Kulturhuset Podcasts
-
Fotografen Masayoshi Sukita blev vän med David Bowie och tog bilden på "Heroes", ett av musikhistoriens mest ikoniska skivomslag. Men fotot togs inte alls i Berlin, som många kanske trott.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Det tycks inte finnas någon ände på hur länge och i hur många genrer det går att fortsätta att bli lycklig av David Bowies genialitet. Just nu finns en storartad möjlighet på Kulturhuset i Stockholm där utställningen "Bowie by Sukita - From London to Japan" precis har öppnat. Där uppenbarar sig också den verkliga historien bakom den legendariska bild som är omslaget till David Bowies album "Heroes". P1 Kultur har sett utställningen och intervjuar Vittoria Mainoldi, från den italienska agentur som äger bilderna. Nina Asarnoj tecknar ett porträtt av Masayoshi Sukita.
FILMFESTIVALEN EXTRA ALLT: HUR MYCKET JIPPO OCH UPPFOSTRAN SKA BIOPUBLIKEN TÅLA?P1 Kulturs Emma Engström och Lisa Bergström rapporterar direkt från den pågående filmfestivalen i Göteborg. Hör intervju med skådespelaren och juryordföranden Zar Amir Ebrahimi, bioaktuell i filmen Holy Spider. Under tisdagen ledde hon en manifestation för att uppmärksamma filmarbetare och konstnärer som sitter fängslade i Iran.
ESSÄ: DEN GÄCKANDE ROMANEN AV BRUNO SCHULZ
Hemvändaren Ruben Östlund uppfostrade biopubliken i ett omskrivet jippo under helgen. Men hur mycket spektakel tål egentligen festivalen? Eller är jippon faktiskt vad som krävs för att få in publiken i salongerna igen efter pandemin?
Alicia Vikander är på plats i Göteborg för att fostra nya filmbarn med sin stjärnglans. Vad lär hon de unga som vill in vid filmen?
Och varför skrattade inte den svenska publiken åt de sista danska slavarna i Västindien i den absurdistiska filmen Empire? Regissören Frederikke Aspöck var missnöjd efter visningen. Kan vi inte uppföra oss alls i salongen - trots allt? Många frågor får svar i dagens djupdykning från filmfestivalen!Den polske författaren och konstnären Bruno Schulz levde på en turbulent plats i en turbulent tid. Han föddes 1892 i den centraleuropeiska regionen Galizien som då var ett österrikiskt kronland. Fler av hans verk gick under i Förintelsen, men särskilt förlusten av en roman fortsätter att gäcka hans beundrare. Författaren och översättaren Jan Henrik Swahn berättar den tragiska och snudd på magiska historien i dagens OBS.
Programledare: Cecilia Blomberg
Producent: Anna Tullberg -
Centerpartiets Annie Lööf gjorde sin sista partiledardebatt och blev avtackad med fina tal och presenter. En sak stack ut - många vill umgås med Annie Lööf. Vi går igenom på vilket sätt och varför.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Spa, pizza, grillkväll och fotbollsmatch - det är några av de presenter som Annie Lööf fick av sina partiledarkamrater när hon idag tackades av efter 16 år i riksdagen. Thomas och Louise pratar om hur det kommer sig att så många ville hänga med henne?
Det är stor fest på Stockholms operahus ikväll. Operan fyller 250 år och Thomas delar med sig av otrolig fun-fact om Gustav den III, allmänna reflektioner om operans usla skick och förväntningar på kvällen.
Musikalen A Chorus Line har premiär på kulturhuset nästa vecka. Vi pratar med artisten Hanna Lindblad om musikalen, om att vara på audition och så får vi livemusik, ett smakprov från showen.
Det är inte bara Annie Lööf som gör sin sista dag på jobbet. Vår egen inrikespolitiske kommentator, Tomas Ramberg, tackas av från Sveriges Radio. Vi pratar med honom om vad som gör en bra politisk kommentator och hur det är att lämna sin trygga plats på radion efter så många år.
Kvinnornas situation i Afghanistan blir bara värre. Kvinnor stängs ute från landets universitet, arbetsmarknaden och de ska avbryta sin utbildning. Det är bara några av de lagar som försämrat friheten för kvinnor i landet sedan talibanerna återtog makten i landet. Det här har fått Migrationsverket att ändra sina regler och nu räcker det med att vara kvinna från Afghanistan för att betraktas som flykting och få uppehållstillstånd. Vi pratar med Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut om situationen för kvinnor i landet.
Programledare: Thomas Nordegren
Bisittare: Louise Epstein
Producent: Amanda Rydman -
Flera språk saknar eller har saknat mellanrum mellan orden, men för de flesta voredetextremtjobbigtomtextensågutsåhärellerhur? Författaren Jörgen Gassilewski reflekterar över mallanrummens betydelse.
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 15 maj 2019.
Jag blev glad när jag fick reda på att mellanrum räknas som ett skiljetecken. Dessutom vårt äldsta. "I skriftens begynnelse fanns inte något mellanrum mellan orden. Det var först under antiken som det började hända saker. Mellanrummet gick tidigast under beteckningen spatium." Så står det att läsa i Siv Strömquists Skiljeteckensboken.
På kolonnerna på Forum Romanum i Rom kan man se att mellanrummet markerades med en halvhög punkt, ungefär på samma ställe som ett multiplikationstecken. Trajanuskolonnens uthuggna stora bokstäver, Capitalis monumentalis, löper på i god och fullständigt regelbunden marschordning. Det är bara Interpunct, den halvhöga punkten, som markerar gräns mellan orden. Här bevittnar vi interpunktionens, skiljetecknens födelse, eftersom inga andra avgränsande tecken utvecklats vid denna tid.
En poetisk tanke är att alla skiljetecken, som punkt, frågetecken, utropstecken, kolon, semikolon, kommatecken, tankstreck, parentes och så vidare liksom förgrenats och fällts ut ur mellanrummet, den tomma ytan. Det är i djupare mening sant, men just här inte i någon konkret betydelse, eftersom det rör sig om ett tecken för mellanrum, och inte något fysiskt mellanslag eller blanksteg, för att lite anakronistiskt använda två mer eller mindre nutida skrifttekniska beteckningar.Kanske upplevdes det som en förolämpning av den insatte att i skrift markera radslutet
Det antika Grekland använde sig inte av mellanrum och när det grekiska blev högsta mode som kulturell förebild i Rom, föll Interpunct ur bruk även där. En man vid namn Aristofanes, som var filolog och bibliotekarie i Alexandria på 200-talet före Kristus, hade tidigare försökt införa ett system med punkter placerade på olika höjd, för att markera en kort paus, en lång paus och den ungefärliga motsvarigheten till vår punkt, utan att vinna någon permanent framgång.
Överklassens barn i Rom lärde sig läsa och skriva på latin med hjälp av läroboksmanuskript med konkreta mellanrum mellan orden, men för vuxna ansågs det barnsligt och illitterat. Det var helt enkelt obildat att inte veta var orden och satserna började och slutade och vilken diktion som var den rätta när det skrivna lästes högt. Det är roande att tänka på att vi idag klagar över att barnen klumpar ihop alla ord när de ska lära sig skriva, när de inte särskriver förstås.Det var inte förrän någon gång mellan 600- och 800-talet inpå vår tideräkning som man började ha riktiga, fysiska, mellanrum mellan orden. Men det är inte heller riktigt sant, eftersom ett annat mellanrum, lyrikens, epikens och dramats radbrytning, funnits där hela tiden. Fast det är mycket oklart hur skriftliga rutiner för det vi kallar versens ojämna högermarginal etablerades.
All litteratur kommer ur en muntlig tradition. Meter och rim och den rätta pauseringen lärdes utantill. Bokstavsraderna skrevs ner som ett stöd för minnet. Var versen och strofen slutade, gav sig självt.
Kanske upplevdes det som en förolämpning av den insatte att i skrift markera radslutet. Det var ont om plats på skriftrullar av papyrus och skinn och ofta suddades text ut både en och flera gånger för att lämna plats åt ny, så kallade palimpsest. I stort sett hela den antika litteraturen har förmedlats till oss via avskrifter nedtecknade ett antal århundraden efter Kristi födelse.Från och med femhundratalet är Codex, alltså den nutida bokformen, som utvecklats ur de romerska vaxtavlorna, vanligare än skriftrullarna, och då blir också ordmellanrummen mer konsekventa. Men det är inte förrän boktryckarkonsten i pedagogisk och demokratisk anda massproducerar till en större intresserad allmänhet, som mellanrummet införs som ett skiljetecken över hela linjen.
Indraget, det som markerar nytt stycke, och blankraden, det som markerar nytt avsnitt, är enligt Siv Strömquist och andra även de skiljetecken.
Mellanrummet, mellanslaget, blanksteget, indraget, blankraden och radbrytningen är de mest sociala och relationella av skiljetecken. De betyder och är ju bokstavligt talat ingenting utan andra tecken i skriftsystemet. De är en del av underlaget mot vilket bokstäver och övriga tecken avtecknar sig och påminner på grund av det om textens fysiska sida. Därför kan deras utsträckning och betydelse tänjas och förskjutas mer än andra tecken, utan att helt gå förlorad.
Gör ett extra blanksteg mellan två ord i en text du håller på med. Det ser lite konstigt ut, men meningen förändras inte nämnvärt. Gör ett blanksteg till, det hela fortsätter att beteckna i stort sett samma sak, men man börjar ana att något modererats eller fogats till, men vad?Det är en öppen fråga hur det bör läsas högt, eller innantill för den delen.
Stéphane Mallarmé, den franske poeten och modernisten, utnyttjade mellanrummets ambivalens till fullo. Han drog konsekvenserna av att det faktum att det inte finns någon exakt gräns mellan mellanrumstecknet och den omgivande satsytan:
bortom inlärda beräkningar
och med tiden glömda handgreppförr höll han rodret
närmade sig hans fötter
från horisontens obrutna linjeDet var några rader ur Mallarmés dikt "Ett tärningskast" från 1897, i översättning av Harry Järv. Det avsnitt jag läste består av fem radbrytningar och tre strofer med blankrad emellan. Raderna saknar stor bokstav och andra interpunktionstecken än mellanrum. Alla rader börjar på olika platser i sidled. Det är en öppen fråga hur det bör läsas högt, eller innantill för den delen. Det beror på satsernas grammatiska ofullständighet, men kanske framför allt på att mellanrummen mellan orden å ena sidan pekar på teckensystemets kronologiska pauser och å andra sidan på ordens fysiska rum, som vi talat om förut, på texten som bild.
Jag valde att läsa med något förlängda pauser vid radbrytningarna och ännu lite längre vid blankraderna, men ingenting som tidsmässigt skulle motsvara de utsträckta tomrummen mellan satserna. Det skulle betyda att jag tolkade dikten som bild snarare än att följa interpunktionens regler för utsträckning i tid.Någon som däremot utarbetat helt egna och strikta regler för hur hans dikter ska läsas högt är den samtida franske poeten Claude Royet-Journoud. Här rekommenderas man som uppläsare att ta med sig tidtagarur – och det är fem sekunder för radbrytning, tio sekunder för blankrad och femton sekunder för ny sida som gäller. Jag minns hur stolt jag var när jag vid en uppläsning på Kulturhuset i Stockholm år 2001, läste upp översättningen av en tjugo minuter lång dikt och missade längden på Royet-Journouds egen läsning med få sekunder.
Det känns passande att avsluta med några rader ur hans dikt "En tydlig riktning" i översättning av Jonas (J) Magnusson, så att ni får njuta av mellanrummens på en gång exakta och mångtydiga poesi. Den som har ett tidtagarur tillgängligt får gärna kolla mig:på botten
alfabetet med förfadern
är det en sjö
denna tillgänglighet hos ögat?
kroppen glider dit
från ett ord som skall bekämpas
den tvingar djuret
att oavbrutet förflytta sig
Jörgen Gassilwski, författare
-
En av Sveriges största & hårdast arbetande jazzmusiker! Möt Nils ”Nisse” Landgren med 46 års erfarenhet som professionell musiker, har bandet Funk Unit, samarbetat med världskända kreatörer och släppt över 45 plattor - dessutom är han konstnärlig chef vid Kulturhuset, konstnärlig ledare för Jazzradion i P2, samt drar igång nya jazzfestivalen Redhorn Jazzfest i Uppsala Konsert & Kongress! Hör om hans kärlek till musiken, hur det driver hans beslut i alla otaliga projekt, synen kring att testa nya saker, avgörande steg i karriären och hur det lett honom dit han är idag. Men han berättar även mer om arbetet som frilansande sångare och improvisationsmusiker med trombon, hans tankar kring samarbeten, processen från inspelning till släpp, att jobba med skivbolag och utan manager, samt jämförelser mellan jazzen och den mer hit-fokuserade populärmusiken. Ett riktigt givande samtal med intressanta perspektiv, lyssna nu!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
En av Sveriges största & hårdast arbetande jazzmusiker! Möt Nils ”Nisse” Landgren med 46 års erfarenhet som professionell musiker, har bandet Funk Unit, samarbetat med världskända kreatörer och släppt över 45 plattor - dessutom är han konstnärlig chef vid Kulturhuset, konstnärlig ledare för Jazzradion i P2, samt drar igång nya jazzfestivalen Redhorn Jazzfest i Uppsala Konsert & Kongress! Hör om hans kärlek till musiken, hur det driver hans beslut i alla otaliga projekt, synen kring att testa nya saker, avgörande steg i karriären och hur det lett honom dit han är idag. Men han berättar även mer om arbetet som frilansande sångare och improvisationsmusiker med trombon, hans tankar kring samarbeten, processen från inspelning till släpp, att jobba med skivbolag och utan manager, samt jämförelser mellan jazzen och den mer hit-fokuserade populärmusiken. Ett riktigt givande samtal med intressanta perspektiv, lyssna nu!
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
2022 lider mot sitt slut och PK-debatt samlas för att nagelfara det gångna årets journalistiska insatser och blicka framåt mot 2023. Det blir en kväll med ris, ros och förhoppningsvis en hel del humor.
Vad blev 2022 års snackis? Vilket avslöjande lämnade störst avtryck? Och vilket var årets stora journalistiska magplask? Frågorna är många när PK-debatt nagelfar det journalistiska året 2022 och siar om 2023 – vad har vi att vänta då?
PK-debatt 22 december 2022 på Kulturhuset i Stockholm.
I panelen:
Oisín Cantwell, kolumnist på Aftonbladet Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen Nanna Olasdotter Hallberg, programledare Janne Josefsson, frilansjournalistKvällen inleds med att Oisín Cantwell tilldelas Guldpennan 2022 för sina journalistiska insatser.
PK-debatt leds av Publicistklubbens ordförande Robert Aschberg.
-
Ett extraavsnitt för dig som vill ha mer efter att ha hört avsnittet med Christina Zetterlund och Katarina Spik Skum.
Konsthantverkspodden befinner sig på Kulturhuset i Luleå och samtalar om resan och Luleåbiennalen.
Konsthantverkspodden görs av Ida Netterberg, Lisa Maria Pettersson, Petter Rhodiner & Evelina Dovsten.
I samarbete med Konsthantverkscentrum & med stöd av Kulturrådet.
Musik Karin Fjellman Dovsten. -
På onsdag den 16 november kan riksdagen fatta beslut om en ändring i grundlagen, som hotar både demokratin och yttrandefriheten. Med den kontroversiella lagen om utlandsspioneri riskerar graverande uppgifter att stanna i det fördolda – och journalisten bli spion.
Eller hur ska man egentligen förstå det som nu sker? Kan viss journalistik snart bli olaglig? I vilken utsträckning kan detta påverka möjligheterna att bevaka Sveriges internationella samarbeten och avslöja missförhållanden? Och vad händer med meddelarfriheten? Kommer ingen att våga vara visselblåsare längre?
Konstitutionsutskottet har redan sagt ja till lagändringen, och snart ligger förslaget på riksdagens bord ännu en gång. Våra folkvalda är på god väg att anta den nya spionlagen – men det får inte ske utan debatt om vilka konsekvenser det för med sig.
PK-debatt 14 november 2022 på Kulturhuset i Stockholm.
Medverkande:
Nils Funcke, journalist och debattör i yttrandefrihetsfrågor Stina Oscarson, författare och samhällsdebattör Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet Ida Karkiainen (S), ordförande i Konstitutionsutskottet och tidigare civilminister Jan Riise (MP), ledamot KonstitutionsutskottetPK-debatt leds av Publicistklubbens ordförande Robert Aschberg.
Kvällen inleddes med ett samtal med den turkiske exiljournalisten och debattören Bülent Kenes. Han bor i Sverige och precis har pekats ut som "terrorist" av Turkiets president Erdogan, som vill se honom utlämnad.
-
Författaren John Ajvide Lindqvist blev ofantligt förtjust när han för första gången läste pjäsen "I väntan på Godot" av Samuel Beckett en entusiasm som består: "Han ekar genom en hel del som jag skrivit."
Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
SAMUEL BECKETT SKREV "I VÄNTAN PÅ GODOT" – EN AV VÄRLDSDRAMATIKENS MEST SPELADE PJÄSERSamuel Beckett (1906-1989) föddes i Dublin, Irland. Han växte upp i välbeställd familj, studerade bland annat franska och bosatte sig så småningom i Paris där han blev vän med James Joyce och andra inom det modernistiska avantgardet. Beckett skrev först kritik, essäer och noveller. 1938 romandebuterade han med "Murphy" efter att ha refuserats 42 gånger. Under kriget gick Beckett med i den franska motståndsrörelsen. Därefter skrev han raskt flera verk, både romaner och dramatik, och tog platsen som en av tidens mest originella författare. Han struntade i sådant som handling och platser, istället skrev han långa inre monologer om människans ensamhet och tillkortakommanden, ofta absurt och tragikomiskt. Han fick Nobelpriset 1969, men skydde all offentlighet och priset hämtades av hans förläggare.
JOHN AJVIDE LINDQVIST ÄR DEN SVENSKA SKRÄCKLITTERATURENS MÄSTARE
Samuel Beckett dog 1989, 83 år gammal.Författaren John Ajvide Lindqvist skriver romaner, noveller och manus för både TV och film – ofta med skräcktema – och han debuterade 2004 med vampyrromanen "Låt den rätte komma in". Den blev en formidabel succé som såldes till 30 länder. 2008 hade filmen, i regi av Tomas Alfredson, premiär och den blev hyllad av kritiker och publik. Den fick flera priser och belönades med bland annat fem Guldbaggar, där John Ajvide Lindqvist tog hem priset för Bästa manus. "Hanteringen av odöda", "Himmelstrand", "X: den sista platsen" och "Vänligheten" är några av alla framgångsrika romaner han skrivit, novellen "Gräns" filmades av Ali Abbasi 2018 och vann pris för bästa film på Guldbaggegalan 2019. Johan Ajvide Lindqvist har också skrivit dramatik och fick fina recensioner för bland annat "De obehöriga" på Stockholms stadsteater Kulturhuset 2019. I romanen 2022 gavs romanen "Verkligheten" ut, där han ger sig på influerarkulturen och gör skräck av realityserier på tv.
I avsnittet medverkar också Anneli Dufva, dramaturg på Dramaten och mångårig medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion.
GUNNAR BOLIN – KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: "Hovjuvelerarens barn" och "Bibliotekarien i Magdeburg".
Producent: Maria Götselius
-
USA:s 45:e president, Donald J Trump har hamnat i klammeri med rättvisan. Bara i år har han varit föremål för ett tjugotal utredningar. De flesta har att göra med finansiell brottslighet, hans koppling till stormningen av Capitolium den 6 januari och hans försök att påverka valresultatet i det val han förlorade. Men kommer Trump någonsin att ställas inför rätta? Kommer han kandidera till presidentposten igen?
Missa inte inspelningen av Utblick inför publik på Kulturhuset i Stockholm den 24 oktober klockan 19.00 när vi pratar om mellanårsvalet i USA. Fri entré. Läs mer här.
Medverkande i avsnittet:
Jan Hallenberg, senior forskningsrådgivare på UI med fokus på frågor om USA och amerikansk politik och säkerhetspolitik.
Karin Henriksson, författare och journalist, vanligtvis baserad i Washington, med fokus på USA och amerikansk politik.
Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg
Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
-
Protesterna mot regimen i Teheran möts av urskillningslöst våld. I Sverige kämpar redaktionerna med att bevaka en revolt på avstånd. Vilka är de största utmaningarna?
Det har gått en dryg månad sedan 22-åriga Mahsa Amini dog efter att hon gripits av den iranska moralpolisen. Hennes död har utlöst en våg av protester som mötts av hård repression från regimens sida.
Hur lyckas svenska medier med sin rapportering av det som sker i Iran? Hur verifierar redaktionerna uppgifter som sprids via sociala medier? Och ligger det något i kritiken om att vi rapporterar för lite?
Journalistiskt arbete från diktaturer kan vara nästintill omöjligt. Hur lyckas man, och vilka fällor finns?
PK-debatt 17 oktober 2022 på Kulturhuset i Stockholm.
Medverkande:
Martin Schori, stf ansvarig utgivare på Aftonbladet Atefeh Sebdani, skribent och aktivist Paul Hansen, fotograf på Dagens Nyheter Pia Bernhardson, utrikeschef på SVTKvällen inleds med ett samtal med Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent.
PK-debatt leds av Publicistklubbens ordförande Robert Aschberg.
-
Vad är skönhet? Hur blir man vacker? Och vem är egentligen vackrast i världen? Amie har legat hemma, fattig och ful och följt Paris Fashion Week. Fanna har varit på liveshow om skönhet på Kulturhuset. Båda har funderat över smalhet, fett, pengar, makt och ställer sig frågan - hur påverkar allt detta mig? Det handlar om Bella, Kylie, Amie och Fanna.
Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Vad är skönhet? Hur blir man vacker? Och vem är egentligen vackrast i världen? Amie har legat hemma, fattig och ful och följt Paris Fashion Week. Fanna har varit på liveshow om skönhet på Kulturhuset. Båda har funderat över smalhet, fett, pengar, makt och ställer sig frågan - hur påverkar allt detta mig? Det handlar om Bella, Kylie, Amie och Fanna. Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices
-
Ett samtal med Kitimbwa Sabuni (Afrosvenskarnas riksorganisation) och Rebecka Bohlin (chefredaktör, ETC Nyhetsmagasin).
Samtalet är från ETC:s Valfest på Kulturhuset i Stockholm. -
Vad händer när ekologisk hållbarhet faktiskt prioriteras från start till slut? I detta avsnitt pratar vi om allt ifrån trä till energieffektivisering. De som intervjuas är Patrik Sundberg från Skellefteå Kraft och Robert Schmitz från White Arkitekter, som båda har varit med och skapat kulturhuset.
- Laat meer zien
![166. Professionell musiker & konstnärlig ledare - Nils ”Nisse” Landgren [Original]](https://is1-ssl.mzstatic.com/image/thumb/Podcasts123/v4/32/aa/f2/32aaf2c8-f1ba-0a5f-d753-a8cd37f8a13e/mza_17871067744234295717.jpeg/80x80bb.jpg)
