Jokkmokk Podcasts
-
Mitt i polcirkeln hittar man en pärla utan likheter med Artic Camp.
Är man på Artic Camp så hittar man Pia.
En person som verkligen personifierar campingverksamheter med sitt driv och engagemang såväl för anläggning men även för det ack så viktiga närområdet. -
Den samiska poeten Paulus Utsi har varit en förebild för musikern Sofia Jannok i hela hennes liv: "Som liten låtsade jag att jag var han och skrev dikter med vardagsbetraktelser precis som han gjort".
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
PAULUS UTSI – BETYDELSEFULL SAMISK POET OCH SLÖJDAREPaulus Utsi (1918-1975) föddes i Ivgomuotki i Norge 1918. Under 1920-talet hörde hans familj till dom många renskötande samer som tvångsförflyttades på grund av att gränserna stängdes i norr. Utsis hamnade i trakterna av Jokkmokk, men när vattenkraften byggdes ut tvingades familjen att flytta ytterligare fem gånger när boplatserna las under vatten. Det var sorgen över de förlorade markerna, men också kärleken till kulturen och språket, som präglade hans dikter. Hans fru Inger stöttade och renskrev hans dikter. Utsi gav ut sin första diktsamling "Giela Giela"– Fånga språket – 1974. Han uppträdde ofta och blev en portalfigur för kampen att återupprätta den samiska kulturen under 70-talet. Paulus Utsi dog av njursvikt på fjället nyåret 1975, när han skulle hämta mat till renarna. Han blev 56 år.
MUSIKERN SOFIA JANNOK HAR TONSATT DIKT AV PAULUS UTSISofia Jannok är musiker, artist, låtskrivare, skådespelare och renägare. Hon skriver och sjunger på nordsamiska, svenska och engelska och blandar olika stilar i sin musik, bland annat pop, visa och jojk. Hon albumdebuterade 2007 med skivan "White/Ceaskat" och slog igenom ordentligt två år senare med "Ássogáttis" som sålde guld och blev Grammisnominerad. Sofia Jannok har hittills gett ut fem album, hon är hedersdoktor vid Luleå tekniska universitet, har prisats ett flertal gånger och bland annat fått Ulla Billquist-stipendiet och EVert Taube-stipendiet.
I det här avsnittet av Kulturlivet medverkar också Patricia Fjellgren, som arbetar med revitalisering av de samiska språken. Hon var också redaktör för antologin "Inifrån Sápmi" tillsammans med Malin Nord 2021.
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
KuPS blev finska cupmästare och deras mittback Diogo Tomas togs ut i landslagstruppen där det är mittbackskris. Antalet gula kort som Hetemaj har dragit på sig är häpnadsväckande många. Balotelli skippade träningen för nattklubbsbesök. Lilian Thuram föreläser i svenska Lappland. Utöver mycket annat smått och gott blir det en frågespecial om rumänsk fotboll.
-
Maria reflekterar över den rasistiska pendeln som svängt fram och tillbaka genom åren och hur hon saknar moderaternas valfilm med thai-vagnen. Alice berättar om sin starka attraktion och fascination för en kvinna hon träffat på sin resa i Jokkmokk och talar ut om sin badhus-skräck. Maria analyserar varför hon fortfarande är singel och den danska skadeglädjen kring svensk politik avhandlas!
-
Maria reflekterar över den rasistiska pendeln som svängt fram och tillbaka genom åren och hur hon saknar moderaternas valfilm med thai-vagnen. Alice berättar om sin starka attraktion och fascination för en kvinna hon träffat på sin resa i Jokkmokk och talar ut om sin badhus-skräck. Maria analyserar varför hon fortfarande är singel och den danska skadeglädjen kring svensk politik avhandlas!
-
Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I det fjärde avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med poeten Paulus Utsi.
Paulus Utsi - bakgrund och historia
Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Paulus Utsi föddes den 7 juli 1918 i Ivgumuotki/Lyngseidet i Troms i Norge. Paulus Utsi var en samisk poet och slöjdare och som kom att betyda mycket för att bevara och utveckla det samiska skriftspråket och den samiska slöjden. Släkten Utsi tvångsförflyttades flera gånger på grund av nya nationsgränser och vattenkraftsutbyggnad. Att bli fråntagen sina marker är ett återkommande tema hos Paulus Utsi. Han debuterade 1966 och 1970 kom samlingen Giela Giela, snara språket, som översattes till svenska, tyska, engelska och franska. Den var tänkt som den första delen i en trilogi, men blev den enda bok som gavs ut under hans livstid. Han var också verksam som lärare i sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk och under sina sista år arbetade han som slöjdkonsulent. Paulus Utsi dog på fjället nyåret 1975 bara 56 år gammal.
Programledare: Tithi Hahn
Producent: Marie Liljedahl -
Aktivisten, fotografen och filmaren Tor Tuorda kämpar mot den gröna industriella revolutionen i norra Norrland. Lyssna på hans historia om gruvstriden i Jokkmokk!
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Tor Tuorda startade gruppen Gruvfritt Jokkmokk för att stoppa etableringen av Kallakgruvan.
- Jag drivs av helig vrede, det är min livsluft, säger Tor Tuorda.
Gruvstriden splittrar Jokkmokk. Många hoppas att jobben som den nya gruvan för med sig ska rädda kommunen. Andra, som Tor Tuorda, är rädda för att gruvan kommer att förstöra miljön på sätt som inte går att reparera.
Frågan är infekterad, och de som tydligt tar ställning utsätts för hat och hot. För Tor Tourda har hans aktivism inneburit stora personliga förluster. Han jämför reaktionerna mot hans engagemang för naturen och för det samiska med vad han fått utstå om han hade gripits för barnövergrepp och pedofili.
- Jag betraktar mig själv som kanonmat i det här kriget, säger Tor Tuorda.
Programmet gjordes 2022
Reporter: Joseph Knevel
Producent: Niklas Zachrisson
Musik: Olle Sjöström
Slutmix: Sven Nordström
-
Den gröna omställningen med fossilfritt stål och batterifabriker i Norrland gör att det kan behövas ny kärnkraft, vid sidan av vattenkraft och vindkraft. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Enligt Sveriges klimatmål ska vi inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045. I norra Sverige växer en omställningsindustri med bland annat batterifabriker och produktion av rostfritt stål. Industrierna kommer att kräva enorma mängder el när de ska ersätta fossil energi i produktionen. Karl-Petter Thorwaldsson säger att det kan behövas ny modulär kärnkraft för klara de nya projekten.
– Ja, det går iallafall inte att stänga dörren för ny kärnkraft. Enligt lag får man ju bygga ny kärnkraft i Sverige. Än så länge är det reglerat till de orter där vi har kärnkraft, det tror jag är en väldigt bra idé. Men vi har inte sett något seriöst företag som har sagt att de vill bygga för kostnaden är ungefär tre gånger så dyr som vindkraft.
När Karl-Petter Thorwaldsson just blivit utsedd till näringsminister sade han att Socialdemokraterna älskar gruvor. Flera omstridda gruvärenden låg då på hans bord för beslut. I veckan fick Thorwaldsson kritik för uttalandet av ett enigt Konstitutionsutskott som menar att sådana uttalanden under en pågående prövning kan ge upphov till tvivel om att regeringens prövning är saklig och opartisk.
"Jag lärde mig av det KU sade att jag ska vara försiktigare med orden, men jag gillar ju starkt gruvor även idag, jag kan inte ändra vem jag är."Även regeringens beslut tidigare i år att ge tillstånd till ett gruvbolag bearbetningskoncession för att gå vidare med planerna på en malmgruva i Kallak i Jokkmokk har fått kritik från flera håll, bland annat handlar det om samernas möjlighet att bedriva rennäring i området och om miljökonsekvenser.
– Det är så mycket som är på gång i norra Sverige att vi måste hitta ett bättre sätt att ha samtal mellan olika riksintressen, säger Karl-Petter Thorwaldsson.
Om Karl-Petter Thorwaldsson:Namn: Karl-Petter Thorwaldsson
Ålder: 57 år
Bakgrund: Var metallarbetare innan han gick in i politiken. Valdes till SSU-ordförande 1990 och satt på den posten i fem år, därefter var han bland annat ordförande i ABF och informationschef hos Socialdemokraterna. Mellan 2012–2020 var han LO:s ordförande. När Magdalena Andersson utsåg Karl-Petter Thorwaldsson till näringsminister i november 2021 var han senior rådgivare på stålbolaget SSAB.Gäst: Karl-Petter Thorwaldsson (S), näringsminister
Kommentar: Eva Lövbrand, biträdande professor vid Centrum för klimatpolitisk forskning, Linköpings universitet
Programledare: Pontus Mattsson
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jesper Timan -
Norrland ska göra Sverige världsledande i grön teknik till klimatomställningen, men går det att kombinera med samebyarnas och lantbrukarnas behov? Hör hur grönt ställs mot grönt i Det Nya Norrland.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den gröna industriella revolutionen ska ge massor av nya möjligheter för folk som bor i Norrland eller flyttar dit, och den ska göra Sverige världsledande i klimatomställningen. Men ska norra Sverige vara en plats för industrin – med gruvor, vattenkraft och skogsavverkning – eller ska man värna de traditionellt viktiga markerna för samerna?
I det här avsnittet av dokumentärserien Det Nya Norrland får du höra hur Peter Larsson kryssar med sin samebys renar mellan vattenkraftstationer, vindkraftverk och kalhyggen. Dessutom träffar vi bonden Regina Berg som hittat sitt sätt att få lönsamhet - hon säljer sina varor direkt till konsumenterna via Rekoring.
Rekoringen får jordbruket att gå runtPå Regina Bergs gård i Kräkånger har man brutit ny mark i flera generationer. Hennes morföräldrar var tidiga med att testa andra grödor än potatis i marken och hennes föräldrar odlade Krav-märkt tidigt. Själv säljer Regina Berg direkt till kund, utan mellanhänder, via en en rekoring.
Rekoringar är nätverk som startats och sköts av producenterna själva, utan någon central organisation. Förra året fanns det omkring 800 000 medlemmar i sammanlagt 220 rekoringar i Sverige, från Jokkmokk i norr till Trelleborg i söder.
- Kunderna är väldigt medvetna och vill handla lokalt, säger Regina Berg.
Därför hoppas Regina Berg att kunderna ska fortsätta att handla av henne, även i höst när priserna blir mycket högre på grund av alla ökade omkostnader för gården.
Renarna kryssar mellan insatserna för miljönVattenkraften i Norrland producerar redan mycket el, men de nya industrierna som byggs kräver mycket mer. Som ordförande i Maskaure sameby träffar Peter Larsson dem som vill använda marken till annat än renskötsel.
- Bara i veckan har jag suttit med två bergtäkter, två vindkraftbolag och två skogsbolag. Och alla vill ju ha bara en liten bit av kakan. Allt det där gör att markerna minskar för varje dag, säger Peter Larsson.
Vi följer med när renarna drivs längs Skellefte älv från kusten till inlandet i Arjeplogs kommun. Resan kompliceras av att renarna får kryssa mellan vattenkraftverk, järnväg och bilvägar och kala partier där skogsindustrin huggit ned maten för renarna. Det rekorddyra dieselpriset och rovdjuren i trakten hjälper inte heller till. Kommer nästa generation att kunna driva rennäringen vidare?
- Det ska upp vindkraft nu på varenda bergstopp som finns. Det är väl det som är miljövänligt, vad jag förstår. Men för vår del är det förödande, säger Peter Larsson.
Programmet gjordes 2022
Reporter: Joseph Knevel
Producent: Niklas Zachrisson
Musik: Olle Sjöström
Slutmix: Sven Nordström
-
Arbetet med den augustprisade boken förändrade henne i grunden. Elin Anna Labba är journalisten som vände tillbaka och sökte sin släkts historia, men hittade en kör av samiska röster. Hur kom det sig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I Sveriges Radios Söndagsintervjun möter du personen bakom offentlighetens mask i journalistikens mest grundläggande form – intervjun.
Programledare är Martin Wicklin.
Producent: Ulrika Stenström.
Kontakt: [email protected]
Om Elin Anna LabbaHon har ett djupt engagemang i frågor som rör det samiska folkets rättigheter, och nu senast i situationen kring Kallak. Elin Anna Labba belönades med Augustpriset för årets fackbok 2020 med sin debut “Herrarna satte oss hit – om tvångsförflyttningarna i Sverige”. I boken varvar hon intervjuer, brev och minnen med sina egna intryck från de platser hon besökt och riktar nytt ljus mot en mörk del av svensk historia.
Nu skriver hon på sin nästa bok och arbetar som projektledare på Tjállegoahte – Författarcentrum Sápmi i Jokkmokk, vars uppgift är att stärka och synliggöra den samiska litteraturen. Hon är utbildad journalist vid JMG i Göteborg och har tidigare varit chefredaktör för Nuorat och arbetat på organisationen Laponiatjuottjudus, som förvaltar världsarvet Laponia.
-
Regeringen har fattat ett avgörande beslut: brittiska gruvbolaget Beuwolf får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Kallak utanför Jokkmokk.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ifall planerna går i lås är det till glädje för många som därmed ser fler arbetstillfällen och ny livskraft till kommunen. Men inte minst bland renskötare fortsätter protesterna då en brytning i Kallak av järn kommer att ske i renbetesland och därmed enligt dem dramatiskt kommer att försämra möjligheterna att bedriva sin näring i och omkring världsarvet Lapponia.
Vetenskapsradion Klotet sänder en omarbetad version av programmet från i januari om Sveriges största gruvkonflikt.
Programledare och reporter: Niklas Zachrisson
-
I området Kallak utanför Jokkmokk vill gruvbolaget Beowulf Mining öppna en järnmalmsgruva. Bolaget lovar jobb och skatteintäkter, men många oroar sig för hur en gruva skulle påverka rennäringen och den lokala miljön. Konflikten kommer att dela samhället i Jokkmokk mellan dem som är för gruvan och dem som är emot.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Intervjuer är gjorde i januari, februari och mars 2022. Arkivljud är hämtade från SVT, SR och TV4.
-
Det är svårt att på riktigt förstå känslan av lyckorus som det ger att kunna gå till kylskåpet när som helst man önskar. Du och jag tar detta för givet men det är en verklighet som Josefine lever i. Små detaljer i vardagen som är den stora skillnaden.
Jag fick äran att samtala med Josefine efter att jag läst den känslofyllda bok hon släppt under 2021, "Kristi Bruds Slav, mitt liv i sektens hjärta". Jag förstår nu verkligen varje andemening bakom orden i hennes första låt, "Förlåt".
Hör vårt samtal som börjar med Jokkmokkskorv och slutar med en uppmaning till dig och mig.
Lyssna på hennes först låt: Förlåt
Du kan hitta boken via hennes hemsida: www.josefinefrankner.se
Foto: Joel Nilsson
-
Skogsräddaren Mats Karström är aktuell i en P1 dokumentär. Vi möter honom i Karkbergets urskog. Vi sänder från Botaniska i Göteborg på temat växthistoria.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Växterna klev upp på land för sisådär 450 miljoner år sedan och banade väg för alla landlevande arter, inklusive oss själva. Hur har växterna utvecklats för att klara skiftande klimat, och alla hungriga djur som följt efter, och varför finns det så vackra blommor? Morgonens fältreporter Lisa Henkow finns på Botaniska trädgården i Göteborg där intendent Stina Weststrand guidar oss genom årmiljonerna.
Och så möter vi skogsräddaren Mats Karström. I 35 år har han letat upp gammelskogar runt Jokkmokk som aldrig kalavverkats men som saknar skydd. Det arbetet skildras i en ny P1 dokumentär av Jenny Berntson Djurvall. I Naturmorgon följer vi med Mats Karström ut i Tolikheden-Karkbergets urskog. Här lever arter som är långsamma eller känsliga, som liten aspgelélav eller rosenticka.
Så här års börjar ugglorna ropa i skymningen - och i nattmörkret. Men hur gör man för att maxa sina chanser för att höra ugglor? Fågelforskaren Martin Green ger oss sina bästa tips i en ugglelyssningsskola.
Daniel Fagerström hittade en hel hög med nyckelpigor på husväggen vid balkongen. Vad gör de? Vi kollar med nyckelpigeexperten Velemir Ninkovic.
I veckans kråkvinkel blir Helena Söderlundh lycklig över att det verkar bli april, även i år.
Programledare är Karin Gyllenklev.
-
Mats Karström är Sveriges meste skogsräddare. I 35 år har han letat upp gammelskogar runt Jokkmokk som aldrig kalavverkats men som saknar skydd. När han räddat 200 skogar ska han sluta.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Han är hjärnan bakom den metod som skogsfolk och biologer använder för att avgöra om en skog har höga biologiska värden och han har grundat skogsgruppen Steget före. Mats Karström har vigt sitt liv åt att ge gammelskogar ett formellt skydd. Hans önskan nu är att myndigheter och skogsägare tar sitt ansvar och att han kan sluta vakta på de värdefulla skogarna. Nu vill han bli en sorglös fältbiolog igen.
Reporter: Jenny Berntson Djurvall.
Producent: Ylva Lindgren
Slutmix: Tor Sigvardson
Ett program från 2022.
- Laat meer zien
