Johanna Carell Podcasts
-
Skärmtid och sociala medier - ämnen som ofta leder till tjafs i många familjer. I allt fler länder utformas nu lagar för att skydda barn från skadligt innehåll på sociala medier och begränsa deras tid framför skärmen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det finns kanske ingenting idag som föräldrar bråkar med sina barn om så mycket som det här med skärmtid och social medier. Det ständiga plingandet stör. Det blir tjafs om när telefonen bör stängas av på kvällen och vad är det som händer egentligen på sociala medier. Är det bra miljöer att vistas i? Det där är vi många som undrar och oroar oss över. I P4 Världen hör vi om olika länder där staten går in för att styra bort barnen från det skadliga innehållet och straffa sociala medier-jättarna om det inte tar ansvar.
Arkansas förbjuder sociala medierUnder den senaste veckan så införde den amerikanska delstaten Arkansas ett förbud för sociala medier för barn under 18 år, om inte föräldrarna uttryckligen ger sitt medgivande. Ett liknande förbud har införts i Utah. Hör USA-korrespondent Roger Wilson om hur begränsningar av social medier ska påverka barns psykiska ohälsa.
I Storbritannien har det skapats uppmärksamhet kring en rad ungdomar och barn råkat illa ut, till och med dödats, på grund av vad som pågår på sociala medier. Debatten har lett till att regeringen vill göra Storbritannien till det tryggaste landet i världen för internetanvändare. Hör Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berätta om The Online Safety Bill som ska skydda barn från att påverkas negativt på nätet.
Tiktoks moder är Kina
I Kina, som kan ses som sociala mediers urmoder, går utvecklingen snabbt och många sociala medieföretag i väst sneglar åt kinesiskt håll för att hämta inspiration. Kinesiska Tiktok skapar debatt om hur den kinesiska staten kan samla information om appens användare och allt fler företag förbjuder anställda att ha Tiktok på sin jobbmobil. Frågan är vilket intresse Kina har för att lagra data om Tiktok-användarna? Hör Kinakommentator Hanna Sahlberg om Tiktok-gate och begränsningar och censur på nätet. Bland annat finns ett maxtak för hur länge barn får spendera framför skärmen.
Så vad är då på gång för svenska barns del? Ekots techreporter Sven Carlsson beskriver det lagförslag som är på gång inom EU och som bland annat omfattar föräldrakontroll som kan ge föräldrar möjlighet att begränsa minderårigas tillgång till sånt som kan vara farligt.
Programledare: Kajsa Boglind
Producent: Catarina Spåre Gustafsson
Tekniker: Johanna Carell
-
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Kina fortsätter regeringen att lätta på den hårda noll-covidpolitiken. Samtidigt sprids covid-19 i landet, med hårt tryck på sjukvården som följd.
Kungen i blåsväder
Vad har tre år av hård covidpolitik lämnat för spår i det kinesiska samhället? Vår korrespondent har rest runt i landet.I veckan har ett uttalande från kung Carl XVI Gustaf fått stor uppmärksamhet.
Brist på is och snö förhöjer värdet på naturen
I en intervju i SVT-dokumentären "Sveriges sista kungar" ifrågasätter kungen hur den förändrade tronföljden i Sveriges genomfördes, där äldsta barnet dvs. kronprinsessan Victoria, istället för äldste sonen prins Carl Philip, ärvde tronen.
Så vad kan det här exemplet säga om den svenska monarkins förmåga att samspela med nutiden?Extremväder inträffar allt oftare. Frågan är om det ökande intresset för friluftsliv kan hänga samman med insikten att naturen som vi känner den, kan tas ifrån oss.
Godmorgon världens Lena Bejerot följde med en grupp långfärdsskridskoåkare ut på isen i Stockholmsområdet.
Timme ett:
Ny Omnicron-mutation och stor smittspridning i Kina, vad innebär det? Intervju med covidexperten Anders Sönnerborg
Kina efter covidrestriktionerna
Kungen och samtiden
Verklighetsflykt på gott och ont
Krönika av Helena Granström
Panelen
Timme två:
Brist på is och snö förhöjer värdet på naturen
Satir med Utkantssverige
Folk och Försvar startar - intervju med Rysslandsexperten Gudrun Persson
USA:s kongress efter talmanskaoset
Museerna rustar för våren
Kåseri av Lotta Eriksson
programledare Jesper Lindau
producent Nina Benner
tekniker Johanna Carell -
Följ med till Nederländerna där jurister och klimataktivister har tvingat fram skärpt miljöpolitik och hör om Eus klimatpolitik som går längre än svenska politiker hade tänkt sig.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Medan klimatfrågan hamnat i skuggan av andra politiska frågor i Sverige har EU ökat tempot för unionens klimatomställning. När Sverige nu tar över ordförandeskapsposten kommer flera av de viktiga sista pusselbitarna hamna på plats i det övergripande klimatpaketet Fit for 55. Ekots EUkommentator Susanne Palme berättar om vad som har gjorts hittills och om hur klimatomställningen hänger ihop med Ukrainakriget.
Ett land som redan tvingats gå längre än landets politiker hade tänkt sig är Nederländerna. Där tvingade jurister och klimataktivister för ett par år sen sin regering att lägga om klimatpolitiken så att den når upp till målen som landet och EU satt upp. Ekots klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besökte nyligen Nederländerna för att se hur det gått.
Programledare: Kajsa Boglind
Tekniker: Johanna Carell -
Mariette Lindstein jobbar hos scientologerna i Los Angeles i 20 år. En dag bestämmer hon sig för att riskera allt och fly.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Mariette går med i Scientologikyrkan i slutet av 1970-talets Sverige. Hon lockas av visioner om en jämställd värld utan kriminalitet och psykisk ohälsa. 1984 är hon på väg till scientologernas högkvarter i Los Angeles öken. Efter två dagars intensiva intervjuer blir hon en av få som ska få jobba i kyrkans absoluta toppskikt. Hon känner sig utvald.
Flyr efter 20 årHon har sin treåriga son med sig. Men på kontoret får hon veta att hon bara kommer få träffa honom på helgerna. Hon övertygar sig om att det är för sonens bästa.
Åren på basen går men så plötsligt händer det något. För varje dag som går känner Mariette mer och mer att hon är i ett fängelse. Men att fly från scientologernas internationella högkvarter innebär stora risker.
Reporter: Alexandra Sannemalm
Producent: Mikael Cohen
Slutmix: Johanna Carell
En P1 Dokumentär från 2021. -
Iran styrs av mäktiga religiösa män med den högste andlige ledaren i toppen. Hör om mullornas makt och deras ansvar för våldet mot demonstranter.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hundratals demonstranter har dödats i samband med protesterna i Iran. Regimen har också avrättat den första demonstranten som dömts till döden efter att ha deltagit i protesterna. 23-årige Mohsen Shekari hängdes efter att ha anklagats för att vara en ”fiende till Gud”. Iranier som protesterar på gatorna fortsätter kräva att systemet förändras från grunden. Högst upp i det iranska maktsystemet finns ayatollah Ali Khamenei som har den ultimata makten. Den högste andlige ledaren styr över andra institutioner som Väktarrådet som också kan överpröva lagar som stiftas av parlamentet. Däremot har presidenten, premiärministern och parlamentet som väljs av folket underordnad betydelse. Hör om mullornas makt i Iran och vem som ger order om att skjuta och döda demonstranter.
Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Mohammad Fazlhashemi, profesor i islamisk teologi
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Johanna Carell
-
Iran styrs av mäktiga religiösa män med den högste andlige ledaren i toppen. Hör om mullornas makt och deras ansvar för våldet mot demonstranter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hundratals demonstranter har dödats i samband med protesterna i Iran. Regimen har också avrättat den första demonstranten som dömts till döden efter att ha deltagit i protesterna. 23-årige Mohsen Shekari hängdes efter att ha anklagats för att vara en ”fiende till Gud”. Iranier som protesterar på gatorna fortsätter kräva att systemet förändras från grunden. Högst upp i det iranska maktsystemet finns ayatollah Ali Khamenei som har den ultimata makten. Den högste andlige ledaren styr över andra institutioner som Väktarrådet som också kan överpröva lagar som stiftas av parlamentet. Däremot har presidenten, premiärministern och parlamentet som väljs av folket underordnad betydelse. Hör om mullornas makt i Iran och vem som ger order om att skjuta och döda demonstranter.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Mohammad Fazlhashemi, profesor i islamisk teologiProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell
-
Kriget i Ukraina, energikris och ekonomisk kräftgång. Sverige tar över ordförandeklubban i EU i ett exceptionellt svårt läge. Har Sverige det som krävs för att axla ledarrollen och hålla ihop unionen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 1 januari tar Sverige över ordförandeskapet för EU:s ministerråd. Perioden ser till stora delar ut att präglas av krishantering till följd av Rysslands krig i Ukraina och dess konsekvenser. Utrymmet att sätta en nationell prägel på ordförandeskapet är litet. Mycket handlar det om att vara en neutral medlare som driver EU:s dagordning framåt.
EU-topparna besöker KirunaPå grund av det osäkra omvärldsläget kan förmågan att ta snabba initiativ och hantera akuta ärenden ändå komma att avgöra om det blir ett framgångsrikt ordförandeskap för Sverige eller inte. När Sverige inleder sitt ordförandeskap kommer EU-kommissionen att besöka Kiruna. Sverige kommer sedan att leda omkring 2000 möten i Bryssel och Luxemburg och cirka 150 möten kommer att hållas i Sverige. Europapodden tar tempen på förberedelserna.
Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, statsvetare och direktör för Sieps.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Johanna Carell -
Bombdåd, cyberattacker och mystiska mord. Hör om ukrainska sabotage som slår mot ryska trupper och politiker som stödjer Ryssland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sen Putins krig inleddes har Ukraina utfört attacker bakom de ryska linjerna. Strategiska militära mål har angripits och broar och järnvägsspår har förstörts. Politiker som är lojala med Ryssland har skjutits ihjäl eller dödats av sprängladdningar. Det handlar dels om dåd utförda av ukrainska specialförband, men också rena partisanangrepp från motståndare till Putins invasion. Syftet med attackerna är att splittra de ryska styrkornas koncentration och göra Ryssland mer sårbart för Ukrainas motoffensiv.
Cyberangrepp från Ryssland och UkrainaSamtidigt som kriget pågår på marken så utför bägge sidor cyberattacker för att sänka moralen hos motståndaren och försvåra rent militärt. Hackare i Belarus har angripit järnvägsnätet för att stoppa truppförstärkningar till den ryska sidan. Ryska hackare har gjort cyberattacker mot Ukrainas bankväsende och försökt störa ut den militära kommunikationen. Ukraina har stöd från en stor mängd hackare i väst som försöker genomföra bland annat överlastningsattacker som kan skada Ryssland.
Hör om sabotage, attacker och hemliga angrepp i krigets Ukraina.
Medverkande: Jakob Hedenskog, Utrikespolitiska institutet, Peter Lidén, överstelöjtnant Försvarshögskolan, Mattias Wåhlén, Truesec
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Johanna Carell
-
Rysslands president säger sig vara beredd att använda kärnvapen. Hör om spelet bakom Putins hot om massförstörelsevapen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Rysslands president Vladimir Putin antyder på mer eller mindre direkta vis att han kan tänka sig att använda kärnvapen mot Ukraina. Nyligen sade han sig till exempel vara beredd att nyttja ”alla tillgängliga medel” för att försvara ryskt territorium. Och Putins ord tas på allvar. USA:s president Joe Biden konstaterar att det för första gången sen Kubakrisen 1962 nu finns ett direkt hot om att använda kärnvapen. Samtidigt är Putins budskap svåra att tolka – i vissa tal trappas hotnivån upp, vid andra framträdanden tonar han ner varningarna om massförstörelsevapen. Kriget i Ukraina har hittills inte gått enligt Putins planer. Sergej Surovikin som är befälhavare för styrkorna i Ukraina har beordrat reträtt från den strategiska staden Cherson, men läget i staden är mycket oklart. Tidigare har Ukraina drivit ut de ryska trupperna från en rad städer och byar i Charkiv-regionen. Hör hur en pressad Putin kan tänkas reagera på bakslagen.
Rysslands taktiska kärnvapenRyssland förfogar enligt bedömare över runt 2000 så kallade taktiska kärnvapen – en typ av kärnvapen med kortare räckvidd. 77 år efter att kärnvapen användes senast, är frågan plötsligt högaktuell igen. Drömmen om en kärnvapenfri värld känns återigen avlägsen. Hör om storleken på den ryska vapenarsenalen, hur nära Putin är att göra allvar av sina hot om att använda den och hur västvärlden reagerar.
Attacker mot kärnkraftverk i UkrainaStriderna i Ukraina rasar nära kärnkraftverken i Tjernobyl och Zaporizjzja och det finns en oro för vad som kan ske om kärnkraftverken skadas allvarligt. Samtidigt använder Ryssland säkerheten runt kärnkraftverken som en del av sitt propagandaspel.
Radiokorrespondenterna Ryssland handlar om Putins kärnvapenhot och hur retoriken trappats upp mellan stormakterna i kärnvapenfrågan.
Medverkande: Gudrun Persson, FOI, Johanna Melén, före detta korrespondent i Ryssland och Anna Wieslander Nordeuropachef vid Atlantic Council
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Johanna Carell
-
Extrapodd om Ulf Kristerssons regeringsalternativ vad de är överens om och var konflikterna finns. Del 2 av 2 om regeringsalternativen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I två avsnitt tittar vi närmare på de två lag som tagit form inför valet 2022. Vi reder ut vilka partier som ingår i regeringsalternativen, vilken roll respektive parti kan komma att spela, vilka frågor de kommit överens om och var det finns störst risk att det skär sig.
Missa inte den första delen om team Magdalena Andersson.
Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Johanna Carell
-
Extrapodd om Magdalena Anderssons regeringsalternativ - vad de är överens om och var konflikterna finns. Del 1 av 2 om regeringsalternativen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I två avsnitt tittar vi närmare på de två lag som tagit form inför valet 2022. Vi reder ut vilka partier som ingår i regeringsalternativen, vilken roll respektive parti kan komma att spela, vilka frågor de kommit överens om och var det finns störst risk att det skär sig.
Missa inte den andra delen om team Ulf Kristersson.
Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Johanna Carell
-
Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.
Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.
Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Johanna Carell
-
Revolutionen i Iran 1979 blev en vändpunkt i Mellanösterns historia. Den islamiska revolutionen skapade svallvågor som sveper genom regionen än idag. Hör om miliser och maktkamp i revolutionens spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1979 var ett år av dramatiska händelser, dels den islamiska revolutionen i Iran, men också Sovjetunionens invasion av Afghanistan och ockupationen av den stora moskén i Mecka i Saudiarabien. Dessa händelser fick enorma geopolitiska konsekvenser för hela Mellanöstern. I Iran tog ett shiitiskt prästerskap över styret och störtade shahen som styrt landet tidigare. Hör Agneta Ramberg som var på plats vid gisslandramat vid den amerikanska ambassaden i Iran 1979 och som intervjuade den högste religiöse ledaren Ayatollah Ruhollah Khomeini som då tog makten i Iran.Effekterna av revolutionen i IranIdag är shiamuslimska Iran en av de regionala stormakterna i Mellanöstern och tävlar om inflytandet med ärkerivalen sunnimuslimska Saudiarabien. Genom shiamuslimska väpnade miliser har Iran fört krig genom ombud i Syrien, Irak, Libanon och Jemen. Väpnade grupper som libanesiska Hizbollah har tränats av det iranska revolutionsgardet och driver ett aktivt motstånd mot Israel. I Jemen har huthirebellerna också stöd av Iran och i Irak har shiamiliser varit avgörande i striderna mot terrorgruppen IS. Hör hur Irans tentakler sprider sig över Mellanöstern och hur arvet från revolutionen 1979 lever än idag.Medverkande: Agneta Ramberg, tidigare utrikeskommentator och Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, MellanösternkorrespondenterProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Johanna Carell
-
Sveriges medlemsansökan till Nato är klar men Turkiets president protesterar högljutt. Vad är hans problem egentligen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Turkiet motsätter sig svenskt NatomedlemskapTurkiets president Erdogan har sagt att Turkiet inte kommer att godkänna ett svenskt och ett finskt Natomedlemskap. Hur kommer det sig och hur långt är Sverige villigt att gå för att gå honom till mötes?
En historisk vecka i svensk politikDet gick fort och nu är det klart: Sverige ansöker om medlemskap i militäralliansen Nato. Vi ger dig bilderna och analyserna får denna historiska vecka i Sverige.
Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk reporter på Ekot, Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot och Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent.
Programledare: Parisa Höglund
Producent: Viktor Mattsson
Tekniker: Johanna Carell
-
Under Syrienkriget har städer systematiskt belägrats, bombats och svälts, sen har civila erbjudits fri lejd via humanitära korridorer. Hör hur Putins krigsmaskin nu använder samma metoder i Ukraina.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Ukraina har ryska och ukrainska förhandlare flera gånger kommit överens om att öppna så kallade humanitära korridorer så att civila ska kunna lämna omringade städer som Mariupol där striderna varit intensiva. Men ukrainska ledare har hävdat att rysk militär beskjutit dessa korridorer och dödat människor på flykt. Att använda sig av tillfälliga eldupphör för att låta civila fly är en beprövad metod i krig, men ofta avbryts evakueringar just på grund av att striderna fortsätter. Människorättsorganisationer påpekar också att de äldsta och mest sårbara ofta har svårt att ge sig av genom humanitära korridorer. Enligt kritiker används humanitära pauser i striderna också för att kunna omgruppera trupper, ladda om och flytta fram positionerna.
Humanitära korridorer i SyrienUnder Syrienkriget har rebellkontrollerade områden i städer som Homs och Aleppo omringats av syriska regimstyrkor och utsatts för intensiv artilleribeskjutning och syriska och ryska flygbombningar. Civilbefolkningen har svälts ut och medicin och mat har inte släppts igenom. Belägringen av Aleppo pågick i flera år och i december 2016 öppnades en passage så att tiotusentals civila kunde ge sig av. I Syrien har civila vid de flesta evakueringar sen bussats till det sista rebellkontrollerade området i Idlib. Men kritiker anser att det här varit en brutal strategi som gett den syriska regimen möjligheter att återta stora landområden och förflytta folkgrupper. Vissa har kallat humanitära korridorer för ”dödskorridorer" i Syrien. Ryssland har spelat en aktiv roll i förhandlingar om eldupphör och humanitära korridorer i Syrien. Rysk militärpolis har patrullerat i områden där civila syrier evakuerats. Vad lärde sig rysk militär i Syrien som nu används vid liknande evakueringar i Ukraina?
Ryssland bombade mål i SyrienÅr 2015 började ryskt stridsflyg bomba mål i Syrien för att stötta landets president Bashar al-Assad.
Enligt president Putin var måltavlan IS-terrorister, medan människorättsorganisationer hävdar att även civila mål bombats.
Ryssland har stridsflygplan på flygfältet Hmeimeem och en flottbas i Tartous vid Medelhavet.
Ryssland har deltagit i förhandlingar om eldupphör och evakueringar.
Efter att Rysslands president Vladimir Putin beslutade att hjälpa Syriens president Bashar al-Assad militärt har vinden vänt till Assads fördel i Syrienkriget.
Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondenter, Aron Lund, analytiker och Syrienexpert på FOI
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Alma Segeholm, Johanna Carell, Mikael Strang
- Laat meer zien
