor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon har forskat om mediedrev och ryktesspridningens roll i journalistiken, och bedriver just nu ett forskningsprojekt om vaccinationskritik.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör och projektledare: Anna Frykholm
Producent: Magnus Bremmer
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Frågan om strängare straff har tagit allt mer plats i det politiska samtalet. Under hösten har debatten blossat upp igen och det ser ut att bli het valfråga i nästa års riksdagsval. Men vad säger forskningen? Leder hårdare straff verkligen till mindre kriminalitet? Och vad är det egentligen vi vill uppnå med ett straff – vill vi skydda, rehabilitera eller avskräcka? Studio Anekdot ger fördjupande perspektiv på en högaktuell debatt.
Gäster i studion är Alva Stråge och Felipe Estrada. Alva Stråge är doktor i teoretisk filosofi vid Göteborgs universitet och disputerade 2019 på en moralfilosofisk avhandling om straffberättigande. Felipe Estrada är professor i kriminologi vid Stockholms universitet, specialiserad på segregation, kriminalpolitik och ungdomsbrottslighet.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör och projektledare: Anna Frykholm
Producent: Magnus Bremmer
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Attacken mot USA den 11 september 2001 brukar räknas som det största terrorattentatet i världshistorien. Bilderna av planen som träffade tvillingtornen på Manhattan i New York kablades ut i internationella medier och chockade världen. Händelsens politiska, sociala och kulturella efterverkningar är svåra att överblicka. Hur ska vi förstå den här händelsen när vi nu ser tillbaka, 20 år senare? Var attackerna den 11 september början på en ny epok, som ofta påstås – eller snarare slutet på en händelsekedja som började långt tidigare? Vilken betydelse hade det att attentatet, via mediernas livesändningar, flyttade in i folks vardagsrum? Och hur hänger attentatet egentligen ihop med USA:s aktuella uttåg ur Afghanistan? Allt diskuteras i premiäravsnittet av Bildningspoddens nya aktualitetsmagasin, Studio Anekdot.
Gäster i studion är Frida Stranne, Mohammad Fazlhashemi och Stefan Jonsson. Frida Stranne är doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, samt affilierad forskare vid Svenska Institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala Universitet. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Stefan Jonsson är litteraturvetare och professor i etnicitet vid Linköpings universitet.
Samtalsledare: Frida Beckman
Redaktör och projektledare: Anna Frykholm
Producent: Magnus Bremmer
Studio Anekdot är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. -
Under andra halvan av 1800-talet lämnade 1,3 miljoner människor Sverige för att söka lyckan i Nordamerika. Vad som till en början mest var fattiga bönder på jakt efter bördig jord blev snart en massflykt av en stor del av Sveriges unga befolkning. Det befarades att Sverige skulle utarmas. Men vad är egentligen sant om den stora utvandringen? Forskning visar att utvandringen ofta blev lyckosam både för de som reste och för de som stannade kvar. Bildningspodden blickar tillbaka på en fascinerande period i svensk historia och sammanfattar 40 år av nordisk emigrationsforskning.
Gäster i studion är Mounir Karadja och Dag Blanck. Mounir Karadja är docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet och har studerat de kulturella och ekonomiska effekterna som den stora emigrationen till Nordamerika hade på svenska städer. Dag Blanck är professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, specialiserad på svensk immigration i USA och svensk-amerikanska relationer.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Redaktör: Anna Frykholm. -
Det var slutet på den mörka medeltiden, en upplyst tid av vetenskapliga framsteg, konstnärliga bragder och en nyväckt förståelse för antikens kultur. Så brukar den åtminstone beskrivas, renässansen. Renässanskulturens epicentrum var 1400-talets Florens, en kulturell och politisk smältdegel utan like i sin samtid. Hur ska vi förstå renässansen idag, bortom romantisering och idealism? Vilka var de viktigaste tankarna, genombrotten och händelserna som definierade tiden? Hur kom det sig att den skapade utrymme för så många framstående kvinnor? Och vad var det verkligt unika med Florens som kulturstad?
Gäster i studion är Anders Cullhed och Sabrina Norlander Eliasson. Anders Cullhed är professor emeritus i litteraturvetenskap, specialiserad på medeltida litteratur och aktuell i höst med den första svenska biografin över Dante Alighieri. Sabrina Norlander Eliasson är professor i konstvetenskap, specialiserad på 16-1700-talets bildkonst och Italiens konsthistoria.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Redaktör: Anna Frykholm. -
Den palestinsk-amerikanske litteraturhistorikern Edward Saids bok Orientalism från 1978 tillhör det senaste halvseklets stora akademiska klassiker. I studien visar Said hur västerlandets förment fredliga intresse för det som kallats Orienten i själva verket var intimt sammankopplad med de koloniala och imperialistiska ambitionerna. Med början i Napoleons expedition till Egypten strömmade både nidbilder och exotiserande framställningar av Mellanöstern till Europa. Genom att framställa araben som antingen gåtfullt fascinerande eller dum och irrationell skapade orientalismen ”Österlandet” som en given motsats till det rationella, produktiva och demokratiska Väst. Boken blev lika hyllad som omdebatterad, och la grunden till vad som idag kallas postkolonial studier. Vilka är Saids viktigaste poänger? Och hur relevant är hans analys idag?
Gäst i studion är Edda Manga, idéhistoriker, specialiserad på kolonial historia och postkolonial teori, och verksamhetsledare vid Mångkulturellt centrum.
Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.
Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer.
Redaktör: Anna Frykholm.