Istanbul Podcasts
-
"Sagor slutar så" heter en ny dokumentär om författaren Stina Stoor på SVT Play. Elin Berge har följt henne från Balåliden i Västerbottens inland till palatslivet i Istanbul, där hon lever som ambassadörshustru. Det är en dokumentär om drömmar som uppfylls men ändå inte är så enkla att leva.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Tom Pettersson
En del blir proffs utan att ha lirat i någon flashig akademi med hög status. Tom Pettersson började lira seniorfotboll redan som ung tonåring och befann sig senare i karriären på självaste Emirates stadium, mot sin drömklubb, i Europa League-slutspel. Hur var vägen dit? När inser man egentligen att man kan bli heltidsproffs? Hur många röda kort kan man egentligen överklaga i Belgien? De Ä Show bjuder på det sjätte avsnittet och helve--- nu går det undan.
Vi snackar Trollhättan, Östersund, galna fans i Istanbul, att "idioten" är en dålig övning och vad fan man gör när dojjorna pajar i sin allsvenska debut. Adis tabbar sig under avsnittet, Anton kan inte uttala ordet "mest" och Vigan tabbar sig i slutet... "I Tried" med Akon & Bone Thugs n Harmony? Ok!
Verkligen en hel j-vla show! -
Linnea Wikblad vadar genom penis! Margret Atladottir dissekerar Oscarsnomineringarna och modeveckan i Paris (Kylie Jenners lejonhuvud)! David Druid kärleksbombar Johan Mathias Sommarström, som är på plats i Istanbul och berättar om demonstrationerna mot Sverige. Nils Funcke är yttrandefrihetsexpert och hjälper oss förstå var dess gräns går! Får man bränna Koranen? Får Ulf Kristersson be Sverige besinna sig? Babs Drougge rapporterar om att Birgitte Bonnesen frias & de franska baguetteprotesterna.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
-
Utrikeskrönikan 13 december 2022.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Stockholm Luciadagen
Hon var klädd i en vit klänning.
Puffiga ärmar, uppklädd.
Men hos henne fanns inget ljus, ingen värme.
Hennes mamma hade borstat hennes långa mörka hår. Det blev lent, helt utan tovor.
Hon var redo för giftermål.
Men, hon visste ju inte ens vad giftermål var, hon ville ju bara leka, men blev borttvingad till en 29-årig man. Själv var hon sex år.
På sitt religiösa bortlovande i församlingslokalen i Istanbul hade hon en leksak i handen. Förstod inte vad som hände.
Dagen efter våldtogs hon första gången.
Hon var sex år då, sedan följde 18 år av sexuella övergrepp och våldtäkter. Misshandel. Hon fick aldrig gå i skolan, föräldrarna var emot utbildning.
Hon tvingades lyda sin make, annars skulle ”änglarna förbanna henne och hon skulle brinna i helvetets eldar”. Det fick hon höra av sina föräldrar.
Pappan var en ledande person inom en sektliknande religiös församling.
Konservativ.
I 18 år levde hon i sitt eget mörker utan gryning. Förtryckt, nekad både rättigheter och utbildning. Födde ett barn som togs ifrån henne.
Hon trodde till och med att barnäktenskap var normalt. Att det var så det skulle vara.
Men i ung vuxen ålder hörde hon ett radioprogram, där barnbrudar som lyckats fly och bryta sig loss vittnade, där expert pratade. De sa att det finns hjälp att få.
Hon förstod äntligen att allt var fel. Hennes familj, hennes liv.
Hon lyckades fly, lämna sin man. Sina bojor.
Händelsen har väckt stor uppmärksamhet i Turkiet och fördömts av alltifrån människorättsorganisationer till religiösa samfund och parlamentariker. Men några har försökt att försvara den religiösa sekten, sagt att händelsen är isolerad, eller överdriven.
Men faktum är att barnäktenskap inte är något nytt i Turkiet, nästan 17 procent av alla äktenskap inkluderar en person som ingått äktenskapet innan sin 18-årsdag.
Värst är det i avlägsna landsbygdsområden och bland konservativt religiösa grupper.
Kvinnan som tvingades in i ett äktenskap som sexåring har brutit sig fri och hennes lidande har skapat en debatt som kanske kan rädda någon från att gå igenom det helvete hon själv tvingades leva.
Och medan tankar om mänsklighetens brister jagar sinnesron kan vi åtminstone i Sverige idag söka tröst till minnet av ett helgon – som i den mörka vinternatten sprider ljus och värme.
Bakom ögonlocken kommer tårar att bränna av körernas sång, låt de flöda fritt av lycka över att vara fri.
Johan-Mathias Sommarström, Mellanösternkorrespondent
-
Stämmer storyn att en svensk språkforskare 1928 gav bokstaven ö till turkarna? Hur är det att vara svenskt kulturråd i Istanbul? Och hur hjälpte skrivandet författaren Ahmet Altan genom fängelsetiden?
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
"JAG VALDE MINA ORD"Det säger Suzi Ersahin, Sveriges tidigare kulturråd i Istanbul. Hör henne om uppdraget och åren som kulturell brobyggare i Turkiet, i en intervju av Emma Engström.
BOKSTAVEN "Ö" - EN SVENSK GÅVA TILL TURKIET?I slutet av 1920-talet skulle den nya turkiska nationalstaten byggas. Ny huvudstad, nya lagar, och: ett nytt alfabet. På plats i kretsarna kring president Kemal Atatürk fanns det svenske språkforskaren Johannes Kolmodin, och ett seglivat rykte har spridit att Kolmodin var en viktig spelare för att få in bokstaven "ö" i det nya turkiska alfabetet. Vår reporter Emma Engström har med hjälp av vetenskapsjournalisten Thomas Wedérus undersökt legendens sanningshalt.
"NÄR JAG SKRIVER ÄR JAG NÅGON ANNANSTANS ÄN I FÄNGELSET"Det säger den turkiske författaren Ahmet Altan, som greps 2016 av turkisk polis för att ha "spridit subliminala budskap till allmänheten" och stöttat det politiska kuppförsöket samma år. Han greps alltså inte för något han skrivit, utan för att ha skickat "undermedvetna och förbjudna budskap". Han satt i fängelse i fyra år och sju månader, och frigavs sedan men vet själv inte varför. Under fängelsetiden skrev han boken "Jag kommer aldrig mer se världen, som kommer som följetong i P1 våren 2023. Joseph Knevel och träffat och intervjuat Ahmet Altan.
Programledare: Mårten Arndtzén
Producent: Ulph Nyström -
Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoğan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.
Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.
Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoğan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.
Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoğan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.
Hör varför Erdoğan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.
Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i Turkiet
Programledare: Olle Wiberg
Introduktion: Johar Bendjelloul
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Maria Stillberg
-
Turkiets president Erdoan hotar återigen med att invadera norra Syrien. Hör varför Erdoan ser kurdiska grupper där som ett terrorhot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 13 november detonerade en bomb på Istanbuls största gågata Istiklal och flera människor dödades. Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan lägger skulden på den kurdiska YPG-milisen som han anser är en gren av terrorstämplade gerillan PKK. Men de kurdiska grupperna förnekar all inblandning. Efter dådet har Turkiet börjat bomba mål i både Syrien och Irak och Erdoğan har hotat med att inom kort inleda en ny markoffensiv i norra Syrien. Turkiska gränsstäder har träffats av artilleribeskjutning från den syriska sidan.Turkiets tidigare intåg i SyrienFlera gånger tidigare har turkiska trupper tillsammans med syriska rebellgrupper angripit kurdkontrollerade områden i Syrien. År 2019 gick turkiska styrkor in i Syrien efter att USA:s dåvarande president Donald Trump sagt att amerikanska styrkor skulle lämna området. Offensiven fördömdes av en rad internationella aktörer. Efter förhandlingar med både USA och Ryssland blev resultatet att Turkiet tog över områden som tidigare var under kurdisk kontroll.Historien om hur IS drevs ut ur KobaneKobane har pekats ut som ett tänkbart mål för en kommande turkisk invasion. De kurdiska miliser som nu beskrivs som terrorister av Turkiet var helt centrala i striderna mot IS i Kobane 2014. Det var också första gången som USA och den internationella koalitionen mot IS började flygbomba terrorgruppens positioner i Syrien Idag håller det kurddominerade självstyret tusentals fängslade IS-terrorister och deras familjer i fängelser och läger. När Erdoğan nu återigen hotar med en invasion så säger de kurdiska styrkorna att de måste pausa sina strider mot IS.Stormaktsspelet i SyrienNorra Syrien är en plats där både amerikanska, ryska, turkiska och syriska väpnade styrkor finns på plats. Erdoğan kan därför inte gå in med trupper i norra Syrien utan någon sorts förhandlingar med framför allt Ryssland. Eftersom Turkiet har försvarsalliansen Natos näst största armé så är spelet i norra Syrien mycket känsligt också för Nato och USA.Hör varför Erdoğan ser de kurdiska grupperna i Syrien som ett konstant terrorhot och hur han försöker slå ut dem.Medverkande: Johan Mathias Sommarström, korrespondent i Turkiet, Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent och Katja Magnusson, tidigare korrespondent i TurkietProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Maria Stillberg
-
Nordöstra Syrien och norra Irak har flyganfallits av Turkiet. Tiotals civila ska ha dött och enligt Turkiet själva har runt femhundra kurdiska mål träffats. Även området kring det omtalade al-Hol lägret, där flera personer med kopplingar till IS befinner sig, har attackerats och flera lyfter nu en oro för att kampen mot IS äventyras i och med det turkiska anfallen. Turkiet motiverar det hela genom att beskriva det som en vedergällning efter terrordådet i Istanbul i november i år, där Turkiet pekar ut kurdiska PKK och syrisk-kurdiska PYD som ansvariga. Men de nekar. Vad vet vi om vilka som låg bakom terrordådet I Istanbul? Vad vet vi om de turkiska flyganfallen? Nästa år är det val i Turkiet där Erdogan hoppas på seger, har det en påverkan på den här situationen? På vilket sätt är Ryssland och USA inblandade i det hela?
Gäst: Aras Lindh programsamordnare och analytiker vid Utrikespolitiska institutets Mellanöstern- och Nordafrikaprogram
Programledare: Vilma Ljunggren
-
Söndag eftermiddag, Istanbul. På shoppingstråket Istiklal inträffar en explosion och panik utbryter i folkmassan. I skrivande stund har åtta människor konstaterats döda och över 80 skadats.
Den turkiska regeringen kallar attentatet för ett terrordåd och har också meddelat att en kvinna är gripen, misstänkt för att ha orsakat explosionen. Men såväl den terrorklassade gruppen PKK som det syrisk-kurdiska partiet PYD tar avstånd från attacken och förnekar inblandning.
Vad innebär det?
Alla stora sociala medie-kanaler har stängts ner i landet för att “stoppa desinformation” efter dådet.
Vad är det ett tecken på?
Och vad kommer egentligen attentatet att få för konsekvenser för Turkiet – och för landets relationer med omvärlden?
Det pratar vi om i Aftonbladet Daily.
Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator Aftonbladet.
Programledare: Olivia Svenson.
Kontakt: [email protected]
-
Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Linnéa Wikblad.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
En kvinna har gripits misstänkt för att ligga bakom helgens sprängdåd på en shoppinggata i centrala Istanbul. Ingen har tagit på sig dådet, men Turkiet riktar misstankarna mot PKK.
Sen pratar vi om de två misstänkta spionbröderna, som suttit häktade i ett år och som nu åtalats misstänkta för grovt spioneri. Den äldre brorsan misstänks ha lämnat uppgifter till ryska GRU, samtidigt som han jobbat för den allra hemligaste avdelningen på MUST.
-
Konstantinopels fall år 1453 var slutet på den månghundraåriga kristna riksbildningen Bysan, men egentligen var nog det viktigaste resultatet det osmanska rikets slutliga etablering – med den nya huvudstaden Konstantinopel, dagens Istanbul, som centrum.
Framför Konstantinopels murar samlades en osmansk här på åtminstone 60 000 soldater med ett effektivt artilleri. De omkring 8 000 försvararna höll de osmanska anfallen stången från den 7 april fram till den 29 maj då staden till slut föll. I striderna ingick inte bara strider man mot man utan för den tiden tung artilleribeskjutning, underjordiska strider och sjöstrider.
I den nymixade reprisen av avsnitt 24 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt med idéhistorikern Peter Bennesved som Konstantinopels fall.
Konstantinopel hade fungerat som huvudstad för ett rike som existerat i mer än 1000 år beroende på hur man räknar. Bysantiska riket var arvtagaren till Romarriket och under århundraden det största och starkaste kristna riket innan de västeuropeiska rikena etablerades på allvar under tidig medeltid.
I mitten av 1400-talet var Bysans bara till namnet ett kejsardöme. Kejsaren i Konstantinopel kontrollerade egentligen bara ett mindre område på den europeiska sidan av Bosporen norr om Konstantinopel och en del områden i sydvästra Grekland tillsammans med ett antal öar. Riket var på alla sidor vid det här laget helt omgivet av det uppåtgående osmanska riket.
Den osmanske sultanen Mehmet II behövde visa att han dög som härskare i ett rike som han inte fullt ut kontrollerade. För att starka sin ställning inrikespolitiskt skulle en erövring av det mytomspunna Konstantinopel vara betydelsefullt. Dessutom vill han och den osmanska ledningen för alltid undanröja ett kristet brohuvud i veka livet på det osmanska riket. När snaran sakta drogs till kring Konstantinopel vädjade den bysantinske kejsaren Konstantin XI om hjälp. Men hans rop lämnades obesvarade eller med svävande löften. Påven, Ungern, Genua och Venedig hade begränsade resurser och var involverade i egna maktstrider.
Du som vill ta reda på mer slaget och Bysantinska riket kan läsa David Nicolle Constantinople 1453. The end of Byzantium, Oxford 2000 och Judith Herrin, Det bysantinska riket, Höör 2009.
Bild: Belägringen av Konstantinopel, av Philippe de Mazerolles - Bibliothèque nationale de France Manuscript Français 2691 folio CCXLVI v [2]
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Hur gick det egentligen till när Lisa som 19-åring fick sitt första jobb som stewardess i yachtingbranschen? Lisas första roll var som stewardess/crew cook där hon fick laga mat till besättningen och därifrån gick resorna bland annat till New York, Istanbul och Karibien. Hur kommer saltgurka och oxtunga in i bilden? I detta avsnitt intervjuar Helena Lisa där ni får veta allt om Lisas slingriga väg in i denna specialla bransch.
-
Putins order om mobilisering har lett till kaos runtom i Ryssland. Män grips och kallas direkt in för att strida i Ukraina. Kvinnor kräver att deras män inte ska skickas att dö i kriget.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Efter att Rysslands president Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Sjojgu tillkännagett att hundratusentals män ska mobiliseras för att strida i Ukraina så har det varit kraftiga protester på flera platser i Ryssland. Trots att det först talades om 300 000 män och en så kallad partiell mobilisering, så verkar det inte alla stämma. Män grips i samband med demonstrationer och får inkallelseorder i handen. Långt fler än de som grupper som först listades ska nu mobiliseras. Bara sen förra onsdagen har tusentals gripits. I demonstrationerna hörs slagordet ”ingen mobilisering till graven” och ”nej till kriget”. Även kvinnor har protesterat mot att deras män och söner sänds till ett krig där de riskerar att bli kanonmat.
Ryska män flyr Putins mobiliseringDet har varit fullbokat på flyg som lämnar Ryssland för destinationer som Istanbul och Belgrad. Bland resenärerna finns många unga män som hellre flyr än krigar för Ryssland i Ukraina. Vid gränsövergångar försöker tiotusentals män ta sig ut ur Ryssland. Hör hur Putins mobiliseringsorder skapat oro och får män att fly landet.
Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, senior analytiker vid Myndigheten för psykologiskt försvar
Programledare: Fredrik Wadström
Producent: Katja Magnusson
Tekniker: Joar Jonsson
-
I Godmorgon, världen denna vecka: Vad vill socialdemokraterna göra i opposition? Om ryssar som flyr till Turkiet och slöjprotesterna i Iran. Samtal om tillståndet i Sverige.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ryssar flyr till Turkiet efter mobiliseringsbeskedEfter beskedet om delvis mobilisering i Ryssland sålde flygbiljetterna från Moskva till andra länder slut blixtsnabbt.
Ira Lobanovskaja, en ung ryska som bor i Istanbul, har startat en tjänst på nätet och i sociala medier som hjälper människor som vill lämna Ryssland.
Innan Putins tal om mobilisering hjälpte organisationen i Istanbul 40,000 människor. Två dagar efter talet var det ytterligare 100,000 som fick hjälp.
Sverigedemokraterna vann slaget om landsbygdsväljarnaI årets val har fler riksdagspartier än vanligt vurmat för väljarna utanför storstäderna.
Men när valresultatet var klart visade det sig att det återigen var Sverigedemokraterna som vann kampen om väljarna utanför storstäderna.
Socialdemokraterna förbereder sig för att bli oppositionspartiSocialdemokraterna måste nu förbereda sig på en tid i opposition.
På regeringskansliet i Stockholm packar avgående justitieminisiter Morgan Johansson sin flyttlådor för vidare transport till riksdagen. Han gjorde samma resa 2006, när Göran Persson regering fick lämna över till den första Alliansregeringen. Men läget nu är annorlunda än då, säger Johansson.
Hela innehållet i programmet:
Timme ett:
Kriget i Ukraina går i in i ny fas
Istanbul tillflyktsort för Putin-kritiska unga ryssar
Slaget om landsbygdsväljarna
Tre röster om kyla
Göran Rosenbergs krönika
Panelen
Timme två:Socialdemokraterna i opposition
Public Service
Slöjprotesterna i Iran
Val i Italien
Läget i landet - två böcker om Sverige av idag
Kåseri av Pamela Jaskoviak
Programledare Sara Stenholm
Producent Nina Benner
Tekniker Matilda Eriksson -
Vid junior-VM i Istanbul var Yulong Li rankad femma i klassen och vann i stor stil. De tre supertopprankade som var över 50 kg längre fram fick mattan undandragen när Yulong höjde sitt total-PB med 62,5 kg och tog sig upp till och krossade milstolpar i alla tre lyft och total.
Idag snackar vi om tävlingen, tävlingar innan, tävlingar som kommer. Utöver det så ett matigt inslag med träningssnack!
00:00:52 – Yulong inTyngre Kraftsport är en extra stark podcast, specifikt för dig som är nyfiken på bänkpress, styrkelyft eller strongman. Din värd är världens bäste Josef Eriksson, som varje fredag möter spännande och inspirerande gäster.
Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.
- Laat meer zien
