Vänsterpartiet Podcasts
-
Vilken plats har Vänsterpartiet i oppositionspolitiken ? Vilken roll spelar partiets Natokritik nu när Sverige är på väg in i alliansen ? Och varför blev det oenighet om partiets klimatpolitik?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
I förra veckan blev Finland medlem i Nato. Hur det blir med Sveriges medlemskap vet vi inte än, eftersom både Turkiet och Ungern fortfarande bromsar. Nooshi Dadgostar säger att den situation som Sverige har hamnat i nu är mycket olycklig.
– Sverige måste vara mycket väl förberett när man går in i en sån här process på vad det innebär för våra relationer med andra länder och för Sveriges försvarsförmåga, säger hon.
Nooshi Dadgostar anser att det svenska agerandet har brustit och det gäller såväl den förra Socialdemokratiska regeringen som den nuvarande högerregeringen.– Om en bred samhällspolitisk analys hade gjorts inför processen, hade man upptäckt att Turkiet brukar agera på det här sättet och skapa en ”utpressningssituation” för Sverige, säger hon.
Finland har varit mer återhållsamt och behållit en större integritet i förhållande till Turkiet, säger hon.
Destruktiva interndebatterNooshi Dadgostar har en delad känsla efter det senaste valet, säger hon. Det gick bra i regionalvalet, men riksdagsvalet var en besvikelse, där backade Vänsterpartiet från 8 till 6.7 procents väljarstöd.
– Vi måste ha en större sammanhållning. Vi misslyckades med förankringen i partiet, säger hon nu.
”Destruktiva interndebatter” skadade valrörelsen, enligt partistyrelsens eftervalsanalys. Och den nya inriktningen på klimatpolitiken som partiledningen beslutade om, kritiserades även av partiets klimatpolitiska talesperson.
Vissa vänsterväljare tyckte att det ”skavde” när Vänsterpartiet i fjol röstade för en sänkt bränsleskatt.
Oenigheten ledde till att den klimatpolitiska talespersonen, Jens Holm, lämnade uppdraget för att istället bli kommunpolitiker i Stockholm. I en tidningsintervju sa han att han blivit utpekad på ett sätt han tyckte var “orättvist och okamratligt”.
– Om vi ska förmedla viktiga klimatbudskap så måste vi tala med en och samma röst, slår Nooshi Dadgostar fast.
Hon säger att omläggningen av klimatpolitiken beror på att partiet har misslyckats med att få med sig det svenska folket på den stora klimatomställningen.
Partiet planerar nu att lansera en klimatpolitik med inriktning på industrin och den stora samhällsomvandlingen som pågår i norra Sverige. Precis som när välfärden byggdes ut, så måste vi kommunicera vad vi ska ställa om till, säger Nooshi Dadgostar.
– Vi kommer att titta på vilken infrastruktur som är industrivänlig men som också förbättrar välfärd och välstånd i norra Sverige.
Regeringsbildningen ett misslyckandeI riksdagsvalet i fjol var det viktigaste målet för Vänsterpartiet att säkra en rödgrön regering. Nooshi Dadgostar kritiserar socialdemokraternas Magdalena Andersson för att inte samla oppositionen.
– Där är vi bekymrade över att det inte finns en koalitionsledare som fungerar samlande och inte gjorde det heller under förra mandatperioden på ett tydligt sätt. Vi framstod inte som ett trovärdigt regeringsalternativ.
Men de rödgröna partiernas misslyckade beror också på att Vänsterpartiet och Centerpartiet hade svårt att komma överens politiskt.
– Centerpartiet, om och om igen, under hela förra mandatperioden, valde att inte sätta sig i rummet med oss och det skadade förtroendet för helheten, säger Nooshi Dadgostar.
Nu har ju Centerpartiet fått en ny partiledare, Muharrem Demirok. Hur förändrad är dynamiken mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet?
– Det får vi ju se. Vi är övertygade om att vi skulle kunna skapa ett starkt vänsteralternativ inför nästa val.
Vad borde oppositionsledaren, alltså Magdalena Andersson göra, menar du ?
– Det är klart att hon behöver agera som en koalitionsledare. Och samla sitt underlag och sitt lag för gemensamma politiska förslag framåt. Nu tycker jag att det är lite tidigt att diskutera den typen av mer strukturerade samarbeten, det kanske kommer längre fram åt valet, säger Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar.
Lyssna på hela intervjun via länken under bilden.Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Katarina Helmerson
Tekniker: Hanna Melander
Producent: Margareta Svensson -
Vad är det som gör att vi i Sverige har en osund miljö, där samma personer går fram och tillbaka mellan välfärdsbolag, lobbyistföretag och de politiska partierna? I dag snackar vi om korruption, välfärdslobbyism och varför det är dåligt. I studion finns Anna Herdy och med på länk under en del av programmet finns Twittraren @skolinkvisition eller Marcus Larsson som han heter i verkligheten, från Tankesmedjan Balans.
Läs mer om Tankesmedjan Balans här.
Läs mer om Vänsterpartiets förslag mot korruption här.
Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.
Ansvarig utgivare: Aron Etzler
-
Vad är det som gör att vi i Sverige har en osund miljö, där samma personer går fram och tillbaka mellan välfärdsbolag, lobbyistföretag och de politiska partierna? I dag snackar vi om korruption, välfärdslobbyism och varför det är dåligt. I studion finns Anna Herdy och med på länk under en del av programmet finns Twittraren @skolinkvisition eller Marcus Larsson som han heter i verkligheten, från Tankesmedjan Balans.
Läs mer om Tankesmedjan Balans här.
Läs mer om Vänsterpartiets förslag mot korruption här.
Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.
Ansvarig utgivare: Aron Etzler
-
100 dagar av ondhetsignalering, schabbel och bråk. Den SD-stödda Moderatregeringen har gjort bort sig i 100 av 100 dagar på nästan alla områden. I dag snackar vi om kaosregeringens första dagar vid makten, om vad som egentligen är den här regeringens projekt och på vilka sätt regeringen nu gör bort sig och Sverige runt om i världen. I studion finns Anna Herdy.
Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.
Ansvarig utgivare: Aron Etzler
-
100 dagar av ondhetsignalering, schabbel och bråk. Den SD-stödda Moderatregeringen har gjort bort sig i 100 av 100 dagar på nästan alla områden. I dag snackar vi om kaosregeringens första dagar vid makten, om vad som egentligen är den här regeringens projekt och på vilka sätt regeringen nu gör bort sig och Sverige runt om i världen. I studion finns Anna Herdy.
Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.
Ansvarig utgivare: Aron Etzler
-
100 dagar av ondhetsignalering, schabbel och bråk. Den SD-stödda Moderatregeringen har gjort bort sig i 100 av 100 dagar på nästan alla områden. I dag snackar vi om kaosregeringens första dagar vid makten, om vad som egentligen är den här regeringens projekt och på vilka sätt regeringen nu gör bort sig och Sverige runt om i världen. I studion finns Anna Herdy. Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.Ansvarig utgivare: Aron Etzler
-
Magdalena Andersson menar att regeringens uttalanden om Turkiet som en demokrati och avståndstagandet från kurdiska organisationer är att gå utöver överenskommelsen med Turkiet. Och hon ser SD som ett problem i Nato-processen.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson intervjuas om Nato-processen, om vad Socialdemokraternas vill med kärnkraften och om vad hon vill göra under tiden i opposition.
I veckan sade Turkiets president Erdoğan att Sverige inte ska förvänta sig Turkiets stöd med Nato-ansökan, efter att först en docka föreställande Erdoğan hängts upp och efter Rasmus Paludan brände koranen vid Turkiets ambassad i Stockholm i lördags. Det har också varit protester mot Sverige i delar av den muslimska världen och uppmaning om bojkott av svenska varor. Hur ser Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson på regeringens hantering av Nato-processen?– Jag vill ändå börja med att säga att vi är i ett väldigt väldigt allvarligt läge i Sverige, både med Turkiets reaktion och också med den uppmaning till bojkott som finns. Det är ju ett upptrissat stämningsläge just nu och många människor i Sverige är oroliga. Jag tycker det är viktigt att understryka det faktum att 28 av 30 Nato-länder har ratificerat vår Nato-ansökan, vi har säkerhetsförsäkringar från de stora Nato-länderna och det jobbade ju jag väldigt mycket med att säkerställa när jag var statsminister, säger Magdalena Andersson.
Med det sagt, vad tycker du om hur regeringen har hanterat detta?
– Jag tycker det är väldigt bra att regeringen har fortsatt att arbeta med den överenskommelse som vi slöt mellan Turkiet, Finland och Sverige som vi slöt på Nato-toppmötet i Madrid somras.
– Men nu har vi ju en väldigt väldigt svår situation och det är inte oproblematiskt att vi har ett öppet ordkrig mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna som ju också sitter i det inre kabinettet. Och därför har jag också sagt i veckan att jag tycker att Ulf Kristersson verkligen ska fundera igenom om Sverigedemokraterna är rätt parti att luta sig mot i den här situationen. För mig är det inte uppenbart att Sverigedemokraterna den här veckan har agerat med Sveriges bästa framför ögonen, utan det har väl funnits en viss mått partitaktik i deras agerande.
För ett år sedan när ni påbörjade Natoansökan var ju ni i ett läge där er samarbetspartner, Miljöpartiet, och Vänsterpartiet på er sida var emot Nato-anslutning, och det var också personer som viftade med PKK-flagga, är det någon skillnad mellan det och den nuvarande regeringens samarbete med Sverigedemokraterna?
– Jag kan ju konstatera att vi i juni, med det regeringsunderlag som vi hade då ju nådde den stora framgången i Madrid med den här överenskommelsen som gjorde att vi nådde invitee-status.
En del tycker att regeringen har varit för undfallande gentemot Turkiet, och inte stått upp för yttrandefriheten tillräckligt, tex när Ulf Kristersson fördömde dockprotesten och sa att den var ett sabotage mot Sveriges Nato-process. Tycker du att regeringen har böjt sig för mycket för Turkiet?
– Det är en väldigt svår situation. Det är viktigt att vi har ett gott och nära samarbete med Turkiet i det här läget. Sen har ju regeringen gjort en del uttalanden utöver den överenskommelsen som vi slöt i Madrid, och det är ett val som den här regeringen har gjort som jag kan konstatera tyvärr inte haft den effekt som man skulle kunna önska.
Vad tänker du på då?
– Dels att Tobias Billström så tydligt sagt att Turkiet är en demokrati och också avståndstagande från turkiska organisationer. Sen har å andra sidan en av de fyra i det inre kabinettet sagt att Erdoğan är en muslimsk diktator, så att...
Hur ser du på Turkiet då, är det en demokrati?
– Turkiet är en demokrati på så sättet att man har allmänna val men det är också viktigt att det finns en fri opinionsbildning i en demokrati och där brister det ju i Turkiet, både med fängslade journalister men också oppositionspolitiker som sitter i fängelse.
Vad är skillnaden mellan dina uttalanden om Turkiet och det som Ulf Kristersson har sagt?
Vad vill Socialdemokraterna med kärnkraften?
– Fast där har ju Tobias Billström på ett helt annat sätt liksom slagit fast att Turkiet är en demokrati medan jag har uttryckt mig på ett mer balanserat sätt, jag och den regering som jag ledde.Sveriges elebehov kommer att växa snabbare och mer än man har sagt tidigare - den bedömningen gjorde flera myndigheter före jul. Redan till 2035 kan vi behöva dubbelt så mycket el som idag, och ännu mer efter det. På Socialdemokraternas hemsida står det att det ska ske ”en successiv utfasning” av kärnkraften. Vill Socialdemokraterna bygga ut kärnkraften?
– Det här är en konstruerad konflikt från högerpartierna. Vi Socialdemokrater sade ja till ny kärnkraft i Energiöverenskommelsen som gjordes 2016. De måste ju lämna valrörelsen bakom sig. Nu handlar det inte längre om att komma med förslag som ser snygga ut på Instagram. Nu behöver vi hantera att faktum att vi nu har höga elpriser och här behöver hela den europeiska energimarknaden göras om det förväntar jag mig att Ebba Busch nu tar tag i som ordförande i det rådet. Och vi måste bygga ut vindkraften.
Bör man stödja kärnkraftsinvesteringar?
– Det är ju det som är den stora frågan nu, ska vi gå in med skattebetalarnas pengar eller inte i en kärnkraftsutbyggnad? Här hade ju regeringen förslag på kreditgarantier och vi gick inte emot det i vårt budgetförslag. Det är det vi borde diskutera, hur kan vi långsiktigt trygga en stabil elförsörjning med stabila villkor som näringslivet efterfrågar, säger Magdalena Andersson.
Växande klyftor under Socialdemokraternas tid vid maktenJämlikhet är en bärande idé för Socialdemokraterna. Men i decennier har klyftorna ökat i Sverige, och det skedde också under S:s senaste åtta år vid makten. I veckan visade SCB statistikmyndigheten att inkomstskillnaderna ökade rekordmycket 2021. Andelen i befolkningen med låg ekonomisk standard, omkring 15 procent, har ökat något, men framför allt är det dem som har bäst ställt som har fått det ännu bättre. I valanalysen från det fackliga idéinstitutet Katalys, sägs att socialdemokraterna intog en defensiv linje i fråga om skatter och fördelningspolitik för att inte skrämma bort borgerliga storstadsväljare. Håller Magdalena Andersson med?
Gäst: Magdalena Andersson, partiledare för Socialdemokraterna
Programledare: Cecilia Strömberg Wallin
Kommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentator
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Jakob Lalér -
Det här snackar vi om idag: Stödet för Sverigepriser, myten om den ”naturliga” elmarknaden och att priset på el inte löses med hjälp av dåligt konstruerade elprisstöd utan med hjälp av att ändra prissättningen. Vi går också igenom varför elektrifieringen är avgörande för klimatomställningen.
Gäst i dagens program är Birger Lahti, näringspolitisk och energipolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Läs mer om Vänsterpartiets förslag om Sverigepriser här: https://www.vansterpartiet.se/sank-elkostnaderna-infor-sverigepriser/
Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.
Ansvarig utgivare: Aron Etzler
-
Det här snackar vi om idag: Stödet för Sverigepriser, myten om den ”naturliga” elmarknaden och att priset på el inte löses med hjälp av dåligt konstruerade elprisstöd utan med hjälp av att ändra prissättningen. Vi går också igenom varför elektrifieringen är avgörande för klimatomställningen.
Gäst i dagens program är Birger Lahti, näringspolitisk och energipolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Läs mer om Vänsterpartiets förslag om Sverigepriser här: https://www.vansterpartiet.se/sank-elkostnaderna-infor-sverigepriser/
Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.
Ansvarig utgivare: Aron Etzler
-
Det här snackar vi om idag: Stödet för Sverigepriser, myten om den ”naturliga” elmarknaden och att priset på el inte löses med hjälp av dåligt konstruerade elprisstöd utan med hjälp av att ändra prissättningen. Vi går också igenom varför elektrifieringen är avgörande för klimatomställningen. Gäst i dagens program är Birger Lahti, näringspolitisk och energipolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Läs mer om Vänsterpartiets förslag om Sverigepriser här: https://www.vansterpartiet.se/sank-elkostnaderna-infor-sverigepriser/Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.Ansvarig utgivare: Aron Etzler
-
Det här snackar vi om idag:
Varför ska taxiförare som bokas upp via en app ha så dåligt betalt? Den 10 januari loggade apptaxiförare i Stockholm ut ur sina appar i protest mot dåliga villkor och löner. EU-parlamentet sköt i veckan upp beslutet om det så kallade plattformsdirektivet som kan komma att reglera det daglönarsystem i påhuggsekonomin som är taxibranschen.
Gäst: Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.
Ansvarig utgivare: Aron Etzler
-
Det här snackar vi om idag:
Varför ska taxiförare som bokas upp via en app ha så dåligt betalt? Den 10 januari loggade apptaxiförare i Stockholm ut ur sina appar i protest mot dåliga villkor och löner. EU-parlamentet sköt i veckan upp beslutet om det så kallade plattformsdirektivet som kan komma att reglera det daglönarsystem i påhuggsekonomin som är taxibranschen.
Gäst: Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.
Ansvarig utgivare: Aron Etzler
-
Det här snackar vi om idag:Varför ska taxiförare som bokas upp via en app ha så dåligt betalt? Den 10 januari loggade apptaxiförare i Stockholm ut ur sina appar i protest mot dåliga villkor och löner. EU-parlamentet sköt i veckan upp beslutet om det så kallade plattformsdirektivet som kan komma att reglera det daglönarsystem i påhuggsekonomin som är taxibranschen. Gäst: Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet. Det här snackar vi om idag är en podd som produceras av Vänsterpartiet. Den är möjlig för att du som lyssnar har varit med och samlat in pengarna som möjliggör den här produktionen. Vi vill stärka vår opinionsbildning på nätet och det kostar pengar. Vi har inga miljonärer i ryggen som högern har - men vi är många. Kan du vara en av dem som stödjer vårt arbete? Swisha 100 kronor till 123 041 01 91.Ansvarig utgivare: Aron Etzler
-
Utrikeskrönika 12 januari 2023.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Paris torsdag.
Den franska inrikespolitiska hösten har präglats av skandaler och maktskiften. Det började med en chock inom det franska vänsterpartiet i slutet av sommaren.
Vänsterledaren Jean-Luc Melenchons kronprins Adrien Quattenens anmäldes för misshandel av sin fru. Quattenens nekade till anklagelserna och påstod att det hela var en komplott orkestrerad från inrikesministeriet, men inrikesminister Gerald Darmanin fnös, och svarade med att anmäla Quattenens för förtal.
Qattenens dömdes sen till fyra månader villkorligt för misshandeln, och den som efterträdde Melenchon som ledare för vänsterpartiet blev istället nummer två i tronföljden Manuel Bompard.
Vänsterpartiets systerparti De gröna som också har kvinnofrågan högt på dagordningen drabbades i samma veva av en liknande kioskvältare. Deras ledare Julien Bayou anklagades i en internutredning för att ha utövat psykiskt våld mot flera kvinnor, inte minst sin senaste partner, och fick även han lämna sina ledaruppdrag.
Bayou protesterade också mot anklagelserna som han menade Kafkaartade och ansåg sig utsatt för en politisk kampanj av partiets starka kvinna Sandrine Rousseau, och menade att hon använder kvinnokampen för att uppnå egna politiska mål.
Men Rousseau menar att i en värld där det är mycket svårt att få någon dömd för trakasserier och våld mot kvinnor måste man prata om det. Samtidigt kom kritik mot dessa båda partier från flera håll för att ha agerat privatdomstolar mot sina kollegor innan myndigheterna sagt sitt.
Justitieminister Eric Dupond-Moretti sa att partier inte kan komma på en egen rättsordning. I Frankrike finns ett rättsväsende och en brottsbalk. För president Macrons nybildade minoritetsregering har det varit en höst med massiv beskjutning från alla håll.
Premiärminister Borne har för att slippa allt för många eftergifter till den frikostigare oppositionen målmedvetet drivit igenom sin budget utan majoritetsstöd i parlamentet.
Detta med hjälp av den impopulära och enligt kritiker odemokratiska möjligheten – paragraf 49:3. Kanske är det även så som den nya bespottade pensionsreformen Macrons bebis då pensionsåldern ska höjas från 62 till 64 år för den stora majoriteten fransmän kommer att ta sig in i lagboken.
Då är i så fall risken att vi kommer att behöva förhålla oss till en del strejker och demonstrationer här i vår. På högerfronten har det som till vänster varit maktskiften, dock ej skandalorsakade.
Marine Le Pen har lämnat över partiledarskapet för Nationell Samling till kronprinsen Jordan Bardella. Linjen Le Pen är därmed bruten även om Bardella faktiskt är ihop med ett av grundaren Jean-Marie Le Pens barnbarn. Marine Le Pen ska nu fokusera på att bli Frankrikes första kvinnliga president.
Det krympta Högerpartiet republikanerna kämpar på för sin överlevnad med hopp om att nya väljare finns på den yttre högerkanten. I höst valdes Eric Ciotti till ny ledare, en kraftig Macronkritiker som meddelat att han i ett presidentval mellan extremhögerns Eric Zemmour och mittenhögerns Emmanuel Macron skulle välja Zemmour.
Ja, där har ni den nya kartan. Gott nytt franskt politiskt år på er!
Marie Nilsson Boij, Paris
[email protected] -
En sammanfattning om vad som hänt i den svenska politiken under året.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det har hänt mycket i den svenska politiken under året. Det har varit val. Sverige har fått en ny regering, och en ny statsminister. Men året började med att en partiledare avgick.
I våras gick det dåligt för partiet Liberalerna. Väldigt få personer sa att de skulle rösta på partiet. I april slutade Nyamko Sabuni som partiledare för Liberalerna. Johan Pehrson tog över. Efter det började det gå bättre för partiet.
Nu ska det handla om valet.
Den 11 september var det val i Sverige. Det var tre val samtidigt: kommunval, regionval och riksdagsval. Folk röstade om vilka som ska styra i Sveriges kommuner och regioner och vilka som ska styra i Sveriges riksdag.
Kommuner bestämmer till exempel om vård av äldre och skolor. Regioner bestämmer över sjukhus och kollektivtrafik, som till exempel bussar. Riksdagen bestämmer om nya lagar och statens pengar. Riksdagen jobbar också med EU-frågor och utrikespolitik.
På valdagen fick folk stå i kö i flera timmar för att kunna rösta. Det var värst i Stockholm, Malmö och Uppsala. Köerna berodde på en ny regel som gjorde att det tog längre tid att rösta än tidigare.
Jacob är en av dem som struntade i att rösta för att det var så lång kö.
– Då var det ju minst två timmars kö. Och då tänkte jag att nej då får det vara.
Fyra dagar efter valet var alla röster räknade. Partierna till höger vann valet till riksdagen. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fick fler röster än Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet. Men resultatet var väldigt jämnt. Partierna till höger fick 176 platser i riksdagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fick 173 platser.
Socialdemokraterna fick ungefär 30 procent av rösterna och blev det största partiet. Moderaterna har länge varit det näst största partiet i Sverige. Men i årets val blev Sverigedemokraterna näst störst. SD fick ungefär 20 procent av rösterna. Partiledaren Jimmie Åkesson sa att han var stolt över att SD har blivit ett stort parti.
– Vi är på riktigt ett stort parti idag och jag är så stolt.
Moderaterna fick 19 procent av rösterna, och blev det tredje största partiet. Partiledaren Ulf Kristersson sa att han var glad över att högerpartierna fick flest röster.
– Jag är stolt över det förtroende som vi har fått.
Samma dag sa Annie Lööf att hon kommer sluta som partiledare för Centerpartiet.
– Jag kommer att avgå som Centerpartiets partiledare.
Annie Lööf har varit partiledare i elva år. Det är inte bestämt vem som ska bli ny partiledare än.
Partierna till höger vann alltså valet till riksdagen. Men partierna till vänster tog makten i flera regioner. I till exempel region Stockholm vann Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Nu samarbetar de med Vänsterpartiet. Före valet styrde Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet. De hade makten i 16 år.
Det blev också ändringar i vissa kommuner. De nya Partiet Nyans, som riktar sig till invandrare, röstades in i kommunerna Botkyrka och Landskrona.
Nu ska det handla om regeringens samarbete med Sverigedemokraterna.
I mitten av oktober fick vi veta vilka partier som kom med i den nya regeringen. Det blev Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverigedemokraterna kom inte med i regeringen, men de är med och bestämmer över regeringens politik. Regeringen och Sverigedemokraterna ska samarbeta nära, sa Ulf Kristersson från Moderaterna.
– Det kommer bli en trepartiregering bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Den regeringen kommer samarbeta nära med Sverigedemokraterna i riksdagen.
Den nya regeringen och Sverigedemokraterna vill ändra mycket i Sveriges politik. De har kommit överens om ett avtal som kallas Tidöavtalet. Många sidor i avtalet handlar om migration och integration. Partierna har flera förslag på förändringar. De vill till exempel att det ska bli svårare att bli svensk medborgare. Ett annat förslag är att det ska bli svårare för personer som har flyttat till Sverige att ta hit sin familj. Uppehållstillstånden ska vara tidsbegränsade för de som kommer till Sverige som asylsökande, tycker partierna.
Tidöavtalet har gjort många människor oroliga. En av dem är Rahman Heydari. Han kommer från Afghanistan. Han har bott i Sverige i snart sju år. Han säger att förslagen gör honom rädd.
– Alltså det är helt hopplöst. Och jag är verkligen jätterädd och tänker så här det kommer självklart bli mycket värre.
Nu ska det handla om Sveriges nya ministrar.
Den 17:e oktober valde riksdagen Ulf Kristersson till ny statsminister. Han presenterade också alla ministrar i den nya regeringen. Kristdemokraterna fick sex ministerposter och Liberalerna fick fem. De 13 andra ministrarna är moderater.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch blev vice statsminister. Hon blev också energi- och näringsminister. Hon har ansvar för landets energi, alltså elen, och för företagen.
Liberalernas partiledare Johan Pehrson blev arbetsmarknads- och integrationsminister. Han har ansvar för jobben, och för att invandrare kommer in i det svenska samhället.
Moderaten Elisabeth Svantesson blev finansminister. Hon har ansvar för Sveriges ekonomi.
Moderaten Tobias Billström blev utrikesminister. Han har ansvar för Sveriges utrikespolitik.
Romina Pourmokhtari från Liberalerna blev Klimat- och miljöminister. Hon är 26 år och den yngsta ministern någonsin i Sverige.
I slutet av året handlade politiken mycket om pengar.
I november presenterade den nya regeringen sin första budget. Budgeten är regeringens plan för hur statens pengar ska användas. Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna sa att det var svårt att göra budgeten på grund av den ekonomiska krisen.
– Inflation, hög inflation, samtidigt som vi bedöms gå in i en lågkonjunktur. Det är svårt att bedriva ekonomisk politik då.
Regeringen ska ändra på flera saker för att spara pengar. De ska till exempel ge mindre pengar till människor som behöver hjälp i fattigare länder, så kallat bistånd. Och mindre pengar ska användas till miljö- och klimatarbete.
Regeringen ska använda mer pengar till försvaret och till fler platser på fängelserna. De ska även använda pengar för att sänka skatten på bensin och diesel.
Före valet sa Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att de skulle sänka priset på bensin och diesel med minst fem kronor per liter. Efter valet sa regeringen att bensin kommer bli 14 öre billigare och diesel 41 öre billigare. Då blev folk arga. Många skrev i en av Sveriges största facebookgrupper Bränsleupproret. De var besvikna och skrev att de inte gillar politiker, sa gruppens talesperson Peder Blohm Bokenhielm.
– Det är besvikelse. Det är politikerförakt. Det är väldigt korttänkta men intensiva känslor som kommer ut.
Budgeten har fått mycket kritik från forskare och miljöorganisationer. De tycker att den är dålig för klimatet och miljön. Oppositionen tycker att budgeten är dålig för jobben och vården också. Regeringen och Sverigedemokraterna lovade att göra på ett sätt före valet och nu gör de på ett annat sätt, sa socialdemokraten Mikael Damberg.
– Politiker i den nuvarande regeringen och Sverigedemokraterna lovade väldigt mycket innan valet och nu när man tvingas av verkligheten bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik som inte ska spä på inflationen, då får man bryta väldigt mycket löften.
Finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna tycker att partierna i regeringen har hållit sitt löfte.
– Så vi gör vad vi sa att vi skulle göra. Men allt finns ju självklart inte med i den första budgeten.
I december röstade riksdagen ja till budgeten.
- Laat meer zien
