Jeff Podcasts
-
Veckans podd gästas av Jeff Frydenlund triathlet, löpare och coach hos aktivitus. Vi snackar löpning, träningsupplägg, intervaller och intensitet. Detta vill du inte missa.
Följ Jeff på instagram här.
Tidsschema:
03:30 Välkommen Jeff! Vem är du?
08:10 Jeffs egna meriter
15:00 Upplägg för en löpare som hinner med 5 mil/veckan?
20:30 Löpning och cykling kombinerat
27:00 Intensitetsfördelning
36:02 VO2max hur högt är tillräckligt högt för löpare?
38:30 Upplägg för en löpare som hinner med 10 mil/veckan?
47:00 Träning för maraton hos elitlöpare
57:00 Träning som småbarnsförälder
Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera
Värdar
Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig [email protected]
Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. [email protected]
-
Parentesen är ända sedan den först uppstod en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd, säger litteraturvetaren Jesper Olsson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 27 november 2018.
”Parentes livet slut parentes”. Så slutar dikten ”First Person Shooter” i Malte Perssons bok ”Till dikten”. Bokstavligen. Raden rymmer inte några krökta tecken av välbekant slag, bara ord. Läsaren bjuds in att yttra något som egentligen hör till det skrivnas och outsagdas domän. Och vems röst är det som hörs inom parentesen: min egen, poetens, eller någon tredje? Frågan motiveras av diktens tema om poesins promiskuösa natur. Det vill säga, poetiska texters förmåga att framträda på och upplevas på en mängd olika sätt av en mängd olika läsare.
Parenteser, precis som andra skiljetecken, hör till språkets stumma register. De fyller en funktion i texter – de organiserar och rytmiserar vår läsning. Men de pockar inte på uppmärksamhet, och vill definitivt inte höras. Undantagen bekräftar som alltid regeln. Som i Carl Fredrik Reuterswärds konceptuella arbete ”Prix Nobel” från 1966. I denna poesibok får vi ta del av de grafiska resterna av ett föregivet Nobelpristal. Orden har plockats bort, och allt som återstår är en armatur av skiljetecken – som Reuterswärd själv, med sedvanlig ironi, läste in på grammofonskiva.
I sin studie ”Digital Shift” skriver litteraturvetaren Jeff Scheible att parenteser i en text alltid väcker tankar på dynamiken mellan skrivande och läsande och tystnad och tal. Vilket också begreppets långa historia vittnar om. Själva termen härrör från grekiskans parentesis, som betyder att foga in bredvid. Under antiken bildades ordet för att beskriva en retorisk operation – ett inskott eller sidoreplik i ett anförande – som gav extra energi och perspektiv på det som talaren hävdade. Intressant nog har begreppet alltså sina rötter i ett muntligt sammanhang.
Det var först under medeltiden – år 1399 hävdar en handbok – som termen började hänvisa till ett skrivet tecken. Det var då som de klassiska bågarna (lunula, liten måne på latin) kom till bruk. Precis som andra skiljetecken bidrog parentesen till uppdelningen av en tidigare sömlös skrift. Vilket också indikerar en förskjutning i litteratur- och mediehistorien: en övergång från högläsning till tyst läsning – från ett klingande ord som delas kollektivt till ljudlösa meningar, som möblerar en individs inre rum.
parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig.
Skiljetecken var på det sättet kopplade till det tysta läsandets utbredning – en process som mediehistoriker förbinder med uppkomsten av ett modernt jag. Det subjekt som den franske filosofen Descartes skulle fira med sitt ”jag tänker alltså är jag”. Men parentesen var ändå, från början, en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd (också när den vill förklara och förtydliga). Som om ytterligare en stämma än den som tidigare talat ville göra sig hörd. Parentesen öppnar för både brus och polyfoni.
Det är inte någon tillfällighet att estetiskt brokiga perioder i litteraturhistorien, som barock och romantik, uppvisar en ökning i bruket av parenteser medan frekvensen sjunker under 1700-talets upplysning och 1800-talets realism. Med det tidiga 1900-talets avantgarde blev tecknet delaktigt i den mediepoetik som då bedrevs – där skrivandets mediala och materiella villkor gjordes till föremål för experiment av dadaister och andra. Talande är den tyske expressionisten Christian Morgensterns dikt ”Fisches Nachtgesang” (Fiskens nattliga sång) från 1905, bestående av enbart stumma streck och omkullvälta parenteser.
Men parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Dess rötter i retorik och vältalighet skulle även bekräftas av flera 1900-talsförfattare, som aktivt utforskade tecknet. En av dem var den rysk-amerikanske språkekvilibristen Vladimir Nabokov, vars roman ”Lolita” (1955) rymmer hela 450 parenteser, vilket är en signal om verkets komplexitet, och som givetvis påverkar läsningarna av det.
Nabokovs förtjusning i tecknet var inte något isolerat exempel under efterkrigstiden. Tvärtom blev perioden en framgång för det parentetiska. Särskilt inom filosofin och kulturteorin. Genom att skapa ett avbrott och en fördröjning i textens flöde blev parentesen en perfekt symbol för sextiotalets poststrukturalism. Tecknet förkroppsligade vad den franske filosofen Jacques Derrida kallade ”différance”. Det var inte någon tillfällighet att Derridas egen tongivande essä och vidräkning med den amerikanske språkfilosofen John Searle, ”Signature événement contexte” (1971), lyckades packa in hela 190 parenteser i en text på 21 sidor, enligt Jeff Scheible, som uppenbarligen känt sig kallad att räkna dem …
Siffrorna påminner också om att parentesens viktigaste operativa område – vid sidan av det skrivna ordet – är matematiken. Och under det senaste halvseklet har dess matematiska tillämpning framför andra varit i algoritmer och programspråk. Att hävda att parenteser haft en betydelse för hur samtida verkligheter utformas är, med andra ord, en underdrift. Det mest parentestäta av programspråk är sannolikt LISP, där staplandet av logiska nivåer kan bli svindlande. Något av detta illustreras hos en samtida svensk författare, som gärna
utforskar skärningspunkter mellan poetiskt och digitalt. Så här låter det när rymdspelet ZAXXOR ska beskrivas i Pär Thörns roman ”Din vän datamaskinen” (2008) – med parentestecknen högt uttalade: ”För att rädda världen (det vill säga jorden med tillhörande kolonier (exempelvis Venus (vilket är en djungelplanet, liknande en blandning av det inre av Afrika och Amazonas …” Och så fortsätter texten att vecklas in till dess att fem slutparenteser i rad leder tillbaka till den nivå som beskrivningen startade på …
På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.
Om algoritmer aktualiserar parentesen, gäller det också för samtidens brännande frågor kring klimat och miljö. En av 2000-talets mest inflytelserika tänkare, Bruno Latour, har diskuterat hela vår modernitet som en parentes – ett perspektiv på historien som kommer ur den kolonialisering och exploatering av jorden som åtföljt modern vetenskap, kapitalism och industrialism – och som placerat oss i en växande klimatkatastrof. Vad som krävs idag, bortom modernitetens parentes, är ett annat och ekologiskt tänkande.
Och kanske skulle denna ambition hos Latour kunna förstärkas genom ett mer raffinerat skriftbruk av parenteser? Parentesen är ju en figur som i stället för att nagla fast något – likt ett objekt att hantera och exploatera – i stället lägger till ännu ett perspektiv. Parentesen i en text bygger en ny platå eller värld, varifrån saker kan upplevas annorlunda. Och nästa parentes gör detsamma. I princip finns inte någon gräns för detta alstrande av nya kopplingar, relationer och miljöer. På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.
Detta gör i högsta grad parentesen till ett skiljetecken för samtiden – för poeter, filosofer och miljöforskare och alla vi andra textbrukare. Och då har jag inte ens nämnt, att den är bärande byggsten i en alldeles vanlig smiley.
Jesper Olsson, litteraturvetare och kritiker
Litteratur
Cuddon, J. A. A Dictionary of Literary Terms (Wiley-Blackwell 2013)
Derrida, Jacques, Marges de la philosophie (Les Éditions minuit 1972)
Hörl, Erich (red.), General Ecology (Bloomsbury 2017)
Nabokov, Vladimir, Lolita (Penguin 2011)
Persson, Malte, Till dikten (Bonniers 2018)
Reuterswärd, Carl Fredrik, Prix Nobel (Bonniers 1966)
Scheible, Jeff, Digital Shift (University of Minnesota Press 2015)
Thörn, Pär, Din vän datamaskinen (Modernista 2008)
-
Jeff Gal gästar studion. Fredrik och Tomas ställer frågor på svenska – Jeff ger svar på engelska. Häng med!
Beställ KT-Kuriren Plus 12 veckor gratis: https://bit.ly/3g3x8aH
-
Vi är stolta att presentera en ny gren på Vems tur är det?-trädet: Sista intrycket! I den här podden spelar vi ett spel för allra sista gången innan vi förstör det spektakulärt på ett sätt passande spelets tema. Bilderna på förstörande kommer finnas på vår Instagram. I vårt första avsnitt spelar/förstör vi Thunder Alley, racingspelet från GMT Games. Vi spelar, pratar om varför det är sista gången vi spelar det och kör sedan över det ett flertal gånger med en racerbil.
EDIT: Detta var alltså ett aprilskämt.
-
Joining us this week is Jeff Hanna, Principal Technical Artist at Volition who’s worked on Red Faction Guerilla, Agents of Mayhem, and of course, the Saint’s Row franchise.*Note that since record this show many weeks ago, Jeff has since left Volition. We wish Jeff luck in his new endeavors!
***************************************************************************************
Thank you for listening!
Support us on Patreon.Follow on Twitter & Facebook.Please subscribe to our YouTube.
-
Jeff Ahl är tidigare riksdagsledamot och specialistofficer vid Norrbottens regemente. I dag är han aktiv i partiet Alternativ för Sverige. I det här avsnittet samtalar Dan och Magnus med Jeff om hans egen coronasjukdom, restriktionerna och vaccinpassen. Vi talar om förhållandet mellan stat och medborgare, och vikten av balanserade diskussioner.
https://www.svegot.se -
Nu jävlar i vår lilla låda. Vi firar ett år och släpper sista delen av Dahmer. Fortfarande om vår (Jessicas) älskade Jeff. Ni vet att han blev ihjälslagen och nu ska ni få höra vad han gjorde innan. Det var en jävla massa skit.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Äntligen handlar det om vår (Jessicas) älskade Jeff. Ni vet att han blev ihjälslagen och nu ska ni få höra vad han gjorde innan. Det var en jävla massa skit.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Föregående avsnitt var alltså ett långt intro till detta. Äntligen handlar det om vår (Jessicas) älskade Jeff. Ni vet att han blev ihjälslagen och nu ska ni få höra vad han gjorde innan. Det var en jävla massa skit.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Jeff Ahl från Alternativ för Sverige gästar Jonas Nilsson för att prata om riksdagens öppnande och vad som är den nästa stora politiska frågan att lyfta till dagordningen.
✅Stöd vår kanal✅
Dela, gilla, kommentera och donera:
▶️SWISH: 123 0265 298
▶️BankGiro: 743-9433
▶️Kontonummer SEB: 5403 10 554 55
▶️ IBAN: SE3550000000054031055455
▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia
▶️Paypal: paypal.me/palaestra
💰Kryptovalutor
▶️ Bitcoin: 3LyviHpEvvg6fZ2XuC8xyRPUi2JE8pH1Gm
▶️ Bitcoincash: pr4z5am5cexpyarryyvj0ndgc8ld6qh8gccsdhjfn6
▶️ ETH: 0x7E10465CFa5FdDFe44d7d0B5e58b0623F3CE2339
✅Lyssna på Spreaker:
https://www.spreaker.com/user/palaestramedia
✅Få notifikationer via Telegram:
https://t.me/palaestra
✅Skriv upp Er på vårt nyhetsbrev på:
https://palaestramedia.com/prenumerera/
Social Media:
✅ FACEBOOK: https://www.facebook.com/palaestramedia/
✅ TWITTER: https://twitter.com/Jonas2Nilsson
✅ INSTAGRAM: https://www.instagram.com/jonas.o.e.nilsson
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit jonasnilsson.substack.com/subscribe -
Arkham, 1922, Fredag 21 Juli - Cricket får upp ett spår efter Bertie som leder Winston och Jeff ner i källaren. Marci förbereder en morbid kaka samtidigt som världen förvandlas till en blå gegga. Medvetandet rinner som färg.
Spel: Call of Cthulhu 7th ed.
SL: Rasmus R Streith
Spelare: Christofer Degrér, Niklas Lagström, Jonathan Fogelqvist, Amund Öhrnell
-
Jesper och Nicklas diskuterar Phoenix sparkning av Jeff Hornacek, Torontos win-streak och vilka som borde ha fått en All-Starplats.
