Ungern Podcasts
-
Vilken plats har Vänsterpartiet i oppositionspolitiken ? Vilken roll spelar partiets Natokritik nu när Sverige är på väg in i alliansen ? Och varför blev det oenighet om partiets klimatpolitik?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I förra veckan blev Finland medlem i Nato. Hur det blir med Sveriges medlemskap vet vi inte än, eftersom både Turkiet och Ungern fortfarande bromsar. Nooshi Dadgostar säger att den situation som Sverige har hamnat i nu är mycket olycklig.
– Sverige måste vara mycket väl förberett när man går in i en sån här process på vad det innebär för våra relationer med andra länder och för Sveriges försvarsförmåga, säger hon.
Nooshi Dadgostar anser att det svenska agerandet har brustit och det gäller såväl den förra Socialdemokratiska regeringen som den nuvarande högerregeringen.– Om en bred samhällspolitisk analys hade gjorts inför processen, hade man upptäckt att Turkiet brukar agera på det här sättet och skapa en ”utpressningssituation” för Sverige, säger hon.
Finland har varit mer återhållsamt och behållit en större integritet i förhållande till Turkiet, säger hon.
Destruktiva interndebatterNooshi Dadgostar har en delad känsla efter det senaste valet, säger hon. Det gick bra i regionalvalet, men riksdagsvalet var en besvikelse, där backade Vänsterpartiet från 8 till 6.7 procents väljarstöd.
– Vi måste ha en större sammanhållning. Vi misslyckades med förankringen i partiet, säger hon nu.
”Destruktiva interndebatter” skadade valrörelsen, enligt partistyrelsens eftervalsanalys. Och den nya inriktningen på klimatpolitiken som partiledningen beslutade om, kritiserades även av partiets klimatpolitiska talesperson.
Vissa vänsterväljare tyckte att det ”skavde” när Vänsterpartiet i fjol röstade för en sänkt bränsleskatt.
Oenigheten ledde till att den klimatpolitiska talespersonen, Jens Holm, lämnade uppdraget för att istället bli kommunpolitiker i Stockholm. I en tidningsintervju sa han att han blivit utpekad på ett sätt han tyckte var “orättvist och okamratligt”.
– Om vi ska förmedla viktiga klimatbudskap så måste vi tala med en och samma röst, slår Nooshi Dadgostar fast.
Hon säger att omläggningen av klimatpolitiken beror på att partiet har misslyckats med att få med sig det svenska folket på den stora klimatomställningen.
Partiet planerar nu att lansera en klimatpolitik med inriktning på industrin och den stora samhällsomvandlingen som pågår i norra Sverige. Precis som när välfärden byggdes ut, så måste vi kommunicera vad vi ska ställa om till, säger Nooshi Dadgostar.
– Vi kommer att titta på vilken infrastruktur som är industrivänlig men som också förbättrar välfärd och välstånd i norra Sverige.
Regeringsbildningen ett misslyckandeI riksdagsvalet i fjol var det viktigaste målet för Vänsterpartiet att säkra en rödgrön regering. Nooshi Dadgostar kritiserar socialdemokraternas Magdalena Andersson för att inte samla oppositionen.
– Där är vi bekymrade över att det inte finns en koalitionsledare som fungerar samlande och inte gjorde det heller under förra mandatperioden på ett tydligt sätt. Vi framstod inte som ett trovärdigt regeringsalternativ.
Men de rödgröna partiernas misslyckade beror också på att Vänsterpartiet och Centerpartiet hade svårt att komma överens politiskt.
– Centerpartiet, om och om igen, under hela förra mandatperioden, valde att inte sätta sig i rummet med oss och det skadade förtroendet för helheten, säger Nooshi Dadgostar.
Nu har ju Centerpartiet fått en ny partiledare, Muharrem Demirok. Hur förändrad är dynamiken mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet?
– Det får vi ju se. Vi är övertygade om att vi skulle kunna skapa ett starkt vänsteralternativ inför nästa val.
Vad borde oppositionsledaren, alltså Magdalena Andersson göra, menar du ?
– Det är klart att hon behöver agera som en koalitionsledare. Och samla sitt underlag och sitt lag för gemensamma politiska förslag framåt. Nu tycker jag att det är lite tidigt att diskutera den typen av mer strukturerade samarbeten, det kanske kommer längre fram åt valet, säger Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar.
Lyssna på hela intervjun via länken under bilden.Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Katarina Helmerson
Tekniker: Hanna Melander
Producent: Margareta Svensson -
.. .
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
المحاضر وكاتب المقالات عمر مكرم يسعى لنشر رسالة مفادها أن الشباب يجب أن يعوا حرياتهم وحقوقهم، وفي حلقة هذا الأسبوع يحدثنا عن عمله على توعية طلاب المدارس.
كما نلتقي في هذه الحلقة بالمدرس المهندس عارف خليفة الذي تخصص بمجال المعلوماتية في المجر، وحصل على درجة الماجستير في مجال البرمجة من جامعة الـ KTH.
يعمل عارف مدرساً لتكنولوجيا المعلومات ولديه أيضاً شركته الخاصة التي تقدم خدمات في هذا المجال.
SVENSK TEXT
Hedersförtryck och datavetenskap i centrum
Omar Makram är debattör och föreläsare om kvinnor rättigheter och jobbar ofta med skolelever. Nu berättar han om sitt arbete.
Arif Khalifa jobbar som lärare och utbildare i IT-teknik.
Omar Makram är debattör, poddare och föreläsare. Han vill sprida budskapet att unga människor ska utvecklas och känna till sina fri- och rättigheter.
Arif Khalifa utbildade sig till dataingenjör från Ungern och har master från KTH på programmering. Nu jobbar som lärare och har också ett eget företag för att utbilda i olika typer av IT-kunskap.
-
Sverige har fått en ny flaggdag för första gången på nästan 100 år, men kungliga flaggdagar ska också bort och det har lett till dålig stämning från Hovet. Ungern tvekar till att säga ja till Sveriges Natoansökan, har de blivit inspirerade av Turkiet? Demirok har varit partiledare för Centern i en månad och det har inte gått jättebra. Och var är finansministern under den ekonomiska krisen?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Här möts de igen och pratar om politik på sitt egna sätt och lite annat. Med sig har de också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Tillsammans blir det mycket skratt och nästan allt du behöver ha koll på kring veckans politiska händelser.
Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Jonathan Bengtsson
Programmet spelades in den 3 mars 2023
-
Sverige har fått en ny flaggdag för första gången på nästan 100 år, men kungliga flaggdagar ska också bort och det har lett till dålig stämning från Hovet. Ungern tvekar till att säga ja till Sveriges Natoansökan, har de blivit inspirerade av Turkiet? Demirok har varit partiledare för Centern i en månad och det har inte gått jättebra. Och var är finansministern under den ekonomiska krisen? I den här podden möter du David Druid och Katherine Zimmerman som tidigare var kolleger i Morgonpasset i P3. Här möts de igen och pratar om politik på sitt egna sätt och lite annat. Med sig har de också Ekots politiska inrikesreporter Lova Olsson och satirikern Moa Wallin från P3 Klubben. Tillsammans blir det mycket skratt och nästan allt du behöver ha koll på kring veckans politiska händelser. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Jonathan BengtssonProgrammet spelades in den 3 mars 2023
-
Det har gått två år sen Kapitolium stormades. Allt färre människor lever i fullvärdiga demokratier. Och i den svenska debatten låter det ofta om det största hotet heter Sverigedemokraterna. Men är de största demokrati hoten verkligen högernationalister? Vad är det att “bli som Polen och Ungern”? Och hur mår egentligen partierna? Årets första avsnitt av Ideologipodden handlar det om all politisk främsta förutsättning: demokrati. Och om vi borde vara oroliga för dess framtid. Medverkar gör Andreas Johansson Heinö och Amanda Broberg.
-
Efter många och långa förhandlingar där Ungern och Polen i olika omgångar stretat emot har EU-länderna antagit ett direktiv om en global minimiskatt som bygger på OECD:s Pelare 2-regler. I det här avsnittet berättar Claes Hammarstedt om diskussionerna, vad som stått på spel och vad de nya reglerna kommer att få för konsekvenser både i Sverige och för det internationella skattesystemet.
-
Det svenska EU-ordförandeskapet står för dörren. Sveriges EU-minister Jessika Roswall gästar Sieps Podcast för ett samtal om regeringens prioriteringar, de politiska förutsättningarna och att få vara den som alla vill prata med.Det råder ingen brist på angelägna men också kritiska frågor som kommer att behöva hanteras i rådet när Sverige tar över ordförandeskapet i vår. Kriget i Ukraina, EU:s ekonomi och enigheten inom unionen för att nämna några. Efter två månader som EU-minister ser Jessika Roswall nu fram emot det svenska ordförandeskapet. Just frågorna om ekonomin, enigheten och EU:s stöd till Ukraina ställdes nyligen på sin spets när Ungern motsatte sig att EU skulle låna upp pengar till ett nytt stödpaket. Till slut enades länderna om stödet, och i vår blir det Sveriges uppgift att få EU:s medlemsländer att enas i frågor som kan vara minst lika svåra. Som EU-minister kommer Jessika Roswall att leda arbetet i Allmänna rådet, som bland annat hanterar frågor om EU:s grundläggande värderingar såsom rättsstatsprincipen i EU – även det ett område där enigheten inom unionen utmanas.Programledare är som vanligt Annika Ström Melin och Göran von Sydow. På sieps.se finns en temasida för EU-ordförandeskapet där det finns mer material att fördjupa sig i inför våren.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Sven Larson, svensk nationalekonom boende i Wyoming, gästar podden. USA står inför en skuldkris. EU står inför en produktionskris. Ungern och Polen som styrs med konservativare ideal går däremot bättre till EUs förtret. Vi pratar energisituationen, en smartare alternativ skolpolitik och om den nya regeringen verkligen är något att hoppas på.
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Annika Selin är ingenjör med ett hjärta som klappar för relationer och med en stor portion nyfikenhet på olika kulturer och språk. Hon är född och uppvuxen i Stockholm, men har bott utomlands i två omgångar; i Schweiz i början av 90-talet och i Ungern i slutet av 90-talet.
Annika har lång ledarerfarenhet och fick sitt första chefsuppdrag som 28-åring på järnvägslogistikföretaget Nordwaggon. De senaste 14 åren har hon verkat inom samhällsbyggnadsektorn; i affärsutvecklar- och ledarroller på Vectura Consulting, WSP och sedan ett år tillbaka som VD för Forsen och Forsen Partners.
Vatten i flytande och frusen form är Annikas element och fritiden spenderas helst i eller på vattnet. En nyfunnen passion är Zumbaträning utomhus med efterföljande vinterbad, "då känns det att man lever!"
-
Ungern går på tvären inom EU och Bryssel håller inne med utlovade pengar. Miljardbråket skapar en spricka som blir ett problem när Europa vill hålla enad linje mot Putin. Vilken sida står Ungern på?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán är urstark efter valsegern tidigare i år. I 16 år sammanlagt har han styrt landet och inte ens när hela oppositionen gick ihop i en allians kunde han besegras. Med den här förnyade kraften tar han sig nu an EU som hans parti Fidesz inte är särskilt förtjust i. Bryssels bästa motvapen är att hålla inne med pengar som Ungern blivit lovade.
Ungern fortsätter köpa rysk gasStriden mellan Bryssel och Budapest är extra problematisk just när EU behöver visa enad front mot Ryssland och Putin. Och gång på gång obstruerar Ungern i frågor som rör EU:s linje mot Ryssland. Ungern har varit emot sanktioner och samtidigt fortsatt köpa rysk gas. Vidare har Ungern hotat med att blockera EU:s beslut om budgetstöd till Ukraina för nästa år. Viktor Orbán själv framhåller att han alltjämt agerar för Ungerns bästa. Men andra håller inte med. Ungerns oklara hållning inför kriget har inte minst irriterat Polen och mellan de tidigare vännerna syns nu en splittring.
Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Sara Svensson, Ungernkännare och statsvetare vid Högskolan i Halmstad. Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker Svenska Dagbladet.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Andreas Ericsson -
Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?
Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.
Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Producent: Marie Liljedahl -
Efter fjorton år utomlands i sju olika länder har Thomas en bred kunskap kring system, samverkan och innovationsupptag. Vi pratar om Ungern och hur sjukvården ser ut där. Vi pratar rumänska patienter, hundar i Sollentuna och mycket annat!
-
Med utländska vapen fortsätter Ukraina att pressa Putins armé. Från Cherson sprids bilder på firande människor och blågula flaggor som åter hissas. Hör om besluten som kan avgöra krigets fortsättning.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
”Det här är början på slutet av kriget”, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj framför den samlade världspressen i Cherson på måndagen. Bilder har pumpats ut från den befriade staden, bilder som visar hur människor samlas på gator och torg för att fira. Men vad ligger bakom den ryska reträtten och Ukrainas så tydliga övertag på marken? Överstelöjtnant Joakim Paasikivi pekar ut det amerikanska raketartillerisystemet Himars som avgörande.
– Det ryska tillbakadragandet är en ren funktion av inget underhåll på grund av knäckta broar och två månaders kompetent ukrainsk offensiv med stridsvagnar, artilleri och soldater. Men utan Himars hade det inte gått tror jag.
Ungern blockerar förslag om nya EU-pengarUkraina uppmanar samtidigt omvärlden att fortsätta fylla på med vapen, ammunition och pengar. EU-kommissionen lade nyligen fram förslag om budgetstöd till Ukraina 2023, där man vill låna ut totalt motsvarande nästan 200 miljarder svenska kronor. Men Ungern sätter sig på tvären, vilket skapar osäkerhet inför nästa år. Osäkert är också om allt det som skickas i form av pengar och vapen kommer att räcka för att nå en slutgiltig seger och fred på Ukrainas villkor. Under veckans G20-möte har världens blickar också riktats mot Kina, som på sistone börjat svikta i sitt stöd för Ryssland.
Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan. Susanne Palme, EU-kommentator.
Programledare: Claes Aronsson
Producent: Therese Rosenvinge
Tekniker: Brady Juvier -
Konstantinopels fall år 1453 var slutet på den månghundraåriga kristna riksbildningen Bysan, men egentligen var nog det viktigaste resultatet det osmanska rikets slutliga etablering – med den nya huvudstaden Konstantinopel, dagens Istanbul, som centrum.
Framför Konstantinopels murar samlades en osmansk här på åtminstone 60 000 soldater med ett effektivt artilleri. De omkring 8 000 försvararna höll de osmanska anfallen stången från den 7 april fram till den 29 maj då staden till slut föll. I striderna ingick inte bara strider man mot man utan för den tiden tung artilleribeskjutning, underjordiska strider och sjöstrider.
I den nymixade reprisen av avsnitt 24 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt med idéhistorikern Peter Bennesved som Konstantinopels fall.
Konstantinopel hade fungerat som huvudstad för ett rike som existerat i mer än 1000 år beroende på hur man räknar. Bysantiska riket var arvtagaren till Romarriket och under århundraden det största och starkaste kristna riket innan de västeuropeiska rikena etablerades på allvar under tidig medeltid.
I mitten av 1400-talet var Bysans bara till namnet ett kejsardöme. Kejsaren i Konstantinopel kontrollerade egentligen bara ett mindre område på den europeiska sidan av Bosporen norr om Konstantinopel och en del områden i sydvästra Grekland tillsammans med ett antal öar. Riket var på alla sidor vid det här laget helt omgivet av det uppåtgående osmanska riket.
Den osmanske sultanen Mehmet II behövde visa att han dög som härskare i ett rike som han inte fullt ut kontrollerade. För att starka sin ställning inrikespolitiskt skulle en erövring av det mytomspunna Konstantinopel vara betydelsefullt. Dessutom vill han och den osmanska ledningen för alltid undanröja ett kristet brohuvud i veka livet på det osmanska riket. När snaran sakta drogs till kring Konstantinopel vädjade den bysantinske kejsaren Konstantin XI om hjälp. Men hans rop lämnades obesvarade eller med svävande löften. Påven, Ungern, Genua och Venedig hade begränsade resurser och var involverade i egna maktstrider.
Du som vill ta reda på mer slaget och Bysantinska riket kan läsa David Nicolle Constantinople 1453. The end of Byzantium, Oxford 2000 och Judith Herrin, Det bysantinska riket, Höör 2009.
Bild: Belägringen av Konstantinopel, av Philippe de Mazerolles - Bibliothèque nationale de France Manuscript Français 2691 folio CCXLVI v [2]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Vår kvinna i Washington D.C.
Karin Olofsdotter är sedan 2017 Sveriges ambassadör i USA och hon både bor och verkar i House of Sweden som ligger vackert vid Potomac-floden i hjärtat av stadsdelen Georgetown i Washington D.C.
Vad tycker Karin om amerikanerna och amerikansk politik? Och vad är hennes uppgift nu när Sverige är på väg att gå med i NATO? Karin, som har familj och två barn, har haft flera posteringar runt om i världen och hon har bl.a. varit ambassadör i Ungern samt tjänstgjort vid ambassaden i Moskva, NATO-delegationen och EU-representationen i Bryssel.
Vi samtalar om livet som karriärdiplomat, skolor och familjeliv, Karins uppväxt hemma i Halland och så hennes relation till SWEA förstås.
Karins Twitterkonto: @SWEambUSA
Ambassaden i Washington D.C.s sociala mediekonton:
Twitter: https://twitter.com/SwedeninUSA
Facebook: https://www.facebook.com/swedeninusa
Instagram: https://www.instagram.com/swedeninusa
LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/swedeninusa
YouTube: https://www.youtube.com/swedeninusa
House of Sweden på Facebook: https://www.facebook.com/houseofsweden
SWEA Washington D.C.: https://washingtondc.swea.org/
SWEAs 40-årsjubileum i Washington: https://washingtondc.swea.org/swea-40-ar/
SWEA-poddens team i detta avsnitt:
Intervju: Anna Bril (SWEA Stockholm) och Anna Frick (SWEA Washington DC)
Redigering: Anna Bril (SWEA Stockholm)
Webbredaktör: Ann-Sofie Berg (SWEA Singapore)
- Laat meer zien
