Sovjetunionens fall Podcasts
-
"Det fallna imperiet" är Martin Kraghs skildring av Rysslands långa stagnation. Från Sovjetunionens fall in i vår tid får vi blicka in i de många försök att återupprätta det ryska imperiets strålglans och storhet. Rysslandsexperten Martin Kragh samtalar med Adam Cwejman om eran Putin och vad den inneburit för omvärlden.
-
Kaj Hobér har varit en affärsjuridisk pionjär. Vid Sovjetunionens fall designade han juridik som användes när Ryssland skulle införa marknadsekonomi. Han var bokstavligt talat med när statens första bolag såldes ut på en auktion och fortsatte därefter att delta i världens största ekonomiska experiment – nämligen när Ryssland övergick från planekonomi till marknadsekonomi. Hur gick det där till i praktiken och vad gjorde en juridisk rådgivare under den processen? Kaj Hobér är en global juristkändis, internationellt hyllad inom skiljedomsförfaranden och professor i internationell investerings- och handelsrätt vid Uppsala universitet. Under årens lopp har han slitit gigantiska tvister och både haft stater som klienter – och som motpart. I flera decennier har han också missionerat svensk tvistlösning över halva världen. Trots att Hobér känner en personlig sorg över Rysslands anfallskrig mot Ukraina är han nu ombud åt Gazprom-kontrollerade Nord Stream 2 AG i en tvist mot EU.
Hur resonerar han där egentligen? -
Kaj Hobér har varit en affärsjuridisk pionjär. Vid Sovjetunionens fall designade han juridik som användes när Ryssland skulle införa marknadsekonomi. Han var bokstavligt talat med när statens första bolag såldes ut på en auktion och fortsatte därefter att delta i världens största ekonomiska experiment – nämligen när Ryssland övergick från planekonomi till marknadsekonomi. Hur gick det där till i praktiken och vad gjorde en juridisk rådgivare under den processen? Kaj Hobér är en global juristkändis, internationellt hyllad inom skiljedomsförfaranden och professor i internationell investerings- och handelsrätt vid Uppsala universitet. Under årens lopp har han slitit gigantiska tvister och både haft stater som klienter – och som motpart. I flera decennier har han också missionerat svensk tvistlösning över halva världen. Trots att Hobér känner en personlig sorg över Rysslands anfallskrig mot Ukraina är han nu ombud åt Gazprom-kontrollerade Nord Stream 2 AG i en tvist mot EU.
Hur resonerar han där egentligen? -
”Ukraina vinner kriget” /A. Åslund
Per Anders Åslund född 17 februari 1952, är en svensk ekonom och tidigare Senior Fellow vid Atlantiska rådet. Han är också ordförande i International Advisory Council vid Centre for Social and Economic Research (CASE).
Hans arbete har fokuserat på ekonomisk övergång från centralt planerade till marknadsekonomier. Åslund fungerade som ekonomisk rådgivare till regeringarna i Kirgizistan, Ryssland och Ukraina och var från 2003 chef för det ryska och eurasiska programmet vid Carnegie Endowment for International Peace.
Åslund var tidigt en förespråkare, för omfattande och radikala ekonomiska reformer i Ryssland och Östeuropa efter Sovjetunionens fall. Han arbetade på Peterson Institute for International Economics från 2006 till 2015. 2013 skrev David Frum att "Anders Åslund vid Peterson Institute är en av världens ledande experter på kollapsen av den planerade sovjetiska ekonomin. Från 2010 till 2013 och igen 2022 bidrog han till The Moscow Times, en "oberoende" engelskspråkig tidning; han är också en långvarig bidragsgivare till Kyiv Post.
Från 1989 till 1994 arbetade Åslund som professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm; och 1989 blev han grundare av Stockholm Institute of East European Economics.
Den 22 april 1990 publicerade Åslund en kontroversiell artikel i Dagens Nyheter, som drog paralleller mellan de kollapsande kommunistregimerna i Östeuropa och den socialdemokratiska politiken i Sverige. Han menade att Sverige hade en för stor offentlig sektor; stödde kommunistiska diktaturer, som Kuba, i tredje världen; och hade överdrivet statligt ingripande på livets alla områden. Det styrande svenska socialdemokratiska partiet motsatte sig Åslunds åsikter i dussintals artiklar. I juni 1990 uttryckte den socialdemokratiske statsministern Ingvar Carlsson allmän oenighet med Åslund i riksdagen. Oppositionsledaren Carl Bildt försvarade dock Åslund.
Från november 1991 till januari 1994 arbetade Åslund med Jeffrey Sachs och David Lipton som senior rådgivare till den ryska reformregeringen under president Boris Jeltsin och tillförordnad premiärminister Yegor Gaidar. Han arbetade också med vice premiärministrarna Anatolij Tjubais och Boris Fedorov. Åslund sammanfattade sina åsikter i sin bok "How Russia Became a Market Economy."
Efter sina erfarenheter i Ryssland arbetade Åslund som ekonomisk rådgivare åt Ukrainas president Leonid Kutjma från 1994 till 1997 och från 1998 till 2004 för Kirgizistans president Askar Akayev. Åslund har också arbetat mycket med ekonomisk politik i de baltiska länderna, först som medlem av International Baltic Economic Commission från 1991 till 1993, och senare som informell rådgivare till Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis från 2009. -Dombrovskis var premiärminister fram till 2014.
2016 utsågs Åslund till förvaltningsrådet för Ukrainas 23:e största bank, Kredyt Dnipro, som ägs av den ukrainske miljardären Viktor Pinchuk.Hans arbete i Ukraina gjorde honom till en högljudd kritiker av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy. Åslund satt i styrelsen för de ukrainska järnvägarna från juni 2018 till september 2020, då han "avskedades" av president Zelensky.
Zelenskyy kommenterade Åslunds avgång. Han hävdade att Åslund avgick eftersom den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyy och ledamöter av det ukrainska parlamentet "inte tror på god bolagsstyrning." Åslund hävdade att de utländska ledamöterna i tillsynsnämnderna för 13 stora statliga företag "enbart får förolämpningar och hinder från presidenten."
Anders Aslund bor permanent i Washington, DC, med sin fru Anna och deras två barn.
Optiskt så det förslår...
#CarlNorberg #DeFria
De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!
Stöd oss:SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S)PATREON: https://patreon.com/defria_se
HEMSIDA: https://defria.seFACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
”Ukraina vinner kriget” /A. Åslund Per Anders Åslund född 17 februari 1952, är en svensk ekonom och tidigare Senior Fellow vid Atlantiska rådet. Han är också ordförande i International Advisory Council vid Centre for Social and Economic Research (CASE). Hans arbete har fokuserat på ekonomisk övergång från centralt planerade till marknadsekonomier. Åslund fungerade som ekonomisk rådgivare till regeringarna i Kirgizistan, Ryssland och Ukraina och var från 2003 chef för det ryska och eurasiska programmet vid Carnegie Endowment for International Peace. Åslund var tidigt en förespråkare, för omfattande och radikala ekonomiska reformer i Ryssland och Östeuropa efter Sovjetunionens fall. Han arbetade på Peterson Institute for International Economics från 2006 till 2015. 2013 skrev David Frum att "Anders Åslund vid Peterson Institute är en av världens ledande experter på kollapsen av den planerade sovjetiska ekonomin. Från 2010 till 2013 och igen 2022 bidrog han till The Moscow Times, en "oberoende" engelskspråkig tidning; han är också en långvarig bidragsgivare till Kyiv Post. Från 1989 till 1994 arbetade Åslund som professor i internationell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm; och 1989 blev han grundare av Stockholm Institute of East European Economics. Den 22 april 1990 publicerade Åslund en kontroversiell artikel i Dagens Nyheter, som drog paralleller mellan de kollapsande kommunistregimerna i Östeuropa och den socialdemokratiska politiken i Sverige. Han menade att Sverige hade en för stor offentlig sektor; stödde kommunistiska diktaturer, som Kuba, i tredje världen; och hade överdrivet statligt ingripande på livets alla områden. Det styrande svenska socialdemokratiska partiet motsatte sig Åslunds åsikter i dussintals artiklar. I juni 1990 uttryckte den socialdemokratiske statsministern Ingvar Carlsson allmän oenighet med Åslund i riksdagen. Oppositionsledaren Carl Bildt försvarade dock Åslund. Från november 1991 till januari 1994 arbetade Åslund med Jeffrey Sachs och David Lipton som senior rådgivare till den ryska reformregeringen under president Boris Jeltsin och tillförordnad premiärminister Yegor Gaidar. Han arbetade också med vice premiärministrarna Anatolij Tjubais och Boris Fedorov. Åslund sammanfattade sina åsikter i sin bok "How Russia Became a Market Economy." Efter sina erfarenheter i Ryssland arbetade Åslund som ekonomisk rådgivare åt Ukrainas president Leonid Kutjma från 1994 till 1997 och från 1998 till 2004 för Kirgizistans president Askar Akayev. Åslund har också arbetat mycket med ekonomisk politik i de baltiska länderna, först som medlem av International Baltic Economic Commission från 1991 till 1993, och senare som informell rådgivare till Lettlands premiärminister Valdis Dombrovskis från 2009. -Dombrovskis var premiärminister fram till 2014. 2016 utsågs Åslund till förvaltningsrådet för Ukrainas 23:e största bank, Kredyt Dnipro, som ägs av den ukrainske miljardären Viktor Pinchuk. Hans arbete i Ukraina gjorde honom till en högljudd kritiker av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy. Åslund satt i styrelsen för de ukrainska järnvägarna från juni 2018 till september 2020, då han "avskedades" av president Zelensky. Zelenskyy kommenterade Åslunds avgång. Han hävdade att Åslund avgick eftersom den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyy och ledamöter av det ukrainska parlamentet "inte tror på god bolagsstyrning." Åslund hävdade att de utländska ledamöterna i tillsynsnämnderna för 13 stora statliga företag "enbart får förolämpningar och hinder från presidenten." Anders Aslund bor permanent i Washington, DC, med sin fru Anna och deras två barn. Optiskt så det förslår... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se
-
Hur kommer det sig att Ryssland har en exklav vid Östersjön som saknar landförbindelse med resten av staten? Och vad har gutefåren fått på halsen egentligen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
BudgetdramatikenRegeringen fick efter många turer igenom sin budget idag, och vann kanske även pensionärernas gunst. Lova Olsson, politikreporter på Ekot, rapporterar direkt från riksdagen om stämningen på Helgeandsholmen efter den turbulenta budgetomröstningen.
Krutdurken KaliningradTidigare hette Kaliningrad Königsberg och var Ostpreussens intellektuella centrum. Här utspelar sig operan Hoffmans äventyr, och här föddes den tyske filosofen Immanuel Kant. Men staden har med sitt strategiska läge också varit mål för såväl Karl X Gustavs, Hitlers och Stalins stormaktsambitioner. Vi frågar Fredrik Wadström, tidigare Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, om vad som hände efter Sovjetunionens fall.
Idag är det här området fortfarande en krutdurk. Konflikten med Ryssland trappas upp, sedan Litauen stoppar transporter på landsförbindelsen till Kaliningrads närmare en miljon invånare. Den ryska enklaven ligger bara 30 mil från Sverige, så det är dags att vi lär oss mer om staden. Thomas Lundén, professor emeritus och forskare vid Centrum för Östersjö- och Östeuropaforskning, Södertörns högskola, berättar.
Dessutom:Italienska Stones-fanatiker, Morgonpasset för boomers, och gutefårens nya virtuella gärdesgårdar.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Kylie Jenner och Sovjetunionen, dödad al Jazeera-journalist, Bianca Ingrossos adoptionssug, ny kategori på Grindr, Kendrick Lamars nya skiva, Billboard music awards, och därför suger 70-talisterna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Michelle Hallström från Paparazzipodden gästar, och berättar i SvD-stil om "Min helg", där hon mest scrollat i olika sociala medier och lärt sig nya ord - och vad som förenar Kylie Jenners ansikte och Sovjetunionens fall.
Kristofer ger sig på ännu en käpphäst när han surar över att kritikerna beskriver Kendrick Lamars nya skiva som "litteratur" - som om popmusik inte är fint nog?
I podden besvaras också frågor som: Vad är en "side" i Grindr-sammanhang? Bor man helst i Bert Karlssons flyktingläger eller i Bianca Ingrossos barnhem? Är modellen Cara Delevingne bästa vän med artisten Megan Thee Stallion?
-
Tjetjenienkrigen fördes med osedvanlig brutalitet från båda sidor och den typen av krigföring som drabbade inte minst de civila i Tjetjenien är det vi ser i dessa dagar i det pågående kriget i Ukraina våren 2022.
Tjetjenienkrigen brukar beskrivas som två krig. Egentligen handlar det om en konflikt som mer eller mindre intensivt pågick 1994-2009. Kriget handlade inte bara om tjetjensk separatism utan lika mycket om rysk inrikespolitik. Tjetjenienkrigen bidrog till att Vladimir Putin kunde stärka sitt inflytande och sin makt.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved det våldsamma kriget i Tjetjenien. Den direkta orsaken till kriget var tjetjenernas vilja till självständighet under den tvivelaktigt valde presidenten Dubajev i samband med Sovjetunionens fall i början på 1990-talet.
1994 fattade Rysslands president Boris Jeltsin beslut om att ingripa mot tjetjenerna och tvinga dem att underkasta sig centralmakten i Moskva. Med i bilden fanns de strategiskt viktiga oljefyndigheterna i Kaukasien och anklagelser om Tjetjenien som bas för organiserad brottslighet – det senare inte helt grundlöst.
Ryssland satte in sin armé och natten mot den 1 januari 1995 inleddes anfallen mot Grosnyj. Det visade sig att ryssarna grovt missbedömt sin motståndare. Tjetjenerna lockade in de ryska anfallskolonnerna djupt in i staden och krossade sedan de ryska förbanden.
Tjetjenerna slogs med små stridsgrupper och ryssarna fångades i bakhåll utan möjlighet att använda sin eldkraft. Den ryska arméns materiel var utsliten. På en del stridsfordon gick det inta att vrida kanontornen. Slaget pågick till mars 1995 då tjetjenerna till slut efter stora insatser från rysk sida tvingades retirerade till bergen och andra mindre städer och byar. Kriget fortsatte till sommaren 1996 då Jeltsin mycket undertrycket från det kommande presidentvalet tvingades få ett slut på kriget. Vi det laget hade Dobajev dödats av missiler och Tjetjenien låg förött.
Nya ledare tog över på den tjetjenska sidan och en våg av terrorattentat inleddes. Tjetjenska operationer inne i Dagenstan föranledde en ny start på kriget 1999. I Moskva kom Putin till makten som premiärminister – senare president. Under Putins ledning invaderades Tjetjenien återigen av ryska krigsmakten. Nya slag om Grosnyj utkämpades och ryssarna visade sig så småningom inse efter nya brutala misslyckanden att det var lönlöst att slåss inne i staden. I stället började man lägga staden i ruiner med artilleri och luftbombningar. Mönstret återupprepade sig igen. Tjetjenerna retirerade upp i bergen och striderna fortsatte. De sista stora slagen avslutade det reguljära kriget år 2000, men med gerillakrigföring parade med brutala terrorattentat fortsatte det tjetjenska motståndet. De mest kända terrordåden ägde rum i Moskva och Beslan 2004.
Bild: Det tjetjenska regeringssätet i Grosnyj förstört under kriget. Foto: Mikhail Evstafiev. Some rights reserved.
Lyssna också på Ukrainakriget 2022 – när historien vänder.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Försvarsalliansen Nato överlevde tyskarnas demokratisering, Sovjetunionens fall och president Donald Trumps öppna förakt genom att anpassa sig. Enda gången artikel fem utnyttjas, om att hjälpa en angripen medlem, var efter den 11 september 2001 när européerna symboliskt skickade övervakningsplan till USA.
Med grundandet av försvarsalliansen NATO, eller Atlantpakten, den 4 april 1949 stod det klart att USA lämnat sin isolationistiska hållning som präglat supermakten sedan grundandet. Ambitionerna med Nato var att ”keep the Russians out, the Germans down and the Americans in”. Men under sina 73 år har alliansen genomgått flera viktiga förändringar.
I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och Non-resident Senior Fellow vid Atlantic Council i Washington D.C. Hon har skrivit boken NATO – Historien om en försvarsallians i förändring som i dagarna släppts i en ny uppdaterad upplag.
Redan i slutfasen av andra världskriget var det tydligt att världen var på väg mot en ny världsordning där de forna allierade Västmakterna och Sovjetunionen skulle hamna på var sin sida i det som blev Kalla kriget.
USA tog en ledande roll för den fria världen efter andra världskriget. Marshall-hjälpen skulle få det av krig förödda Europa på fötter igen och försvarsalliansen Nato skulle stå för säkerheten. Medlemmarna har förbundet sig att försvara varandra om något medlemsland blir angripna.
De första medlemmarna i Nato var USA och Kanada från Nordamerika och Storbritannien, Frankrike, Italien, Portugal, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Danmark, Norge och Island från Europa. Alla demokratier utom Portugal under diktatorn Salazar.
Från Sovjetunionen kom svaret 1955 då Warszawapakten bildades med medlemmarna Sovjetunionen: Tjeckoslovakien, Östtyskland, Polen, Ungern, Bulgarien och Rumänien.
Européerna var rädda att Koreakriget 1950-53 skulle innebära att USA vände sig bort från Europa mot Asien. Men Washington upplevde att det kommunistiska hotet fanns överallt. Därför kom USA att storsatsa på Nato. Kort efter utbrottet av Koreakriget godkände kongressen ett paket på 4 miljarder dollar avsett att stärka försvaret av Västeuropa.
Alliansen utvidgades 1952 med Grekland och Turkiet. 1955 anslöt sig Förbundsrepubliken Tyskland (Västtyskland) och 1982 Spanien. Frankrike, som ville föra en mer självständig utrikes- och försvarspolitik, lämnade 1966 den del av samarbetet som rör samordning och samträning av militära styrkor, men ingår fortfarande i den kollektiva försvarspakten.
Nato kom också att ifrågasätta när Storbritannien och Frankrike kom att intervenera i Egypten under Suezkrisen 1956 utan att ha konsulterat med USA ställdes sig Washington på Sovjetunionens sida och frontade sina nära engelska och franska allierade.
Den ryska aggressionen i Ukraina våren 2014 ledde till ännu ett nytt skede i Nato:s historia. Med det nygamla hotet från Ryssland återvände organisationen till den europeiska scenen, med Östersjön som strategiskt centrum.
Lyssna också på Able Archer – när världen var minuter från kärnvapen-utplåning.
Bild: Nato-poster från 1960. Wikipedia.
Musik: Cinematic Dramatic Adventure Hollywood Orchestra Strings March Trailer av MEDIA MUSIC GROUP, Storyblock Audio.
Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Annandag påsk och Nordegren & Epstein bjuder på ett specialprogram med gobitar från vårens program. Vad är skillnaden mellan en miljardär och en oligark? Skrev Mozarts syster egentligen hans violinkonserter och är det dags att kasta bh:n?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad är skillnaden mellan en oligark och en vanlig miljardär?Efter Rysslands invasion av Ukraina har ryska oligarker fått stor uppmärksamhet. Hur de kunde bli så ofantligt rika i samband med Sovjetunionens fall och vilken roll har de spelat för Vladimir Putins allt mer auktoritära sätt att styra Ryssland? Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan gästade programmet för att hjälpa oss reda ut det.
Hur mycket av Mozarts musik skrevs av hans storasyster?Maria Anna Walburga Ignatia Mozart, kallad Nannerl, var hunsad av sin far, och trots sina uppenbara musikaliska talanger levde hon större delen av sitt liv en tillbakadragen tillvaro långt från rampljuset. Nu föreslår en pensionerad dirigent och professor, Martin Jarvis, att Nannerl kan vara den verklige upphovsmannen bakom flera av Mozarts violinkonserter. Hur vanligt är det att systrar och fruar ligger bakom kända kompositörers verk? Det diskuterade vi med musikkritikern Edit Söderström och konsertmästare Malin Broman.
Rullator-specialRullatorn - den svenska uppfinningen från 1978 som betytt så oerhört mycket för svenska åldringars välmående. Marianne Kylberg, programdirektör på arbetsterapeutprogrammet Lunds Universitet har forskat om rullatorn och så besökte Gerd Klang, rullatoranvändare, Daniel Alling och Louise Epstein i studion.
Gör bysthållaren livet bättre eller sämre?Under pandemin har många passat på att gå bh-lösa i sin hemmakarantän. Är det ett trendbrott eller kommer bysthållaren att åka på igen när arbetsplatsen kallar? Hur ser sambandet ut mellan bh-trender och samhällsutveckling? Vad är det egentligen som styr detta klädesplaggs vara eller icke vara? Det frågade vi Louise Wallenberg, professor i modevetenskap vid Stockholms universitet.
Programledare: Louise Epstein, Thomas Nordegren och Daniel Alling.
Producenter: Amanda Rydman, Jennie Sjöström och Olle Björkman.
-
Hur kunde oligarkerna bli så ofantligt rika i samband med Sovjetunionens fall och vilken roll de har spelat för Vladimir Putins allt mer auktoritära sätt att styra Ryssland. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Vad är skillnaden mellan en oligark och en vanlig miljardär?På senare tid har flera ryska oligarker fått stor uppmärksamhet. Vad kommer egentligen att hända med deras ofantliga förmögenheter när sanktionerna mot dem och den ryska ekonomin får full effekt och hur kommer det i sin tur att påverka Vladimir Putin?
Idag ska fördjupa oss i ämnet genom att även reda ut hur de kunde bli så ofantligt rika i samband med Sovjetunionens fall och vilken roll de har spelat för Vladimir Putins allt mer auktoritära sätt att styra Ryssland. Med oss är Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan.
Odla eget när priset på livsmedel ökarMycket tyder på att intresset för att odla sin egen mat kommer att öka nu när livsmedelspriserna väntas stiga. För att verkligen kunna producera så att det gör skillnad i skafferiet brukar det krävas en hel del hårt arbete och mycket grävande.
Men nu håller en ny odlingsmetod på att få spridning som går ut på att man inte ska gräva i onödan. Är "no dig" som metoden heter på engelska lösningen för lata odlare? Det ska vi prata om idag med författare och journalisten Bella Linde.
Och så undrar jag vilka filosofiska frågor man måste ställa sig innan det någon gång i framtiden är dags att återuppta arbetet med att kolonisera planeten Mars. Kan även bråkstakar få en chans på en ny planet?
Programledare: Louise Epstein
Bisittare: Daniel Alling
Producent: Jennie Sjöström -
Hej! Den senaste veckan har jag varit totalt absorberad av nyheterna, och jag har spenderat mycket tid på att försöka förstå vad som händer. Jag har länge varit intresserad av geopolitik och historia, och generellt så följer jag händelserna i världen.
Nu när det händer saker som påverkar oss alla, och som antagligen förändrar världen, då tycker jag det är viktigt att man läser på och informerar sig så mycket som möjligt. Därför har jag gjort en sammanfattning av vad jag läst och hört och hur jag uppfattar situationen när det kommer till varför Putin har invaderat Ukraina.
Detta är en väldigt sorglig händelse, och jag har vänner både från Ryssland, Ukraina och Belarus, och därför känner jag mig personligen involverad. Hoppas ni gillar avsnittet! Och cлава Україні!
--------------------
Om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt kan du bli patron. Gå in på min hemsida www.swedishlinguist.com och klicka på länken till min Patreon-sida!
På min hemsida kan du också hitta information om kursen Strong Swedish! Kursen för dig som redan förstår den här podden och annat enkelt material relativt väl, och vill avancera till nästa nivå i svenska.
Följ mig på instagram: swedish.linguist
--------------------
If you want to support the podcast and get transcripts to all episodes, you can become a patron. Go to my website www.swedishlinguist.com and click the link to my Patreon page!
On my website you can also find information about the course Strong Swedish! The course for you who already understand this podcast quite well, and want to advance to the next level in Swedish.
Follow me on instagram: swedish.linguist
-------------------
Första delen av artikeln: (du kan också läsa den på min hemsida)
Datum för den här artikeln: 2:a mars 2022 (den andra mars tjugo-hundra-tjugotvå)
Först vill jag säga att jag definitivt inte är någon expert, och jag har absolut ingen formell utbildning i det jag pratar om här. Men jag har länge varit väldigt intresserad av historia och geopolitik, och jag har läst mycket om de här ämnena. Det jag pratar om här bygger både på sådant som jag har vetat sedan innan, och sådant som jag har läst och hört den senaste tiden.
1. Geopolitiskt / Militärt - Ryssland behöver en buffert för att skydda de innersta och viktigaste delarna av landet.
Ryssland är ett jättestort land. Det största landet i världen. Men 80% av befolkningen och den viktigaste infrastrukturen finns i ett relativt litet område. Det är ungefär den europeiska delen av Ryssland, och den viktigaste delen av landet.
Problemet är att det här området ligger på den stora europeiska slätten. En slätt är ett platt område, utan berg, ett område som är väldigt lätt att ta sig över. Det går snabbt att transportera både människor och saker, inklusive militär.
Rysslands gräns mot Estland, Lettland, Belarus och Ukraina ligger nästan helt på den stora europeiska slätten. Det här är en extremt stor säkerhetsrisk för Ryssland. Över 2000 kilometer av platt, öppen terräng. Det är nästan omöjligt att försvara en sådan gräns.
Under Rysslands historia har landet alltid försökt skapa en buffert västerut. Genom att kontrollera Baltikum, Belarus, Ukraina och östra Polen har Ryssland kunnat reducera gränsen från 2000 till 600 kilometer. Det är en stor skillnad, och betyder mycket för Rysslands säkerhet.
Då förstår man också varför Putin sa att Sovjetunionens fall var den största geopolitiska katastrofen i vår tid. Idag är Polen och de baltiska länderna medlemmar i NATO. Därför har det blivit extra viktigt för Ryssland att ta kontroll över Belarus och Ukraina.
En detalj här är också att sedan Ryssland annekterade Krim har Ukraina stängt av vattnet dit, och det har skapat stora problem där. Krims vatten kommer ifrån ett område längre norrut, och om Ryssland får kontroll över det området kan man lösa vattenproblemet på Krim.
...för hela artikeln med övningsfrågor och översättningar, klicka här!
-
I dagens avsnitt bemöter Gabriel och Åsskars lyssnarnas oroliga frågor i ett avsnitt om kriget i Ukraina. Dom pratar om att det är viktigt att ventilera sin oro, om desinformation och kriget om sanningen, om Rysslands invasion, Sovjetunionens fall, NATO, Ukrainas historia och mycket annat. Men det handlar inte bara om kriget, Gabriel berättar även fun facts om landet Ukraina, ett fantastiskt land som är så mycket mer än ett krig! Du får lära dig om hur världens längsta instrument låter, hur ukrainsk midsommar firas och varför världens djupaste tunnelbana ligger i Kyiv.
Dagens ord: desinformation, NATO
Produceras av Frälsningsarmén
www.kylskåpsradion.se
-
Sedan Sovjetunionens fall har USA varit ensamma herrar på täppan, men det kan vara påväg att förändras.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Andra världskrigets slut var startskottet för en global världsordning med amerikansk militär dominans. Vi lever i den än idag, världsordningen som kallas Pax Americana. Men är den på väg att ta slut? Allt fler ställer sig den frågan efter flera uppmärksammade amerikanska reträtter de senaste åren.
P3 Dystopia reder ut USA:s uppgång och fall på världsscenen och om Ryssland eller Kina kommer fylla den plats som kanske snart lämnas öppen. -
I år har det gått 30 år sedan Sovjetunionens fall. Vad var det som hände och hur kommer det sig att vi trodde att allt skulle gå bra – bara marknadskrafterna fick styra?
När Sophie Heine öppnade fönstret den där augustidagen 1991 såg hon stridsvagnarna rulla förbi, på väg mot centrala Moskva. Det hade hänt något – men vad?
Den där morgonen för trettio år sedan var början på en ny tidräkning, världen efter kalla kriget och Sovjetunionens sammanbrott. Idag hårdnar situationen på nytt och återigen står konflikten mellan stormakterna i fokus.
Hur var det under de första åren? Hur kom det sig att Putin lyckades ta över makten, vad är det som lett fram till situation vi har idag. Och – vilket ansvar har vi för utvecklingen i Ryssland, Ukraina och Belarus?
Vi pratar identitet, Ryssland och Sovjetunionen med:
Sophie Heine, frilansjournalist som var på plats i Moskva i augusti 1991. Martin Uggla, ordförande i Östgruppen som började sitt engagemang i Svenska freds.Programledare: David Isaksson.
- Laat meer zien
