Antarktis Podcasts
-
Vi diskuterar dolda versioner, hämtar hjälp välkomnar grupper och antar en del om Antarktis.
-
Skjutglada norrmän, nojiga forskare och massvis av snö! En Alien bestämmer sig för att landa i Antarktis för att på ett snabbt och smidigt sätt ta över jordens befolkning. Men borde hen inte siktat på New York? Varför sover inte McCready bra? Håller den?
Manus: Bill Lancaster
Regi: John Carpenter
I Rollerna: Kurt Russell, Wilford Brimley, Keith David m.fl.I studion: Martin Soneby, Fanny Agazzi, Ola Aurell (och Erik på länk)
-
Hur kommer det sig att vi hittar teknologiska saker djupt ner i marken helt inkapslat i sten? Hur kan man ha ritat Antarktis på en karta helt utan is? För att du inte lever i den första avancerade civilisationen på jorden.
Om du tycker om denna podd, kan du beställa den som bok.
Här beställer du boken "Forntida Astronauter - Gudarna Måste Vara Tokiga":
https://www.solentro.se/publish/astronauter-forntida/forntida-astronauter--gudarna-maste-vara-tokiga
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur kommer det sig att vi hittar teknologiska saker djupt ner i marken helt inkapslat i sten? Hur kan man ha ritat Antarktis på en karta helt utan is? För att du inte lever i den första avancerade civilisationen på jorden.Om du tycker om denna podd, kan du beställa den som bok.Här beställer du boken "Forntida Astronauter - Gudarna Måste Vara Tokiga":https://www.solentro.se/publish/astronauter-forntida/forntida-astronauter--gudarna-maste-vara-tokiga Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Havet fungerar som en buffert för människans uppvärmning av planeten då det absorberar värme och tar upp koldioxid. Havet är dock i konstant förändring och vi kan se trender i de stora havsströmmarna som Golfströmmen och den Antarktiska cirkumpolarströmmen. I dagens avsnitt pratar vi om de trenderna. Vi ställer också frågor som: Varför höjs havet olika mycket på olika platser? Vilka delar av världen påverkas mest av havsnivåhöjningarna? Sen bjuder vi på några ”aha”-upplevelser när forskarna berättar om hur havsytan inte är platt, om hur Sverige påverkas starkare av avsmältningen av inlandsisen i Antarktis än på Grönland, och om hur Antarktis har så mycket inlandsis att det teoretiskt sett skulle kunna höja havsnivån med 58 meter (!). Gäster i avsnittet är oceanograferna och klimatforskarna Magnus Hieronymus och Ralf Döscher.
Förklaringar av begrepp som används i avsnittet:
Geoid = en fysikalisk yta som sammanfaller med havsytans genomsnittliga nivå och dess tänkta förlängning under kontinenterna.
Termohalin cirkulation = det är densitetskillnader i havet till följd av temperatur (termo) och salt (halin) dom driver de djupa havsströmmarna
Sterodynamiska förändringar = vattenståndsförändringar som beror av förändringar i havets salthalt, temperatur och cirkulation
Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:
Inlandsisar och havsnivåhöjningHavsnivåhöjning i SverigeGlobal havsnivåhöjningLandhöjning och vattenståndSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: [email protected]
Vad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten...
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Händerna, och inte minst tummarna, har tjänat människan väl. Men den vår främsta väg in i världen på väg att förlora sin betydelse? Och vad händer då? Journalisten Anna Thulin reflekterar över saken.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-06-03. Essän är inläst av Sofia Strandberg.
I en glasmonter på Paris naturhistoriska museum står hon, ett skelett under en oansenlig skylt med ordet ”primater”. Hon har något rätare ryggrad än sina närmaste släktingar som hukar bredvid, men annars tycks ganska få saker skilja henne från de andra. Förutom tiden så klart, miljontals år har utvecklat våra arter i olika riktning; en av oss fick en längre och rörligare tumme. Med tiden fick det stora konsekvenser.
Jag fingrar på glaset trots att man inte får, kan inte motstå instinkten att sträcka ut handen och röra. Den känslan drabbar mig ofta. Att pilla och peta på okända ytor, dyra målningar och klibbiga, kvarglömda rester i kylen. Barnsligt, jag vet, men finns det inte något djupare i denna drift? Som barnet rör vid allt när hon upptäcker världen, för att tillägna sig existensen med känselminnet.
På en annan plats i museet finns en skylt som informerar om tummen. Den är något alldeles exceptionellt och gemensam för de flesta primater. Det finns fem olika typer av leder i människokroppens skelett, och hos oss finns den två-axlade leden bara i tummen. Den gör att tummen går att vicka både fram och tillbaka och i sidled. En nätt liten rörelse som skapat djupgående vibrationer i mänsklighetens historia. Arkitektur, konst, nya uppfinningar… Allt vi har skapat och tagit oss för, har vi åstadkommit tack vare våra händer.
”I avsaknad av något annat bevis skulle tummen ensam övertyga mig om Guds existens”, ska Isaac Newton ha sagt, han som formulerade teorier om mycket större rörelser och universell gravitation. En tumme kan ha många innebörder, men i sociala medier ser vi den oftast som en stiliserad symbol. Tummen upp, gilla! Tummen ned, kommentarer överflödiga. Kanske är det snart våra egna händer, i hud och kött och blod, som blir överflödiga. Fler arbeten tas över av maskiner och blir automatiserade, vi tillägnar vi oss världen med ett enkelt tryck på skärmen. eller med rösten: Alexa, Siri, Google, vad blir det för väder idag?
Vad händer med handen när dess roll förminskas och ersätts av ny teknik? Det frågar sig Göran Lundborg, handkirurg och forskare, i boken ”Handen i den digitala världen”. Han konstaterar att vår hjärna innehåller fler än hundra miljarder nervceller – ungefär hälften så många som de stjärnor som ryms i vår egen galax Vintergatan – och att en stor del av dessa nervceller står i direkt kontakt med känslosinnet, inte minst våra händer. Lundborg ser hur handen marginaliseras i skolan, i vården och inom kreativt skapande yrken. Vi har på kort tid fått tillgång till digitala hjälpmedel och ny teknik, men det finns ännu ganska lite forskning om hur det påverkar oss på sikt. Vad innebär det för minnet och lärandet att små barn lär sig läsa och skriva via skärmar? Att patienter undersöks på distans, utan den fysiska kontakten? Finns det en risk att delar av vårt kulturarv går förlorat när handskrift och traditionellt hantverk blir en kunskap för de få? Alla dessa spörsmål är berättigade, men den fråga som verkligen fångar mig handlar om hur själva beröringen förändras i en digital tid.
Charles Spence, professor i experimentell psykologi vid Oxfords universitet, talar om att vi lever i en tid av beröringshunger. Vi är förvisso överstimulerade, men det gäller ögon, oljud, information. ”Allt är visuellt och auditivt, de rationella sinnena överstimulerar oss men de känslomässiga sinnena, känsel, doft och smak försummas.” Våra sinnen samspelar och när ett eller flera av dem förstärks, är det ofta på bekostnad av de andra. Det behöver inte vara av ondo. Blinda musiker kan utveckla ett makalöst ljudgehör. Läsare av punktskrift får en förfinad känsel. För den som har begränsad rörelseförmåga, till exempel i sina händer, är hjälpmedel såklart fantastiska. Men hur blir det för framtidens människor? Kommer vi att bli bättre på att avläsa bilder och tolka ljud när hörsel och syn premieras framför känsel? Eller kommer skaparna bakom den nya tekniken försöka omfamna fler sinnen i sina produkter?
Jag tror kanske mer på det senare. Redan nu utvecklas skärmar med olika textur för att skapa en mer behaglig läs- och känselupplevelse. Göran Lundborg nämner robotsälar som ska lugna äldre och försöken att utveckla maskiner som visar känslor. Men man behöver inte vara en teknikfientlig bakåtsträvare för att tycka att det senare är ett fattigt substitut för mänsklig beröring. Även om vi försöker byta ut handens förmåga att uppfatta världen med artificiell känsel och elektriska impulser, så går det inte att jämföra med känslan av hud mot hud. Tänk en värld utan fingertopparnas fina känselspröt. En rörelse över en älskades arm som får huden att knottra sig. Den lätta elektriska stöten som sätter själva själen i gungning.
Jag tänker på Sara Stridbergs roman ”Kärlekens Antarktis”, där huvudpersonen, en mördad kvinna, ständigt återkommer till två brytpunkter i sitt liv. Dels dödsögonblicket, där mördarens händer om halsen får en obehaglig och nästan intim känsla. Och dels när hon föder sina barn. Att få hålla själva livet i sina händer. Hud mot hud, möta den nyföddas suddiga blick.
Men vad är det egentligen som händer i kroppen när vi rör vid varandra? I artikeln ”The Social Power of Touch”, skriver vetenskapsjournalisten Lydia Denworth om de nervtrådar som leder till vissa hårbeklädda hudpartier på kroppen, som handrygg, rygg och underarmar. Dessa specialiserade trådar kallas CT-nerver och går direkt till hjärnan och utsöndrar hormon som påverkar våra känslor och vårt välbefinnande. Alltså är beröringen en mycket direkt källa till närhet, intimitet och meningsskapande.
Vårt virtuella sökande efter närhet tycks inte skapa samma goda känslor. Ungefär en fjärdedel av alla svenskar uppger att deras tid på sociala medier känns meningsfull, ändå är mobilen nästan en förlängning av oss själva, en hand i handen, som orsakar fantomsmärtor om man glömmer den i andra rummet.
Exakt hur de kommer att förändras – vår kultur och kulturvärld, vårt minne och lärande – är som sagt ännu oklart. Men att de förändras vet vi, och vi vet också detta: Att värna om vårt taktila sinne handlar om att värna något som går djupare än det exklusivt mänskliga: förmågan att beröra och bli berörd.
Jag sträcker ut handen mot museets monterglas – nej, inte röra. Där är benen, som jag tänker mig som både svala och sträva, hårda och mjuka. Och ovanför dem händerna, som skapar, smeker, skadar och håller när de rör sig genom tiden.
Anna Thulin, journalist och författare
Inläst av kulturredaktionens Sofia StrandbergOmnämnt i essän:
”Handen i den digitala världen” av Göran Lundborg, Carlsson Bokförlag, 2019.
”The Social Power of Touch” av Lydia Denworth, Scientific American Mind, 2015.
”Kärlekens Antarktis” av Sara Stridsberg, Albert Bonniers Förlag, 2018.
”Svenskarna och Internet”, Internetstiftelsen i Sverige, 2019. (Uppdaterade siffror finns på: https://svenskarnaochinternet.se/)
Muséum national d’histoire naturelle ligger i den botaniska trädgården Jardin des Plantes i Paris.
-
Obs! Av misstag laddades en oredigerad version av det här avsnittet upp ursprungligen så att de poddlyssnare som laddade ned avsnittet de första dagarna behövde lyssna igenom några minuters tjatter kring kaffeborden innan föreläsningen satte igång. Nu är rätt version av avsnittet inlagt!
I våras var delar av Antarktis 40 grader varmare än normalt, i somras befann sig en tredjedel av Pakistan under vatten och de senaste åtta åren har varit de varmast uppmätta någonsin. Forskare talar om att hela civilisationer kan falla och miljarder människor tvingas på flykt om klimatpolitiken inte blir mycket mer ambitiös. Det är lätt att bli uppgiven när man hör detta – men tänk om kyrkan sitter på nycklar för att förhindra framtida klimatkatastrofer?
I det här avsnittet kan ni höra Micael föreläsa för Västerås RPG-förening om att Bibeln ger oss viktiga insikter om förnöjsamhet, enkelhet och självbehärskning, om hur miljövänligt lärjungaskap kan se ut i praktiken och om när Gud själv griper in mirakulöst för att främja miljö och rättvisa i vår tid.
Gå med i den kristna föreningen God Jord för mer inspiration för miljö och rättvisa: https://godjord.nu/
Nu kan Micaels nya bok Dokumenterade språkmirakler beställas – läs om över 80 exempel på när Gud har gett människor språk de inte kan: https://www.sjobergsforlag.se/bocker/apologetik/dokumenterade-sprakmirakler-micael-grenholm
Kolla in Keystory – den nya streamingtjänsten som erbjuder kristna ljudböcker och annat uppbyggligt material: https://www.keystory.se/
Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på [email protected]
Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/
Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket
Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten
Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com
-
Jag har länge tänkt att surrogatmödraskap vore ett bra poddämne. Så såg jag Josefin de Gregorio, författare och litteraturredaktör på Svenska Dagbladet, diskutera detta på Twitter med Teodor Koistinen (som är en vän, även om han tycker att jag har fel i mycket). Teodor gillade en kampanj från Moderata ungdomsförbundet, där de skriver att man vill “stärka kvinnors rätt till sin egen kropp” och som ett led i det legalisera surrogatmödraskap. Hennes svar var: “Legalisera surrogatmödraskap är ett steg i helt fel riktning. Kvinnor är inte handelsvaror.”
Efter det följde en mycket kort debatt som slutade i att de kom fram till att de inte höll med varandra och inte skulle nå längre. Jag tänkte att jag skulle utmana Josefin, och mig själv, med svåra frågor om surrogatmödraskap.
Min ingång är att jag har en vän som har fått två barn med hjälp av en surrogatmamma. Min vän och hans make har gjort det i USA, och det har kostat skjortan för dem. Vilket innebär att mamman har fått bra betalt, och hon har fått god vård. De har också hållit kontakten, som jag förstår saken. Min väns familj – med två män och deras barn – hade inte varit möjlig om inte kommersiellt surrogatmödraskap var tillåtet i vissa amerikanska delstater. Vem är jag, eller någon annan, att sätta mig till doms över det?
Vi pratar om detta och gränserna för vad man kan tänkas få göra med sin kropp. Är allt verkligen till salu? Om inte, hur kan man argumentera för motsatsen?
Från livets början rör vi oss till livets slut och diskuterar dödshjälp. Jag håller just nu på att skriva en essä om detta, och det är en fråga jag diskuterat privat med Josefin under lång tid. Det är också något hon har skrivit om.
En väns mamma avslutade nyligen sitt liv. Det var slutet på en lång process, där hennes lungor successivt lade ned. De började leta transplantation, men på grund av pandemin så drog det ut på tiden. Till sist kunde hon inte andas utan hjälp av en maskin. Så en dag fick hon äntligen nya lungor. Det krävdes ingen återhämtning. Hon var direkt uppe på benen, full av energi. Som ett mirakel. Hon och hennes man, min kompis pappa, köpte nytt hus och en hund. Pensionen de hade sett fram emot tillsammans kunde börja. Sedan började kroppen stöta bort lungorna. Snart var hon sängliggande igen. Varje andetag en kamp. Och några nya lungor kunde hon inte få, ens om hon hade velat. När kroppen skjutit bort ett organ är man inte längre legitim som mottagare. Hon bestämde sig för att sluta äta och dricka och dö. Hela vägen fram till döden var hon klar i huvudet. Hon var sig själv hela vägen, så att säga. Hon var lika beundransvärd i livet som i döden, skulle jag säga. En kvinna som imponerade på dem hon mötte.
Jag måste säga att hennes sätt att hantera döden har fått mig att omvärdera frågan om dödshjälp. Så varför behövde hon svälta och törsta ihjäl? Varför kunde hon inte fått en spruta, som man kan få i Oregon i USA? Det hade förkortat hennes lidande. Här blir frågan religiös. Har man rätt att avsluta ett liv man fått till skänks av Gud? Jag lutar åt ja, Josefin lutar åt nej. Men så är jag en enkel hedning som aldrig riktigt förmår mig bli kristen fullt ut. Jag tror att döden är att föredra framför att förlora sig själv till ALS, demens eller aggressiv cancer. Jag tror jag har rätt, men jag kan ha fel. Hade det inte varit för kristna som trodde på livets okränkbarhet hade aldrig slaveriet avskaffats runtom i världen.
Vi avslutar med en diskussion om den nya regeringens förslag på en ny kulturkanon. Lyssna hela vägen så får ni ett exklusivt boktips av SvD:s främsta bokexpert!
Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.
Jag kan också rekommendera hennes skönlitterära böcker Antarktis från 2013 och Samuel är mitt namn från 2017. Hennes essä Emily Dickinson och vulkanerna kom 2019 och fick Gerard Bonniers essäpris året efter. Här kan man läsa allt hon skrivit i SvD.
Battle of ideas
Jag var i London förra helgen och deltog på ett slags debattfestival som kallas Battle of Ideas. Jag kommer återge en del av det som skedde där i nästa text. Mitt bråk med en italiensk socialist, som uppskattade min bråkighet mer än de brittiska, tyska och tjeckiska paneldeltagarna.
Samtidigt passade Unherd på att spela in en intervju med mig som just publicerats på deras hemsida. Intervjuaren Freddie Sayers har fått en del kritik för att han ställde tuffa frågor till mig, men jag tycker att det är precis som det ska vara. Om ens uppfattningar och argument inte tål granskning så kanske de inte är särskilt välunderbyggda till att börja med. (Här kan man läsa en text baserad på intervjun.)
Om ni har missat Freddies intervjuer på Unherd så är det något jag rekommenderar. Han har förmågan att göra samtalet mer konstruktivt med sitt sätt att ställa frågor på. (Dessutom är han halvsvensk och pratar nästan flytande svenska, vilket är mer än man kan säga om min engelska.)
Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.)
This is a public episode. If you’d like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe -
Nazistiska ufon, atombomber & mystiska självmord - Mysteriet Antarktis
Följ Solomon
Instagram - Solomon
YouTube - Familjen Foliehatt
Följ Martin
YouTube - Skarpt
YouTube - Perceptive
Lejonnästet av Martin & Solomon https://plus.acast.com/s/lejonnastet.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Åsskar försöker ta reda på vilket som är världens coolaste språk och gör det genom att undersöka de kallaste platserna på jorden. Gabriel berättar om de första människorna på Antarktis och massor av fakta om Grönland. Därefter lär sig Åsskar hälsa på språket kalallisut, också känt som västgrönländska, och tillsammans pratar dom om att det är viktigt att vi respekterar varandra och inte kallar varandra för namn som gör andra personer ledsna och får dem att känna sig kränkta.
Sedan är det dags för ett nytt världsrekordförsök! Gabriel förbereder så många korta frågor som möjligt och Åsskar pratar i överljudsfart under 10 minuter för att hinna med så många som möjligt. Det handlar om favoritfilmer och djur, burkaglass, när Åsskar ska flytta hemifrån och mycket annat. Mot slutet drabbas Åsskar av panik och förstår ingenting längre, men lyckas dom ändå slå rekord? Lyssna så får du veta!
Dagens ord: nunatak
Produceras av Frälsningsarmén
www.kylskåpsradion.se
-
Frida Bengtsson har åkt båt i Arktis och Antarktis, räknat pingviner, och tältat på samma ö som polarforskningspionjären Shackleton. Nu ägnar hon sig åt världshavens framtid från landbacken istället.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Hon har många erfarenheter från de år hon jobbat med havsfrågor åt miljöorganisationen Greenpeace. Men idag jobbar Frida Bengtsson som doktorand och studerar frågor om havsförvaltning. Ett byte av världar som kräver att hon tänker sig för ibland i sin nya roll som forskare. Hon tror på att hitta och lära sig av positiva lösningar på miljöproblemen till havs. Just nu är hon särskilt intresserad av en sorts taxiverksamhet för frusen fisk.
Reporter: Sara Sällström
[email protected]Producent: Lena Nordlund
[email protected] -
Välkommen till Audiovideoklubben. En podcast om regissörer och filmserier med Viktor Estemar Landegren och Alexander Wahlgren.
En galen, flamboyant miniserie är över men innan den gråa hösten är här vill Alex och Viktor stanna kvar ytterligare en vecka i musikalernas underbara värld.
Veckans mellanakt är en kommentarspodd till Tom Hoopers Cats.
Titta med i filmen samtidigt som Viktor berättar om obehagliga saker som hände i hans barndomshem, Alex ifrågasätter om Antarktis har en historia och Idris Elba är naken.
Nästa miniserie avslöjas, James Corden och Rebel Wilson sågas vid fotknölarna, CGIn hyllas, det pratas om Shutter Island, Les Miserables, John Adams och om Tom Hooper förstår något alls om takt och musik.
Varför anställdes inga sångare? Varför vill katterna röra varanda? Gråter musikalartister?
Detta, och mycket mycket mer i veckans mellanakt av AVK
Gilla, dela och sprid gärna våra inlägg. Det hjälper oss verkligen att nå ut till nya lyssnare i poddbruset!
Följ oss gärna på Instagram, Twitter och Facebook.
Hjälp oss nå våra mål genom att bli en Patreon på Audiovideonattklubben där du kan ta del av extramaterial som tack för ditt stöd.
Patreon.com/audiovideoklubben
Instagram.com/audiovideoklubben
Facebook.com/audiovideoklubben
Twitter.com/audiovideoklubb
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Han är den nya favoriten i Let´s Dance – och bakom rumban döljer sig en av våra favoritentreprenörer och föreläsare. Dessutom är han den första person i rullstol som bestigit Kebnekaise och Kilimanjaro. Han har också simmat 37 kilometer över Ålands hav, armcyklat från Malmö till Paris och skidat 300 kilometer över Antarktis till Sydpolen.
Du hajar – den här mannen vill du lära dig knep av!
I avsnittet med Aron Andersson får du
– Arons viktigaste strategier för framgång
– Life och Bio hacks som levlat Arons liv
– Strategierna för att hitta möjligheter där de flesta ser problem
– Stegen till en fantastisk mental inställning
…och mycket mer.
Du tänker rätt, detta vill du inte missa. På med lurarna och njut!
Starta Eget-Podden gör det enkelt att starta, driva och växa som entreprenör och företagare!
Kolla in Driva Eget med nyheter och inspiration www.driva-eget.se
Bli medlem i Driva Eget Premium och få tillgång till nyheter, kunskap, guider, mallar, kalkyler och som hjälper dig att lyckas med ditt företag.
Starta Eget-Podden ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!
-
Vårt högteknologiska samhälle med sitt beroende av elektricitet och kommunikationssatelliter blir allt känsligare för solstormar. Nu visar en studie att kraftfulla sådana kan inträffa även under delar av den 11 år långa solcykeln när solens aktivitet allmänt sett är låg.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det är genom att studera isotoper i 9 000 år gammal is från Grönland och Antarktis som forskare har funnit spår av en kraftfull solstorm långt före vår tid. Den verkar ha inträffat under en del av den 11-åriga solcykeln när aktiviteten skulle förväntas vara låg, något som tyder på att solstormar kan komma när vi inte skulle vänta dem.
Det här väcker förstås frågor om beredskapen för att skydda vårt moderna samhälle med sitt beroende av elektricitet, kommunikationssatelliter och annat som solstormar kan sätta ur spel. Men en hjälp kan då vara de nya satelliter som är på väg att skickas ut i rymden för att med några timmars varsel kunna varna oss, så att skyddsåtgärder kan vidtas.
Medverkande: Raimund Muscheler, professor i geologi, Lunds Universitet; Kristoffer Hultgren på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB; Ingemar Hansson, forskningsingenjör Lunds Universitet; Juha-Pekka Luntama, chef för ESAs avdelning för ”space weather”;
Reporter: Jon Thunqvist
Producent: Björn Gunér
[email protected] -
Tung raketbeskjutning av staden där frivilliga som aldrig hållit i ett vapen nu utbildas för att strida mot Ryssland - våra utsända rapporterar från Lviv. En ismassa stor som staden Rom har lösgjort sig från Antarktis... P4 Extra-gästen kommer hit idag med Kaffet. Och minst tre dialekter. Olof Wretling har lämnat Klungan och Mammas nya kille och showar på egen hand.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
6000 svenskar drabbas varje år av hjärtstopp. Bara 600 överlever. Nu startar Hjärtuppropet med profiler som Tomas Ravelli och Carola i frontlinjen.
Charlotte Kallas sista tävlingar i Piteå är rena rama segertåget.
Och så kliver vi ut på Röda Mattan och spekulerar lite om vilka som kommer att kamma hem flest Oscars på galan i natt.
- Laat meer zien
