Linköpings universitet Podcasts
-
I det trettiosjätte avsnittet träffar jag Anja Thorsten och Marcus Samuelsson. Två tidigare lärare som idag ägnar sig åt forskning vid Linköpings universitet. Temat för dagens avsnitt är Ledarskap.
Glöm inte att skriva upp dig för vårt nyhetsbrev. Där delar vi nyheter och sammanfattningar av våra avsnitt. Skriv upp dig här!
-
Sverige är det mest innovativa landet i världen, säger vissa. Vi har uppfunnit skiftnyckeln och dynamiten, kullagret och blixtlåset, med mera. Men är vi bättre än alla andra? Och vad beror det i så fall på?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Sverige ligger högt på listorna över de länder som skapar flest patent i världen. Räknat per invånare ligger vi bland de två eller tre bästa, tillsammans med länder som Schweiz.
Och Sverige har genom historien stått för en lång rad uppfinningar som fått genomslag över världen. Alfred Nobels dynamit och John Ericssons propeller är ett par exempel. I modern tid har vi företag och tjänster som Skype eller IKEA, namn som känns igen över världen.
Faktorer som ligger bakom den här framgångsrika historien är bland annat att vi tidigt fick en allmän folkskola, säger Hans Sjögren, professor i ekonomisk historia. Även den privata äganderätten till mark har bidragit, den har gjort att innovationer i jordbruket blivit direkt lönsamma och stimulerats. Vi har också varit öppna för att ta in kunskap från andra länder, säger Hans Sjögren. Men är Sverige unikt i det här avseendet? Nej, säger teknikhistorikern Per Högselius på KTH. Många andra länder kan också rada upp sina många innovationer på samma sätt som vi. Men vi har haft en egen ”innovationsstil”, säger han. En förmåga att anpassa och förändra teknik så att den passar våra lokala förhållanden. Och ur detta har många uppfinningar fötts.
Medverkande: Eva Krutmeijer, författare och vetenskapsjournalist; Per Högselius, professor teknikhistoria KTH Stockholm; Hans Sjögren, professor ekonomisk historia Linköpings universitet
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Vilka känslor får de som ger och vad är det som styr vem som delar med sig?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Inom nästan alla religioner finns givandet med som en integrerad del. Det är en god gärning att dela med sig i formen av en allmosa och i vissa fall är det också en plikt.
Hör olika röster om vad man känner när man ger pengar eller mat till någon som vill ha, i en tid när mångas plånböcker har blivit tunnare.
Begreppet "den varma känslan av välbehag" används av forskarna för att beskriva vad som händer med den som ger. Hör Daniel Västfjäll, professor på institutionen för beteendevetenskap vid Linköpings universitet.
Nyligen kom ett tips om att ge bort det elprisstöd som delats ut om man inte tyckte att man behövde det, för att dela med sig i sämre tider. Hör Susanne Nyström, ledarskribent på Dagens NyheterAvtar den här sköna känslan ju längre bort från personen man själv kommer, om man inte ser vem som får det man ger? Värderar vi givandet på olika sätt om den som ger har mycket eller om den har lite? Befäster man hierarkier genom att ge?
Vi talar också om det villkorade givandet; om att man kan bli irriterad när någon som en gång har fått vill ha mer; och om det anonyma givandet, med bland andra Anna Nachman, begravningsansvarig vid Judiska församlingen i Stockholm.
reporter och producent: Lollo Collmar och Anders Diamant
Har du egna tankar i ämnet eller vill tycka om programmet:
mejla: [email protected] eller ring vår telefonsvarare 08 784 1530 -
Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, ”COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?
Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?
Medverkande:
Henning Rodhe, professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.
Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.
George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.
Martin Hultman, docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.Litteratur som nämns i programmet:
Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan Lindgren
Climate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. JylhäSkriv till oss! [email protected]
Reporter: Anna-Karin Ivarsson
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Solenergi blir bara billigare och billigare, och den tekniska utvecklingen gör solceller allt effektivare. Är solen på väg att bli en av våra viktigaste energikällor?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ulf Andersson är en bonde som kombinerar jordbruk med ”solbruk”. Med hjälp av glest placerade solpaneler kan han få elektricitet från samma åker där han också odlar foderväxter, och det här är nu hans lönsammaste gröda, säger han. Det här är bara ett av många nya sätt att producera el med solenergi som utvecklas just nu.
Samtidigt skapas i forskningslaboratorier nya tekniska lösningar för själva solcellerna, så att de kan bli både billigare och effektivare, och användas i helt nya sammanhang. Tandemsolceller kan utnyttja en större andel av solljuset, medan de så kallade perovskitsolcellerna kan tillverkas betydligt enklare är den traditionella kiselvarianten och placeras på platser där man inte kan ha solceller idag. Är det snart dags för solelen att få sitt verkliga genombrott?
Programmet är en repris från 8 november 2022.
Medverkande: Ulf Andersson, lantbrukare Kärrbo Prästgård; Bengt Stridh, lektor Mälardalens universitet; Amanda Bankel, doktorand Teknisk Innovation Chalmers Göteborg; Björn Sandén, professor Innovation och hållbarhet Chalmers Göteborg; Johan Lindahl, marknadsanalytiker Becquerel AB Knivsta; Marika Edoff, professor Fasta tillståndets elektronik Uppsala universitet; Mats Fahlman. professor Ytors fysik och kemi Linköpings universitet.
Reporter: Tomas Lindblad
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
– Det här forskningsprojektet har varit fantastiskt roligt, ett av de roligaste jag haft just därför att man har kommit så nära H&M.
Det säger Erik Sandberg, professor i logistik vid Linköpings universitet apropå forskningsprojektet kring dynamiska logistiksystem i handeln, finansierat av Handelsrådet.
Detaljhandelns snabba omställning mot omnikanaler, ökad e-handel och nya hållbarhetssträvanden ställer krav på logistiksystemens dynamiska förmågor, på att de ska kunna utvecklas och modifieras allt efterhand.
Det har varit forskning inbäddad i praktisk retailmiljö, där Erik Sandberg haft förmånen att få komma in i de ”innersta logistikrummen” hos H&M för att aktivt medverka i tre av bolagets utvecklingsprojekt inom logistik och supply chain.
Att på forskarspråk sätta ord på det som praktikerna har i ryggmärgen har varit en av Erik Sandbergs uppgifter.
Om sitt forskarliv reflekterar Erik Sandberg:
– I min forskning betyder det ganska mycket för mig att slutresultatet inte bara ska handla om att företagen med hjälp av logistiken ska tjäna pengar och erbjuda en bra service utan också om miljön och social hållbarhet. Det låter pompöst, men här kan jag som forskare faktiskt göra en insats för en bättre värld.
Läs slutrapporten från det Handelsrådsfinansierade forskningsprojektet här: https://handelsradet.se/forskning-och-utveckling/forskningsprojekt/detaljhandelns-behov-av-dynamiska-och-flexibla-logistiksystem/ -
Hotet mot Sveriges elsystem har ökat. Spionage, sabotage, cyberattacker. För den som vill orsaka skada finns en bred verktygslåda.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Elnätet har sällan varit en sådan snackis som i vinter. Energisystemet är pressat, elen dyr och det kommer varningar om elransonering.
Svenska kraftnät, som ansvarar för transmissionsnätet, eller stamnätet, har de senaste åren sett ett ökat hot från främmande makt. Det främsta hotet mot elnätet är underrrättelseverksamhet, spionage.
Det handlar om kartläggning, att hitta brister som gör att man kan störa elnätet, i politiska eller militära syften.
Cyberattack mot elnätetEnergi-terrorister, kriminella eller underrättelseofficerare, alla kan tänkas slå mot elsystemet på olika sätt. Det går att kapa ström genom cyberattacker på distans, att sabotera ledningar med vapenkraft eller att skaffa sig en roll på insidan av systemet.
Nord Stream-sabotaget, anfallen mot elnätet i Ukraina är exempel på hur energin har blivit en del av den moderna krigföringen och det är något vi får räkna med att se mer av framöver, tror försvarsanalytiker.
Medverkande:
Erik Nordman, avdelningschef för säkerhet och beredskap vid Svenska kraftnät
Henrik Häggström, biträdande chef vid Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet på Försvarshögskolan.
Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef vid Försvarsmakten.
Simin Nadjm-Tehrani, professor i datavetenskap vid Linköpings universitet.
Oscar Almén, Kina-analytiker och forskare vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.
Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist
Producent: Karin Hållsten
Tekniker: Mats Jonsson
Ljud från Sveriges Radio, CNN
-
Vilken betydelse har ledarskap för medarbetares välbefinnande och prestation när arbete utförs på distans? I årets sista avsnitt träffar Johan och Zorica återigen Andreas Wallo för att närmare prata om den kunskapsöversikt som han och hans kollega Daniel Lundqvist gjort. I kunskapsöversikten, som sammanställer och diskuterar forskningsbaserad kunskap, identifieras sex ledarbeteenden som lyfts fram som centrala för distansarbete och som främjar medarbetares välbefinnande och arbetsprestation. Du får också höra mer om en nyligen publicerad studie som handlar om HR-medarbetares dagliga arbete. Det visade sig att det inte riktigt stämmer med de normativa idéer som varit populära i HR-forskningen under de senaste åren.
Andreas Wallo är biträdande professor i pedagogik med inriktning mot arbetslivsfrågor vid Linköpings universitet samt biträdande föreståndare och forskningsledare för forskningscentret HELIX Competence Centre. Andreas har forskat om kompetensförsörjning, arbetsplatslärande och ledarskap under många år. Han är särskilt intresserad av att förstå hur möjligheter för lärande och utveckling skapas i det dagliga arbetet genom stöd av chefer, ledare och HR. Andreas forskning är publicerad i en rad välkända tidskrifter inom området och han har också med sina kollegor skrivit boken: Human Resource Development: att utveckla individer, grupper och organisationer. Just nu fokuserar Andreas sin forskning om hybridledarskap i spåren av pandemin och hur detta ledarskap påverkar medarbetares hälsa, arbetsprestationer och möjligheter till lärande.
-
En kvantdator kan jobba med flera beräkningar samtidigt och bli mycket snabbare än en vanlig dator. Och en kvantklocka kan inte bara hålla tiden väldigt exakt utan också ge oss mer precist GPS och kanske hjälpa oss att hitta malm i marken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Två ljuspartiklar, fotoner, som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om, och detta märkliga kvantmekaniska fenomen kan utnyttjas för att kryptera information så att den inte går att avläsa utan att bli avslöjad.
Vi skissar en framtid där kvantteknologi ger oss exakta kvantklockor, snabba kvantdatorer, nya mätredskap och bättre logistikplanering. Fysikpristagarna själva säger att sådana tillämpningar är för andra att fundera på, men hoppas att det går att dra sådan konkret nytta av deras forskning. Men, säger Anton Zeilinger i Wien, några så kallade esoteriska fenomen vill han inte ta med i en sådan diskussion.
Medverkande: Gunnar Björk, professor emeritus i tillämpad fysik vid KTH; Jan-Åke Larsson, professor i informationskodning vid Linköpings universitet; Alain Aspect och Anton Zeilinger, nobelpristagare i fysik 2022.
Reporter: Camilla Widebeck
[email protected]Producent: Björn Gunér
[email protected] -
De har kraschat i Anderna och ingen letar efter dem. Det har gått tio dagar och de har ingen mat. Rugbylaget är på väg att svälta ihjäl. Men det finns kött på glaciären. Döda människor under snön. För att överleva tvingas de göra det otänkbara. I den isande kylan är allting som en mardröm som aldrig tar slut. Månaderna passerar förbi, ingen räddar dem. Allt fler dör. De vet inte var de är och har inga vinterkläder, men de bestämmer sig för att försöka klättra därifrån.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ett program av Alexander Lundholm, 2022.
Medverkande:
Dan Stiwne är psykolog, psykoterapeut samt existentiell psykoterapeut. Tidigare universitetslektor i psykoterapi vid Linköpings universitet
Lars Ståhle, pensionerad läkare och överläkare, tidigare forskare på KI, instruktör i Svenska överlevnadssällskapet.
Arkiv: SR, SVT, BBC, boken "Miraklet i Anderna" av Fernando Parrado, filmen "Alive", dokumentären "I am Alive: Surviving the Andes Plane Crash", "Courage and cannibalism: inside the Andes plane disaster" från 7NEWS Spotlight, podden "No I've heard everything", Fernando Parrados föreläsning på "TEDx" London, Roberto Canessa gästar "Library of Congress Book Festival" i Washington, intervju med Fernando Parrado på "Banff Mountain Festival" -
Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och packningar. Men ingen vet hur mycket. Kaliber granskar de dolda utsläppen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och otätheter. Men ingen vet hur mycket.
Kaliber har undersökt ett 20-tal anläggningar som använder naturgas, vilket till allra största delen är metan. Det är kemiindustrier, stålindustrier och raffinaderier. Och det är bara ett par av dem som anger några utsläpp av metan alls. Ytterligare en anläggning anger siffror från en mätning som gjordes för tolv år sedan.
Men utsläppen är större i verkligheten. Kalibers granskning visar att metanutsläppen från de största gasnäten och från de raffinaderier och industrianläggningar vi har undersökt motsvarar 65 000 ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär vad 35 000 bilar släpper ut på ett år.
Metanmätningar vid GasumVid Gasums gasterminal i Nynäshamn står Samuel Brohede. De ska mäta metanutsläpp med drönare, ett samarbete med Chalmers Tekniska Högskola för att utveckla den här nya metoden.
På en sådan här anläggning finns det ett stort antal möjliga läckagepunkter, säger han.
– Varenda ventil kan i princip läcka.Det handlar alltså om små utsläpp på flera ställen, som tillsammans blir större, ofta dolda utsläpp.
–Mäter man inte, så vet man inte. Alls.
Vid anläggningen i Nynäshamn har de inte mätt tidigare på grund av att de tagit över anläggningen nyligen, för två år sen. Men i Lysekil har de gjort mätningar, trots att de inte måste. Det tycker företaget är viktigt, säger Benny Johansson på Gasum.
– Ursprungligen så var det miljöskäl. Men med priser som varit sista året så kommer även ekonomiska skäl in. För är väl ingen som undgått att se att naturgaspriserna har haft en enorm spik över sommaren.
Sverige skrivit på metandeklarationFlytande gas, LNG, kommer med fartyg till Gasums två terminaler i Nynäshamn och Lysekil. Den allra största delen av naturgasen kommer till Sverige i en pipeline.
Nordion, som driver gasnätet, gör mätningar varje år och söker och åtgärdar läckor löpande och har på så sätt fått ned läckagen från gasnätet med nästan en tredjedel på bara ett par år.
–Genom det här systematiska arbetet har vi nått väldigt bra resultat när det gäller metanutsläppen, säger Saila Horttanainen, kommunikationschef på Nordion.
I klimatmötet i Glasgow förra året presenterades ett avtal - Global methane pledge - den globala metandeklarationen, som nu 130 länder har skrivit på, däribland Sverige. Målet är att utsläppen av metan ska minska snabbt med 30 procent till 2030.
För att Sverige ska klara att minska utsläppen av metan så mycket, och dessutom på kort tid, så behöver vi öka takten rejält, säger Mats Björsell på klimatanalysenheten Naturvårdsverket.
–Ja, det behöver vi absolut. Det pyser och läcker lite här och där i olika typer av anläggningar som använder naturgas eller biogas också för den delen. Problemet hittills har varit att hitta läckorna.
Inte krav att mäta och rapportera utsläppenFöretagen har inte några krav på att mäta hur stora utsläppen av metan är eller rapportera utsläppen. Sara Mälbrink jobbar med miljötillsyn på raffinaderier och förbränningsanläggningar på Länsstyrelsen Västra Götaland:
–Nej, det har det ju inte gjort. I alla fall inte de här raffinaderierna. Och så har de inte haft krav på sig att göra det. Och de har inga villkor i sina tillstånd som säger hur mycket metan som de får släppa ut.
Det pyser även från gasnätet. Johan Skansing är chef för drift underhåll på Gasnätet Stockholm. Här är läckagen omfattande. Förra året var det en fjärdedel av gasen i stadsgasnätet som läckte.–Ja, men så, det är ett utsläpp som ska ner. Metan, det är en växthusgas, den ska inte läcka ut, vi ska ju använda den och det är därför vi jobbar med våra renoveringsplaner, våra framtidsplaner. Vi har ju ett mål om att läckagefritt nät 2040, säger Johan Skansing.
Hållbarhetschefen Eric Zinn jobbar på Göteborg Energis anläggning Gasendal, en anläggning som läckte ut metan motsvarande 83 ton koldioxid förra året.
– Det stämmer ja, precis. Och all verksamhet har ju lite läckage då, så även vår verksamhet, Gasendal läcker en del metan, säger Eric Zinn.
David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet betonar allvaret:
–Om vi underrapporterar och därför inte vidtar de åtgärder som skulle behövas. Då förvärrar vi klimatkrisen på sikt.
Så det här är nåt som Sverige måste få koll på?
–Ja, Sverige och alla andra länder. Det är viktigt. Det är centralt för att uppfylla Parisavtalet att minska utsläppen. -
FNs klimatmöte COP27 är över - ett slutdokument signerades till slut på övertid - men vad blev egentligen resultatet? Och utsläppen, vad kan vi förvänta oss efter klimatmötet i Egypten? Och var det egentligen på G20-mötet som det mest intressanta hände? Är det läge att förändra klimatmötena helt? Ja det föreslår Johan Rockström.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Politikernas nederlag, kan det få andra att agera för att nå Parisavtalets mål till 2030? Till exempel har både näringslivets och civilsamhällets närvaro växt på klimatmötena. Greta Thunbergs organisation "Fridays for future" var på plats i Sharm el-Sheikh men inga svenska representanter. Andreas Magnusson, svenska Fridays for future, medverkar.
Medverkande:
Richard Myrenberg, afrikakorrespondent, Sveriges radio, Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Andreas Magnusson, Fridays for Future, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm environment institute, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio, Ia Anstoot, Nuclear for climate.
Skriv till oss! [email protected]
Programledare: Niklas Zachrisson
Producent: Anders Wennersten
-
Norrköpingsbolaget Ligna Energy grundar sin innovation på forskning från Linköpings universitet. I korthet handlar det om att skapa hållbar energilagring med hjälp av lignin, som är en betydande komponent i träd. Den första produkten på marknaden är ett lövtunnt energilager som kan användas i Internet of Things-enheter för att undvika mer ohållbara eller miljöfarliga material, men i förlängningen skulle Lignas teknologi kunna bidra till energilagring på betydligt större skala. I det här avsnittet får vi höra hela historien från bolagets vd Peter Ringstad. // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera gärna på nyhetsbrevet.
-
Patientinflytande och patientengagemang via egenmonitorering
Nya digitala vårdtjänster skapar möjligheter för både vården och patienten. Ett exempel på det är egenmonitorering, som tillåter patienten att själv registrera och/eller följa sin hälsodata. Egenmonitorering efterfrågas allt mer av såväl patienter som hälso-och sjukvård, och kan bidra till ökad trygghet, högre livskvalitet och bättre kunskap om sin egen hälsa som patient.
För flera sjukdomar som KOL, diabetes och högt blodtryck används egenmonitorering redan flitigt. Men ett av de områden som halkat efter är cancervården.
Vad skulle egenmonitorering kunna betyda för patienter och vårdgivare inom cancervården? Inte minst med bakgrund av att vissa cancerdiagnoser idag kan betraktas som kroniska sjukdomar, tack vare den utveckling som har skett, och sker, gällande behandlingar.
Finns det fallgropar? Är underlagen jämförbara och användbara? Vad finns det för initiativ för att få till egenmonitoreringen?
Gäster: Margareta Haag ,ordförande för Nätverket mot cancer. Mattias Elg, professor och centrumchef för HELIX Competence Centre vid Linköpings Universitet.
Programledare: Erika Siljebrand-Kruse, samhällspolitisk chef på Janssen.
24 minuter
EM- 115228
-
Per Jensen berättar hur, när och var vilda djur blev tama. Tusentals år av ömsesidiga anpassningar, samevolution, som avgjorde vår historia.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hundar, får, getter, grisar, kor, höns, hästar, katter - alla har formats av samlivet med vår egen art Homo sapiens. Vi reser genom årtusendena i en flock som består av allt fler arter däggdjur och jordens mest talrika fågel tamhönan. Vår samevolution, eller domesticering, av ett antal djur var nyckeln till framgång för vår art, och för de arter som valde oss.
Hunden har en särställning i vår utveckling, medan katten kanske snarare har domesticerat oss, enligt Per Jensen, professor i Etologi vid Linköpings Universitet. Reporter Lisa Henkow, på Vreta Naturbruksgymnasium i Östergötland i Naturmorgons direktsändning 22 oktober 2022.
- Laat meer zien
